Folktandvården blöder

Att Folktandvården har problem, det tycks de flesta vara överens om. De har vakanser på tjänster och kan inte ta emot patienter. De har svårt att rekrytera och behålla personal, särskilt i glesbygden. Det tycks inte finnas någon snabb enkel lösning runt hörnet.

Företrädare för Folktandvården har uttalat sig i media om en ohållbar situation: Glesbygdsflykt, ökad rörlighet, resursbrist och konkurrens om personalen med nya tandvårdskedjor. Medan privata aktörer kan göra vad de vill, har Folktandvården ett politiskt uppdrag, med andra villkor.

Ett exempel är lagen om fri tandvård för personer upp till 23 år som genomfördes 2016-2019. Politikerna gillade att kunna erbjuda yngre väljare detta. Inom professionen ansåg många att det var ett dumt beslut. Unga vuxna med relativt friska tänder, tog resurser från äldre med dåliga tänder.

– Det blev ungefär 110 000 extra personer per årskull som skulle handhas främst av Folktandvården, säger Anders Jonsson, chefstandläkare vid Praktikertjänst.

Fler utbildningsplatser

De senaste åren har sett stora pensionsavgångar. Många vill ha fler utbildningsplatser, men fler nyexaminerade tandläkare kommer inte nödvändigtvis att bidra mycket till glesbygdens behov.

– Låt oss se på vem som studerar till tandläkare idag! Det är en hög andel studenter från storstäderna. Vi har en väldigt hög andel kvinnor och en hög andel med invandrarbakgrund. Ingen av de här tre grupperna är statistiskt benägna att flytta till Kramfors.

– 60 procent av tandläkare som får legitimation har gått ut i Sverige. 40 procent har utbildat sig inom EU eller utanför. En stor del av dem har utländsk bakgrund, såklart. De är heller inte särskilt benägna att arbeta i glesbygden.

Svårt att rekrytera

Många talar om allmän kompetensbrist inom svensk tandvård. Sverige saknar framför allt tandhygienister och tandläkare. Allra tydligast märker vi detta i glesbygden.

Raimo Pälvärinne, är forskare, tandläkare och f.d. tandvårdsdirektör på Folktandvården. Han håller inte med: Sverige har inte tandläkarbrist jämfört med andra europeiska länder, anser Pälvärinne:

– Det totala resurserna är fullt tillräckliga för att bedriva tandvård. Det är Folktandvården som har resursbrist. De privata har inte resursbrist. Nästan alla nybakade tandläkare börjar i Folktandvården, men slutar efter några år. Då kan man fråga sig varför.

De flesta skulle ge svaret ”pengar”. Lönerna är högre i den privata sektorn. En annan förklaring är trista arbetsuppgifter.

– Eftersom Folktandvården knappt har några resurser, så kan de inte ta emot sina vuxna patienter. Och då har de ju ansvaret för barn och ungdomar. Tandläkarna sitter och kör 80 – 90 procent barn och ungdomstandvård. Det vill inte alla hålla på med. Man vill ha en varierad klinisk vardag. Vuxna, barn, protetik, extraktioner, säger Anders Jonsson.

Det har också hörts vissa röster om tråkig och stressig arbetsmiljö hos Folktandvården. I ett inslag i SVT Norrbotten från februari 2022 sa anonyma tandläkare att pensionsavgångar inte var hela sanningen. Minst lika många tandläkare hade slutat på grund av dålig arbetsmiljö och/eller låga löner. De pekade också på dåliga chefer utan bakgrund från tandvården samt en toppstyrd ledning.

Folktandvården idag, privat tandvård i morgon

Anders Jonsson anser tvärtom att det finns en tandläkarbrist i delar av Sverige. Folktandvården ligger främst i frontlinjen. Den privata delen kommer inte heller ha möjlighet att rekrytera om den utvecklingen fortsätter:

– Om det inte finns tandläkare på Folktandvården, så finns det inga tandläkare att rekrytera till privat verksamhet.

Folktandvårdens verksamhet regleras bland annat i Tandvårdslagen. I paragraf 8 står det: ”Regionen ska planera tandvården med utgångspunkt i befolkningens behov av tandvård”. Lagen behöver skärpas, anser företrädare för Folktandvården i Norrland, i ett utspel i maj 2023.

– Regionerna har ju lagt ut detta ansvar på Folktandvården. I större delen av landet har Folktandvården befolkningsansvaret för tandvård. De skall ta emot patienterna när patienter inte tas emot någon annanstans, säger Anders Jonsson.

– Då får de ett bekymmer när det inte finns tandläkare. Det är regionen som är ansvarig. I Stockholm har de handlat upp befolkningsansvaret. Där finns några privata operatörer som har befolkningsansvaret, fortsätter Jonsson.

– Lagen är ganska tydligt. Det blir en politisk fråga. Ingen region har lagt ut hela ansvaret på en privat aktör. Där har vi inte hamnat än. Men det kanske blir så.

– Det kanske skulle vara effektivare att låta privata aktörer ta över, för då fanns det någon som tog hand om patienten. Men det skulle inte bli billigare för regionen.

Att ändra lagen ändrar inte situationen

Raimo Pälvärinne anser inte att en lagändring kommer att ändra på särskilt mycket.

– Det är en ramlag som beskriver patientens rättigheter, men den berör inte resursnivå.

Folktandvårdens problem är betydligt mer komplexa. Den påverkansskraft som finns är finansiering från staten, i hur mycket man finansierar och hur man sätter regelverket för det man finansierar. Politikerna har inte redskap att hindra eller tvinga någon att etablera sig på en plats.

– Ersättningsfrågan är central. Man måste analysera vad som är problemet. Är det en resursfråga eller skall man engagera privattandvården och ställa krav på privattandvården?

– Om man nu skall sänka patientkostnaden till i nivå med sjukvården – som vissa i regeringen vill – så kommer det att kosta miljarder. Då kan inte de privata tandläkarna få göra vad de vill. Man ställer inga krav på privattandvården idag, utan de kan välja och vraka vilka patienter de vill ta.

En nyckelfråga är barntandvården, tror Raimo Pälvärinne. Utanför storstäderna är det mycket få svenska barn som inte går till Folktandvården. Enligt företrädare för privat tandvård, går Folktandvården back på barntandvård. Många privattandläkare vill inte utöva barntandvård.

– Om man gjorde barntandvården lönsam för privattandläkare skulle fler tandläkare ta in barn och etablera sig på platser de inte gör idag. Då skulle Folktandvården avlastas från detta och kunna ta fler vuxenpatienter, avslutar Raimo Pälvärinne.

Regeringen skall tillsätta utredning

I regeringsförklaringen 12 september berörde statsminister Ulf Kristersson ämnet. ”En utredning tillsätts för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård.”

Hjälper det för att lösa tandvårdens utmaningar?

/Dental24