31 maj 2012

Fler hygienister och färre tandläkare

Socialstyrelsens analys av arbetsmarknaden för tandläkare och tandhygienister:

Tillgången på tandläkare fortsätter att minska inom svensk tandvård, minus 8 procent relaterat till befolkningsmängden 1995-2009. Tandhygienistkåren växte med 68 procent under samma period. Socialstyrelsen bedömer att efterfrågan på tandläkare överstiger tillgången medan arbetsmarknaden för tandhygienisterna är i balans.

Socialstyrelsen har nu kommit med sin rapport 2012 till regeringen med bedömningar av tillgång och efterfrågan på barnmorskor, läkare, sjuksköterskor, tandläkare och tandhygienister.

Negativ trend för tandläkare

Totalt fanns 7 457 tandläkare i svensk tandvård 2009, vilket är en minskning med 3 procent sedan 1995. Relaterat till befolkningsmängden var minskningen 8 procent.

På specialisttandläkarsidan har tillgången ökat med knappt 40 personer under samma period, men tätheten i förhållande till befolkningen har samtidigt minskat. Cirka 11 procent av samtliga tandläkare har någon specialistkompetens.

Den största specialiteten inom tandvården är ortodonti, drygt 260 personer arbetade inom denna specialitet år 2009.

Stark ökning av tandhygienister

Tandhygienistkåren växer och har ökat med 77 procent absoluta tal och 68 procent per 100 000 invånare under perioden 1995-2009. Antalet sysselsatta tandhygienister 2009 var 3 612.

Skev åldersfördelning bland tandläkare

Åldersfördelningen bland tandhygienister är relativt jämn och knappt hälften är under 45 år gamla. Bland tandläkarna är motsvarande andel cirka 30 procent. 6 procent av de yrkesverksamma tandläkarna var över 65 år gamla, och bland tandhygienisterna knappt 2 procent. Av specialisttandläkarna är knappt 13 procent över 65 år fyllda.

Tandhygienisten en kvinna

Bland tandläkarna var könsfördelningen relativt jämn, 52 procent kvinnor, men inom tandhygienistyrket är fortfarande nästan alla kvinnor, cirka 98 procent.

Gävleborg och Västra Götaland regionalt ledande

Skillnaderna i tillgång på tandhygienister och tandläkare mellan vissa delar av landet är förhållandevis stora. Som Dental24 tidigare uppmärksammat har Gävleborgs län högst täthet av tandhygienister, 72 per 100 000 invånare, vilket är mer än 2,5 gånger så många tandhygienister som i Kronobergs län med 28 per 100 000 invånare.

Bland tandläkare fanns största andelen i Västra Götalands och Stockholms län med 88 respektive 87 tandläkare per 100 000 invånare. Lägsta antal tandläkare återfinns i Gotlands och Västernorrlands län som hade ungefär 65 tandläkare per 100 000 invånare.

35 procent examinerade tandläkare 2009 utbildade utomlands

År 2009 var ungefär 35 procent, det vill säga knappt 130 personer, av dem som under året fick svensk tandläkarlegitimation utbildade utomlands. Bland tandhygienisterna rör det sig om enstaka legitimationer.

Tandläkartäthet störst i Estland bland länderna runt Östersjön

För första gången presenteras också statistik som jämför tandläkartätheten med andra länder runt Östersjön. Statistiken visar bland annat att Estland har den högsta tillgången på tandläkare, följt av Sverige och Tyskland. Tillgången, i relation till befolkningsmängden, har ökat i flera länder under de tio år som jämförs, dock inte i Sverige eller Polen.

Samstämmighet bland landstingen

19 landsting svarade hösten 2011 på enkäten om rekryteringsläget i Folktandvården.

Efterfrågan bedöms av de flesta vara större än tillgången vad gäller tandläkare, men sex landsting har svarat att det är balans inom Folktandvården. 7 av 19 landsting har aktivt utlandsrekryterat ett mindre antal tandläkare under det senaste året.

Tandvårdsstödets utformning och samarbete med sjukvård påverkar

Tandvårdsstödet kan komma att ha effekter på hur efterfrågan fördelas mellan bland annat reparativ och förebyggande tandvård. Socialstyrelsens riktlinjer för tandvård förespråkar den förbyggande tandhälsan vilket kan ge tandhygienister ett allt viktigare uppdrag inom svensk tandvård. En möjlig utveckling som också syns är att samarbetet mellan hälso- och sjukvård och tandvård ökar, exempelvis screening för vissa hälsoproblem hos tandläkaren.

Fler utbildningsplatser och nettoimmigration av tandläkare

Samtliga indikatorer Socialstyrelsen använder för att bedöma efterfrågan på yrkesgrupperna inom sjukvård och tandvård pekar på att efterfrågan är lika stor eller större än tillgången. Etableringsgraden efter examen är hög, arbetslösheten är låg och nettoimmigrationen nära noll eller positiv.

När det gäller tandläkare bedömer Socialstyrelsen att efterfrågan överstiger tillgången, det vill säga att arbetsmarknaden är i obalans.

Prognosen visar att det krävs antingen en utökning av antalet utbildningsplatser eller en nettoimmigration om cirka 50 tandläkare per år för att år 2025 nå ungefär samma tillgång som år 1995. Det innebär att även med den aviserade utökningen på tandläkarprogrammet om 40 platser krävs i så fall även fortsatt ett visst inflöde av tandläkare utbildade utomlands om tillgången inte ska minska.