Dyrare godis främjar folkhälsan

Vi behöver ett samhälle som belönar och underlättar för den som vill leva hälsosamt. Men förslagen och den politiska viljan i de riktlinjer som Socialstyrelsen tagit fram för att främja folkhälsoarbetet är inte tillräckliga.

Två av tre män och varannan kvinna i Sverige uppger att de har ohälsosamma levnadsvanor, enligt Folkhälsoinstitutet. Men nu ska det bli ändring på det, enligt nya riktlinjer som Socialstyrelsen tagit fram.

På 126 sidor beskriver Socialstyrelsen i nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur vården ska ta sig an det ohälsosamma levernet hos en majoritet av befolkningen. Det är vi – läkare, sjuksköterskor, dietister och annan vårdpersonal – som ska få svenskarna att röra på sig, äta bättre, dricka mindre och sluta röka.

Lyckas vi väntar stora vinster. Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all krans- kärlsjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Bättre levnadsvanor är också gynnsamt för samhällsekonomin; friska invånare kostar mindre och producerar mer än vad sjuka gör.

I Socialstyrelsens riktlinjer finns detaljerade instruktioner om hur svenskarnas ska pratas tillrätta. Rådgivande samtal utgör grunden i riktlinjerna.

Det är redan i dag självklart att en doktor eller sköterska diskuterar levnadsvanor med en patient som har risk att utveckla sjukdom på grund av exempelvis rökning eller övervikt. Men att systematiskt diskutera livsstil med patient efter patient, är det ett rimligt uppdrag för vården? Och vad händer med det viktiga preventionsarbete som måste starta i tidiga barnaår?

Det är en korrekt satsning som Socialstyrelsen gör när den pekar ut tobak, alkohol, rörelse och bra kost som angelägna faktorer för en bättre folkhälsa. Men det saknas en politisk vilja som tydligt anger att frågan har hög prioritet och att det från politiskt håll görs allt för att så långt det är möjligt underlätta för människor att leva sunt.

Hälsa och sjukdom är olika saker och ska skötas var för sig. Även om sjukvården ska hjälpa till med kunskap kring hälsa, måste politikerna vara drivande. Låt oss ge några idéer:

• Lägg in en timmes fysisk aktivitet per dag på skolschemat. Bygg ut lekplatser och fotbollsplaner i bostadsområden. Var femte skolbarn är överviktigt.

• Förbjud transfetter, det är redan infört i Danmark, Österrike, Island och Schweiz.

• Använd moms och andra skatter till att göra nyttig mat billigare och tillgänglig för fler, och onyttigheter som godis, läsk och tobak dyrare. Svenskarna äter mest godis i världen.

• Bygg fler cykelbanor.

• Inför rökförbud på allmänna platser, gäller redan i princip överallt i till exempel Storbritannien, Spanien och Grekland.

• Arbeta för att minska saltintaget.

Vi behöver ett samhälle som belönar och underlättar för den som vill leva hälsosamt. Detta måste vara tydligt redan för unga, därför är skolan en bra plats att börja folkhälsoarbetet på. Om bördan läggs på vårdpersonalen att påverka individer till att förändra en livsstil som har etablerats under 20-30 år, faller Socialstyrelsens rekommendationer till marken.

Björn Dahlöf mfl, Docent och överläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Lars Rydén, Professor emeritus, enheten för kardiologi/institutionen för medicin, Karolinska Institutet

Källa: Dagens samhälle ››