Debatt: ”Långt kvar till tandvård online”

Tandläkarens tid som enkel hantverkare och patienten som passiv mottagare är snart förbi. Tandvården måste börja använda sig av internets möjligheter. Det skriver professor Bo Dahlbom vid it-universitetet i Göteborg. Här ger han sin syn på it-mognaden i tandvården och vad som kommer krävas framöver.

Det är lätt att se in i framtiden. Då lever vi längre, friskare, rikare och komplexare liv. Vi väljer bland ett större utbud, har större valfrihet och tar större ansvar för våra liv. Vi konsumerar fler tjänster genom självbetjäning, fattar fler beslut i vardagen om utbildning, yrkesval, samlevnadsformer, boende, fritid, resor, försäkringar, konsumtion och vård.

Kraven på oss som konsumenter och medborgare ökar. Vi förväntas vara kompetenta beställare av tjänster inom allt fler områden och vi behöver naturligtvis stöd och rådgivning. Internet blir ett oumbärligt redskap i vardagslivets allt komplexare ärendehantering.

På internet letar vi leverantörer, gör jämförelser och inhämtar utvärderingar. Vi håller oss informerade om utvecklingen och har online-bevakning över barn, pengar, hus och hälsa. Vi utför själva allt fler tjänster, tillgängliga på nätet för automatisk självbetjäning. I vårt ärendehanteringssystem dokumenterar vi vår historia. Där finns familjens examina och meritförteckningar, ekonomiska transaktioner, avtal och kvitton, släkthändelser, medicinska journaler, vaccinationsuppgifter och tandstatus.

Tandvården är ett område där denna utveckling ännu inte börjat. De flesta patienter vet inte mycket om sina tänder och förstår inte att tolka symtom på skador. De gör inte mycket för att hålla sina tänder friska, utöver att borsta tänderna. Den enda kontakten de har med tandvården är genom ett besök varje eller vartannat år. Den information som finns på webben är i praktiken en uppmaning till sådana besök.

Tandvården har få tjänster online och gör lite via nätet för att stödja sina kunder i att själva ta ansvar för sin tandhälsa, eller ta en mer aktiv del när det gäller att förebygga och åtgärda skador. I stället består tandvården fortfarande nästan uteslutande av traditionella hantverkare med patienten som passiv mottagare.

I längden blir detta ohållbart. Tekniken blir hela tiden billigare, människors tid blir dyrare. På område efter område blir det självklart att rationalisera och automatisera hantverk. Den tid patienten måste bli personligt betjänad av en välutbildad hantverkare minimeras. När patienterna väl sätter sig i tandläkarstolen vill de veta att det verkligen är nödvändigt, vilken åtgärd de vill ha utförd, och vad den kostar.

På lite längre sikt kommer den tekniska och medicinska utvecklingen att i grunden förändra tandvårdens möjligheter. Men i en nära framtid är det inte svårt att se den utveckling jag här har beskrivit. Vi lever allt längre och vi vill ha kvar våra tänder. Vi blir allt bättre utbildade och tar större ansvar för våra liv och vår hälsa. Vi vill veta hur det är ställt med våra tänder, hur vår tandstatus har blivit som den är, vad vi kan förvänta oss av framtiden och vi vill ha bättre möjligheter att själva påverka vår framtida tandstatus, att mäta resultaten av våra åtgärder och att identifiera problem vi inte själva kan lösa.

Alla patienter är olika, säger läkarna, och därför kan inte sjukvården automatiseras. Alla tänder är också olika, men i mötet med tandläkaren är det jag som vill vara experten på just min mun. Och genom att jag har en ingående kännedom om mina tänder är det betydligt enklare för mig att ta till mig av olika råd och åtgärder.

För att detta ska bli möjligt, måste det finnas tjänster på nätet. Det måste vara enkelt att informera sig om tänder i allmänhet och hålla koll på de egna tänderna genom tillgång till röntgenbilder, utförda åtgärder och tidigare status. Det måste också finnas enkel handledning i hur man sköter sina tänder, vad man ska se upp med, lämpliga kontroller och undersökningar som man kan göra själv, när man bör reagera och så vidare.

När får vi dessa tjänster, när ska tandvården börja använda sig av internets möjligheter? Professionen själv måste stå för innovationerna. Om tandvården ska utvecklas måste tandläkarna och annan tandvårdspersonal ta initiativet.  Visst finns det eldsjälar, men det behövs fler. Tyvärr kan vi se ett motstånd mot förändring. Tandläkarna vill gärna behålla makten över tänderna och verkar rätt nöjda med att fortsätta borra. Men som enkla hantverkare har tandläkarna ingen framtid.

—

Bo Dahlbom är docent i teoretisk filosofi, professor vid it-universitetet i Göteborg och forskningschef vid Sustainable Innovation. Han är ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin och medlem av regeringens it-råd. Bo Dahlbom debatterar, skriver och håller föredrag om informationsteknologin och framtiden. Hans senaste bok heter Sveriges framtid (Liber 2007).

Besök gärna Bo Dahlboms egen hemsida på www.viktoria.se/dahlbom

Vill du se exempel på vad Bo Dahlbom talar om? Titta här.

Bo Dahlbom om förändringar och framtiden på You Tube/Bo Dahlbom