Framtiden oviss för tandtekniker

Nu i februari 2022 påbörjar Läkemedelsverket utskick av sin nya registreringsavgift. Alla tandtekniska labb i Sverige ska årligen betala en avgift på 30 000 kronor, jämfört med den tidigare summan på 2 150:-. En höjning med 1 400 procent. 

– Med tanke på att majoriteten av labben i Sverige är små labb med bara ett fåtal anställda kommer det att märkas av. Vi har redan märkt att flera labb har beslutat att lägga ned verksamheten, säger Olle Sahlin, ordförande i Sveriges Tandteknikerförbund.

I det kommande numret av tidningen Tandteknikern presenteras en enkät baserad på svar från 110 tandtekniska labb i Sverige. Sammanlagt har de medverkande labben nästan 900 anställda, en majoritet av anställda tandtekniker i landet. Några av svaren visar tydligt på de problem som kan komma att påverka framtiden för tandteknikerbranschen i Sverige.

Olle Sahlin, ordförande i Sveriges Tandteknikerförbund

Olle Sahlin, ordförande i Sveriges Tandteknikerförbund

Enligt enkätsvaren är majoriteten av de tandtekniska labben i Sverige små labb med max 3 anställda, och ofta belägna utanför storstäderna.

Ensamutredaren Veronica Palm slog i sin ”Utredning om jämlik tandhälsa” fast hur viktigt det är med små och lokala näringsidkare i landsorten för att alla invånare skulle kunna få en så bra tandhälsa som möjligt.

Men Läkemedelsverkets nya registreringsavgift kan alltså komma att få precis motsatt effekt.

– 30 000 kronor om året må vara en liten summa för ett stort labb, men en stor avgift för ett litet labb, med inga eller några få anställda, säger Tandteknikerförbundets ordförande Olle Sahlin.

Enligt Läkemedelsverket ska avgiften användas för utökade kontroller och tillsyn med anledning av det nya europeiska regelverket MDR 2017/745 som infördes i maj förra året.

– Det är givetvis helt fel att inte göra avgiften differentierad ur ett konkurrensperspektiv. Höjningen måste räknas in i företagens kostnadstäckning, nu blir tandteknik dyrare både för tandläkare och patienter, säger Olle Sahlin.

Redan har förbundet fått kännedom om ett flertal mindre labb i landsorten som planerar att lägga ned sin verksamhet i förtid, några har redan gjort det, mycket på grund av den nya avgiften. Det påverkar naturligtvis även antalet tillgängliga arbetstillfällen.

– Ytterligare ett problem med Läkemedelsverkets avgift är att det blir svårare för unga nyutbildade tandtekniker att starta eget. En hög årlig avgift i kombination med stora initiala kostnader för att köpa in utrustning kan hindra nyetableringar, säger Olle Sahlin.

Tandteknikerns enkät visar även på att branschen är inne i en mycket snabb förändring. Det som tidigare var ett hantverksyrke handlar i dag mycket om digital teknik, både i skolorna och på labben. I dag producerar allt fler av labben tandteknik med hjälp av CAD/CAM, 3D-printning, och scanning.

Den nya tekniken är ännu ung, det är dock inte den svenska tandteknikerkåren.

Enligt enkäten är så många som hälften av tandteknikerna över 50 år. Dessutom är andelen anställda tandtekniker över 65 år nästan lika stor som de som är under 30 år.

– Det är en skrämmande utveckling. Det är svårt att sia om vad det innebär för de tandteknikerstudenter som i dag utbildar sig på högskolorna i Umeå, Malmö och Göteborg. Den nya tekniken har dock hittills inte nämnvärt påverkat antalet anställda i landet, så i framtiden kommer vi förhoppningsvis ändå att ha ett fortsatt behov av nyutexaminerade tandtekniker.

Text och grafik:
Björn Hasselblad

Chefredaktör Tandteknikern