Det är aldrig för sent att bli vinsnobb

Vill du ha mer passion i livet? Saknar du ett kostsamt, gränslöst och statusgivande tidsfördriv? Vill du dricka gott och måttligt? Då ska du satsa på att bli vinsnobb – ett epitet som byggs av lika delar skådespeleri, finess, kunskap och bluff.

Att bli vinsnobb är lite som att bära smycken – man går lätt till överdrift. Men när snobbigheten utövas med fingertoppskänsla kan vinsnobben inhösta såväl beundrande blickar som respekt. För att undvika de värsta övertrampen som kan få dig att framstå snarare som tönt än snobb, ligg lågt i början av karriären.

Lägg dig i hårdträning
För att komma igång bör du börja med att läsa allt du kommer över om vin. Det finns många bra webbplatser förutom www.systembolaget.se och www.vinklubben.se. På svenska Wikipedia www.sv.wikipedia.org hittar du till exempel en mycket informativ sida om vin. Lär dig allt så har du en bra grund att stå på. Träna också uttalen av de franska druvsorterna Merlot, Pinot Noir och Sauvignon Blanc.

Du kan också träna in några ovanliga ord eller begrepp som du kan stila med. Som att tastevin är den silversked eller kopp för att bedöma vinets färg som vinkypare traditionellt bär i en kedja runt halsen. Eller att ädelröta är en mögelsvamp som vid lämpliga sol- och fuktförhållanden drabbar druvor som sedan resulterar i fylliga, söta viner som tokajer och sauternes – alldeles ljuvliga till desserter och mögelostar.

Men nu var det snobb du skulle bli, inte kalenderbitare. Nästa steg är att lära dig hur du ska uppträda i umgänget med vinet. Hur du luktar på vinet för att avgöra dess bouquet, varför du snurrar på glaset så att vinet klättrar upp på väggarna, syresätts och bildar tårar eller ben på sin väg längs glasväggen och hur man smakar på vinet genom att låta det åka runt i hela munnen med tungan som drivmedel.

På restaurang
Om du på restaurang blir utvald av vinkyparen att provsmaka vinet skördar du i det tysta många snobbpoäng om du precis innan du för glaset till munnen bryter en liten bit vitt bröd för att nollställa smaklökarna. Tar du en klunk vatten är det inte alls lika uppenbart att du faktiskt vet vad du håller på med. Du kanske bara är törstig.

Höjden av vinsnobberi är att skicka ut flaskan efter att du provsmakat, men då gäller det att du har bra på fötter. Många bra viner har skickats ut utan att det är något fel på dem. Och när flaskan kommer in igen kan jag lova att ridån går ner för gott den kvällen.

Som vinsnobb kan du vid restaurangbesöket briljera med att beställa in välkända sorter fast i dess vita eller röda mer okända färg: till exempel en vit Beajoulais, en röd Chassagne Montrachet, eller en vit Chateau Neuf du Pape. Stilpoäng!

Och medan ni väntar på maten kan du passa på att tala lite om vädret och berätta att bra viner kommer bäst till sin rätt vid högt lufttryck. Imponerande!

Korkat?
Har du bjudit hem gäster får du som blivande vinsnobb inte missa chansen att visa hur du, gärna på ett anspråksfullt vis, lite avsides men ändå fullt synligt dekanterar vinet för att få fram aromerna och, när det gäller äldre viner få bort den fällning som bildats under lagringsåren. Gör sedan bara inte misstaget att lukta på korken, då ligger vinsnobbsepitet ljusår bort – korkdefekter luktar, men bara i glaset.

En snabbväg till vinsnobberi är att ha druckit ett mycket gammalt vin för att på frågan ”vilket är det äldsta vin du har druckit?” kunna svara ”Chateau d’Yquem från 1919, samma år som Versaillesfreden”. Ett annat dyrt men enkelt sätt är att äga en Chateau Lafite Rothschild. Om systembolaget händelsevis skulle ha den på hyllan, räkna med att den kostar så där 13 000 kronor. Tala om den i samma termer som du talar om din Picasso eller van Gogh, med vördnad alltså.

Att beskriva ett vin kräver fantasi och viss djärvhet men framför allt smak och urskillning. Det är viktigt att beskrivningen låter poetisk, så mänskliga adjektiv som blygsamt och charmigt fungerar utmärkt medan fysiska egenskaper som välmusklat eller klumpigt går fetbort. Andra bra ord att ta till är karaktär, balans och finish (det vill säga eftersmak). Något som funkar i alla sammanhang.

Gå aldrig med på en blindprovning
Slutligen, försök aldrig gissa ett vin vid en blindprovning. Det är betydligt svårare än man tror att gissa rätt, till och med att med skilja mellan rött och vitt vin. En gång för flera år sedan stod en av Sveriges mest välrenommerade vinimportörer i tv och misslyckades med just detta. Det var pinsamt trots att det inte alls borde varit det. Inse också för att uppnå de sista, åtråvärda poängen måste du förr eller senare besöka ett eller flera av de mest prestigefyllda vindistrikten i alla världens vinproducerande länder. Trevlig resa!

TEXT: LILLEMOR BULUKIN

God Jul & Gott Nytt År önskar Dental24

Källa: Vinsnobbarnas officiella handbok, Leonard S. Bernstein

www.systembolaget.se

www.vinklubben.se

www.wikipedia.se