Michael Braian: Vi inom i odontologin kan ju inte låta ingenjörerna göra grejerna åt oss
Michael Braians visitkort har snart inte plats för fler titlar: Tandtekniker, tandläkare, disputerad och krönikör på Dental24. I september blev han specialist i oral protetik. Med specialistexamen i bagaget kan han börja arbeta på sitt drömprojekt.
Michael Braian, tandtekniker och specialist i oral protetik
Dental24 ringer upp och gratulerar Michael Braian dagen efter utmärkelsen. Braian konstaterar att han nu har väldigt många möjligheter, samt att han redan är upptagen med andra projekt.
– Jag vågar knappt säga det, man jag kan inte låta bli att tänka på nästa steg, säger Braian med ett stort skratt.
Det finns få som besitter Braians formella kompetens. Men det kunde gått annorlunda. Braian hade egentligen inte betyg för att bli tandtekniker. Han antogs på utbildningen som reserv. Väl där var det lärarna som uppmuntrade honom att bli tandläkare. Tandläkarlinjen hade ännu högre betygskrav. Braian kvalificerade sig tack vare en ny intagningsmodell; med betyg, högskoleprov och lokal intagning.
– De hade sett hur elever med höga betyg startade på tandläkarlinjen, men hoppade av för att bli läkare. Att ha höga betyg betydde inte nödvändigtvis att man blev en duktig tandläkare.
Braian fick göra skriftligt prov, intervju och praktiskt prov.
– Jag kom in, och kunde börja plugga till tandläkare.
Jobbar aldrig åtta till fem
Efter examen arbetade Braian som lärare på skolan samt arbetade som tandläkare. 2013 återvände han som elev – på tandteknikerutbildningen och kunde ta sin examen. Idag delar han tiden främst mellan kliniken Baltazar Tandvård, egna utbildningsföretaget samt forskning.
Forskare, företagare, yrkesman och specialist, hela tiden involverad i sidoprojekt. En relevant fråga är hur han finner tid.
– Detta är inte mitt yrke, det är min hobby. Andra kanske läser en bok om något fascinerande ämne på sin fritid, eller ser på några Netflix-avsnitt. Då kanske jag läser en bok i hur man trimmar en 3D-printer.
– Det är ingen belastning för mig. En del jobbar åtta till fem. Jag jobbar inte alls, om du förstår.
Braians vision – en dental ingenjörsutbildning
Specialistutbildningen blev en slags ögonöppnare. Mycket tid går åt att sammanställa en förteckning på relevanta meriter åt Socialstyrelsen.
– Ansökan till Socialstyrelsen är som ett långt, långt CV, kan man säga. Man jag hade aldrig skrivit ett CV tidigare.
– Jag frågade mig själv: Vad är syftet? Jag gillar generellt inte att titta tillbaka, som människa. Det ger mig inget. Jag ser framåt.
– Men den här gången fick jag titta tillbaka. Och det var bra. Det påminde mig om ett ursprungligt mål som jag hade för 21 år sedan: Att påverka utbildningen.
– Jag ville föra in scanning och digital tandvård. Då fick jag tipset: ”Då behöver man vara lektor, disputerad och specialist, för att kunna driva en sådan sak på riktigt”.
Sedan en tid tillbaka ingår Braian i en arbetsgrupp på Jönköpings Universitet. I gruppen ingår både odontologer och ingenjörer.
– Det är kopplat till den här drömmen jag haft att starta en dental ingenjörsutbildning.
– Jag vill gärna få till något sådant. Jag tror att vi behöver få till en sådan utbildning. I framtiden får vi svårt att vara utan dem.
Hälften odontolog, hälften ingenjör. Det är den bryggan som behövs i framtiden.
Stora förändringar väntar
AI och digital tandvård kommer förändra tandvård i grunden, menar Braian. Nya generationer av tandläkare och tandtekniker kommer att arbeta naturligt med digital tandvård.
– Att ta fram dentalingenjörer är ett sätt att parera behovet som kommer snart. En enorm effektivisering kommer att äga rum, där vi implementerar AI överallt: I tandläkarmottagningen, i tandtekniska lab, i maskinparken som producerar tänderna, ja kanske till och med i patienternas telefoner.
– Vi inom i odontologin kan ju inte låta ingenjörerna göra grejerna åt oss, på det sätt de tror att vi behöver. Vi odontologer måste hålla dem i hand. Vi kan inte deras jobb, de kan inte vårt jobb. Men vi behöver dem.
Samma utveckling har synts andra områden som digitaliserats. Kodarna måste samarbeta med fackmännen.
– Vad är då bättre än att ha ett yrke som redan är en hybrid? Hälften odontolog, hälften ingenjör. Det är den bryggan som behövs.
– Tanken är inte att dentalingenjörerna skall sitta och programmera. De skall vara bryggan.
– När någon konstruerar ett system som identifierar karies på röntgen, då skall odontologerna vara där. Det är dom som skall säga: ”Nej, så ser inte karies ut.” eller ”Det DÄR är inte relevant, så HÄR borde det vara.”
Fler och fler människor, större och större behov
I framtiden behövs fler kvalitativa, men snabbt producerade protetiska produkter, spår Braian. Människor blir fler och fler, lever längre, får bättre och bättre ekonomi och har högre och högre krav på tandhälsa.
Tandtekniker är den mest lämpliga kadern, såsom Braian ser det. Att vidareutbilda tandtekniker så att de får Master-examen i relevanta ingenjörskunskaper, är ett logiskt steg.
– Det vore verkligen häftigt. Men det är ingen liten grej vi snackar om. Det behövs forskare, lektorer, folk från odontologisidan, folk från ingenjörssidan.
– Än så länge har ingen haft en negativ syn på saken.
Fakta Michael Braian
1999 Antas på tandteknikerutbildningen i Malmö.
Uppmuntras av lärarna att byta till tandläkare år 2001. Blir tandläkare och sedan lärare på ”Käftis”.
2009 Börjar forska på Malmö Universitet. Ämne: 3D-printning och digitala tekniker.
2013 Avslutar tandteknikerutbildningen.
2014 Grundar kliniken Baltazar Tandvård tillsammans med Arman Ameri.
2018 Doktorerar i ämnet digital tandvård. Fortsätter att forska.
2021 Grundar utbildningsföretaget SweCadd, tillsammans med kollegor.
2021 Inleder specialistutbildningen på Jönköpings universitet.
2023 Färdig specialist i oral protetik.
Om Michael Braians ST Examination
Till Michael Braians krönikor i Dental24
/Dental24
