Artikeln är gjord i samarbete med en av Dental24s samarbetspartners.
Den första ortopantomografen och dess uppfinnare
Genom historien har människor fängslats av berättelser om revolutionerande uppfinningar och deras uppfinnare, som Bells telefon, Flemings penicillin eller Röntgen. Till denna grupp av briljanta uppfinnare hör säkerligen den geniale Yrjö V. Paatero. En berömd doktor i odontologi, som 1946 skapade den banbrytande maskinen, Orthopantomograph. Hans uppfinning har sedan dess förändrat tandvården.
Odontologisk panoramaröntgen – en finländsk uppfinning
Odontologen Yrjö V. Paatero arbetade vid institutionen för odontologi vid Helsingfors universitet, där han efter kriget ansvarade för röntgenundersökningar och diagnostik. Tiden räckte inte till för det forskningsarbete som Paatero längtade efter, eftersom dagarna var fyllda av rutinarbete. Röntgenfilm placerades i patientens mun om och om igen, eftersom flera röntgenbilder måste tas för att fastställa tillståndet för hela munnen. ”Det måste finnas en snabbare lösning på det här”, sa Paatero, och fröet till panoramaröntgenbilder hade grott. Vägen framåt var dock inte enkel.
En lång väg till att bli akademisk forskare
Yrjö Veli Paatero föddes 1901 i Helsingfors. Han studerade först metallslöjd i en yrkesskola för pojkar, gick sedan ut gymnasiet samtidigt som han arbetade på ett lager och utexaminerades från kvällskursen vid Finlands privata gymnasium 1933, då han var 32 år gammal. Samtidigt började han studera till tandläkare, fortfarande vid sidan av arbetet och tog en kandidatexamen på tre år. Forskarens karriär började vid 36 års ålder vid Anatomiska Institutionen vid Helsingfors universitet. Paateros första vetenskapliga artikel om röntgenundersökningar av frontal sinus publicerades 1938 i samarbete med Esko Näätänen. Hans avhandling handlade om samma ämne och granskades året därpå, medan hans tandläkarstudier fortfarande pågick. Han avlade licentiatexamen 1941 och disputerade samma år. Kriget avbröt hans forskarkarriär i flera år och Paatero inriktade sin energi och organisationsförmåga på att starta och leda verksamheten vid Försvarsmakten.
Förformer av panoramaröntgenapparaten
Paatero döpte sin första röntgenbildmetod, som färdigställdes 1949, till Parablography. I den placerades en remsliknande film i patientens mun och genom att rotera patientens stol täcktes hela tanden med filmen på en gång. Han utvecklade denna idé vidare och 1950 gjordes en Pantomograf, där filmen böjdes framför patientens ansikte. Detta var en sensation i utvecklingen av avbildningsmetoder eftersom tekniken gjorde det möjligt att få krökta skiktade bilder av vilken del av kroppen som helst. Paatero såg fortfarande utrymme för förbättringar i denna teknik och utvecklade en testversion av nästa steg i uppfinningen, Orthopantomograph. Apparaten var byggd av delar som hittats i Paateros verktygslåda och hade två runda plattor sida vid sida som roterade genom att vrida på en spak. Vid användning av experimentmodellen placeras en röntgenfilm böjd i form av bokstaven U ovanpå plattan som visas på bilden nedan. Ovanpå plattan till vänster finns ett stativ byggt av en liten pappkartong på vilken skallen placerades för testavbildning. En fungerande prototyp byggdes 1957 och med den togs den första panoramaröntgenbilden av en skalle där varje tand spelades in på filmen vinkelrätt. I den slutliga versionen stod patientens stol stilla och film- och röntgenmaskinen rörde sig i stället.
En kapplöpning för att utnyttja uppfinningen
Yrjö V. Paatero finansierade sitt arbete med att uppfinna panoramaröntgen i huvudsak själv, eftersom han inte erbjöds något stipendium i Finland. Den avgörande punkten var när Paatero 1950 blev inbjuden till University of Washington i USA för att utveckla sin då uppfunna parablografi, baserad på de artiklar han skrev i ämnet. Han arbetade i USA i 1,5 år i dag och natt och ville inte slösa bort ett enda ögonblick av den tid han hade med de materiella resurser han hade till sitt förfogande. I september 1951 tog hans tid i USA slut och när han skulle ge sig av märkte han att alla dokument som hade med utvecklingen av pantomografen att göra hade försvunnit från hans portfölj. Efter att ha anlänt till Finland gjorde han nya dokument, planer och ritningar av pantomografen ur eget minne. Byggandet av apparaten finansierades av institutionen för odontologi vid Helsingfors universitet. I USA misslyckades han, trots ritningar, planer och marknadspotential med att få projektet finansierat, eftersom en nyckelfaktor saknades: en kreativ problemlösare som kunde ha löst de utmaningar som var förknippade med idén. Den nya uppfinningen lockade även andra att dra nytta av den. Ett samarbete för att tillverka en pantomografapparat i England kallad Rotagraph bildades men den affären slutade direkt i bitterhet efter produktionsstarten. Världens första pantomografapparat, Orthopantomograph, tillverkades i Finland och föddes ur ett samarbete mellan Yrjö V. Paatero och Lääkintäsähkö Oy:s tekniska direktör, diplomingenjören Timo Nieminen.
Ett väl utfört arbete kommer att fortsätta
Yrjö V. Paatero avled hastigt i februari 1963. Men under de sista åren av sitt liv fick han uppleva hur vikten av hans arbete erkändes på många sätt. 1954 och 1955 prisades han först på uppfinningsmässan i Bryssel och sedan i Paris. Finlands president beviljade Paatero professorstitel 1959. En professur i odontologisk radiologi inrättades vid Åbo universitet och Paatero kallades till denna tjänst 1961 på grund av sin betydande forskning. År 1961 inleddes den kommersiella produktionen av Orthopantomograph i Tusby, Finland, av företaget Palomex Oy, senare Palodex Group. Under de följande decennierna levererade Palodex Group kontinuerlig innovation och tekniska förbättringar av ortopantomograf under legendariska varumärken som Instrumentarium och SOREDEXTM
Mer än 60 år senare lever Paateros arv vidare. Med sin OrthopantomographTM OP 3DTM produktlinje fortsätter Palodex att utveckla och tillverka den teknik som Paatero uppfann. Idag under det nya varumärket DEXISTM.
Upptäck våra ortopantomografer och kontakta oss.
Källa: Dexis
