Frisktandvården och framtiden
Folktandvårdens abonnemangstandvård Frisktandvård är ett framgångsrikt koncept sedan många år tillbaka. Det startade på i prov Göteborg i början på 1990-talet, efter inspiration från England. Intresset för Frisktandvården ökade stadigt åren 2008 – 2016 och har sedan dess legat på en relativt stabil nivå på runt 850 000 abonnenter. Där avtalen finns, får de generöst med utrymme på regionernas hemsidor. Men friskvårdsavtal skapar också utmaningar för Folktandvården i olika delar av landet.
Folktandvården i VGR satsar friskt på Frisktandvårdsavtal
Olik tandvård i de olika regionerna
Frisktandvården i norra Sverige är ingen framgångssaga. Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Dalarna har avslutat den, mycket pga bristande personalresurser. Regionerna lät avtalen löpa ut och förnyade inte dem. I Norrbotten blev regionen återbetalningsskyldig till patienter som inte fått vård enligt avtalet.
Hälso- och sjukvårdsnämnden i region Jämtland – Härjedalen motiverade tydligt i ett protokoll varför Frisktandvården inte gick att ha kvar: ”FTVs stora dilemma med frisktandvårdsavtalen utifrån en minskad personalstat är att vi idag inte hinner kalla våra patienter enligt avtalet”. Det stod vidare att ”bemanningssituation är idag av sådan karaktär, att det inte går att prioritera frisktandvårdsavtal, och det innebär att Folktandvården idag bryter mot avtalet.”
Prioriterinsgordning höll inte
Folktandvården i region Jämtland Härjedalen använde Folktandvårdens standardprioritering, som är – något förenklad:
1) Akuta fall
2) Barn
3) Friskvårdspatienter
4) Övriga vuxna
Det stod ganska klart att kategorin Övriga vuxna generellt hade klart sämre tandhälsa än Friskvårdspatienterna. En mer jämlik tandvård i länet, kan underlättas genom att ”övrig vuxentandvård blir en kategori, där behov av vård prioriteras först, och där undersökningar görs på de som väntat längst”. Nämnden konstaterade att ”lyckas rekryteringen bättre i framtiden, i kombination med ny teknik och nya arbetssätt, så kommer Folktandvården därmed att jobba bort för långa köer utifrån vårdbehovet, istället för att prioritera utifrån ett avtal”.
En uppsats från Jönköpings universitet från 2019 satte fingret på just detta, och drog slutsatsen att Frisktandvårdens patienter prioriteras. Majoriteten av respondenterna anser att Frisktandvård kan försämra vårdsituationen för patienter utan avtal.
Nya riskbedömningsmodeller för tandvården
Nyligen presenterade Socialstyrelsen och TLV planer på nya riskbedömningsmodeller inom tandvården. Något förenklat vill det allmänna prioritera patientgrupper med sämre tandhälsa på bekostnad av de med bättre tandhälsa. De med sämre tandhälsa är ofta äldre. Resurser skall överföras från yngre patienter med relativt god tandhälsa till äldre.
Frisktandvården lockar till sig yngre och relativt friska patienter konstaterade Försäkringskassan 2012.
Det är främst yngre patienter som tecknar abonnemangsavtal. Drygt hälften av abonnemangspatienterna är mellan 20 och 29 år gamla. Denna åldersgrupp utgör däremot endast 15 procent av samtliga patienter inom tandvården.
Förmodligen har inte Frisktandvården samma höga frekvens av yngre patienter år 2024. De yngres intresse för abonnemangstandvårds har sjunkit markant efter pandemin, åldersgruppen 24 – 34 år står för 34 procent av abonnemangen år 2023.
Lovande framtid för friskvårdsavtalen i Västra Götaland
Tandvårdsdirektör Ftv VGR Ann-Charlotte Sundelin
I Västra Götalandsregionen – där en kvarts miljon patienter har Frisktandvård – har man stora förhoppningar på Frisktandvården. Nyligen gav styrelsen för Folktandvården i regionen i uppdrag till tandvårdsdirektör Ann-Charlotte Sundelin att göra en översyn av prioriteringsordningen för alla patienter i Folktandvårdens allmäntandvård. I och med att allt fler patienter i alla åldrar har en låg risk för ohälsa, önskar man säkra att det finns resurser till patienter med hög risk.
– I Tandvårdslagen står det inget om att vi skall prioritera efter behov, som det står i Hälso- och sjukvårdslagen. Och det känns ju lite förlegat. Tandvårdslagen är från år 1985, påpekar Sundelin.
– Vi har väldigt många ungdomar – men även många vuxna – som har låg risk för sjukdomsutveckling. Vi behöver se till att det finns resurser till dem. Vi styrs idag av att behöva kalla barnen efter en viss tid. Annars tappar vårdgivaren en del av barnersättningen.
– Det känns viktigt att hitta en prioriteringordning som styr mot att prioritera de med störst behov, oavsett ålder eller betalform.
– Vi vill prioritera de patienter som har stora behov framför de barn som inte har så stora behov. Det är ursprunget till behovet av en översyn av vår prioriteringsordning.
Som riktmärke vill Folktandvården i Västra Götaland använda den modell som tagits fram av prioriteringscentrum vid Linköpings Universitet. Modellen baseras på Människovärdesprincipen, Behovs-solidaritetsprincipen och Kostnadseffektivitetsprincipen. Socialstyrelsen förslag till nytt riskbedömningssystem vill införa dessa principer även inom tandvården.
– Jag tror att branschen välkomnar detta; att vi skall fördela resurser till de som har behov, oavsett om de är barn eller vuxna, eller vilken betalform de befinner sig i. Så ser det inte ut idag.
Dental24: Kommer Frisktandvården att fungera och vara vital även i framtiden, även med andra prioriteringar?
– Med tanke på den forskning som finns – från Charlotte Andrén Andås – där risken att utveckla karies var 50% högre i den grupp patienter som inte hade frisktandvårdsavtal – så har jag svårt att tro att det inte skulle vara en produkt som lever vidare. Det har hjälpt oss att få ordning på köerna och patienterna i Frisktandvården är mer nöjda än övriga patienter.
Dental24: I insändare till tidningar och i olika webforum tycks det cirkulera två vanliga typer av klagomål: ”Jag har Frisktandvård men blev inte kallad” samt ”Jag betalade en massa pengar, men fick ändå inte den vård jag behövde”.
– Det kan jag inte svara på i enskilda fall. Om det är en kvarts miljon som tecknat avtal, så är det klart att det alltid finns någon som missförstått vad som ingår.
– Det brukar snarare vara tvärtom. Det brukar vara att patienter är glada och förvånade att så pass mycket ingår.
– När vi tittar på våra kundenkäter – där 94 procent är nöjda – får vi enormt mycket positiv respons från frisktandvårdspatienterna. Frisktandvården i VGR har hjälpt oss att få ordningen på våra köer. Över 90 procent av alla vuxna patienter kallar vi i tid (dvs var 10:e patient hinns f.n. inte med i tid).
FAKTA: ETISK PLATTFORM FÖR PRIORITERING I VÅRDEN:
Sedan 1997 en del av Hälso- och sjukvårdslagen
Människovärdesprincipen betonar att varje individ har inneboende värde och rätt till respekt och värdighet oavsett hälsotillstånd, ålder, kön eller andra faktorer. Patienters lika värde och integritet ska bevaras och respekteras. Prioritering får därför inte göras utifrån patienters kön, kronologiska ålder, förmåga att arbeta etc.
Behovs-solidaritetsprincipen betonar vikten av att tillgodose hälso och sjukvårdsbehovet. Principen föreskriver att vårdens resurser ska satsas på de patienter som har störst behov. Enligt principen ska behoven hos svaga grupper och grupper som har svårt att göra sina röster hörda särskilt beaktas.
Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att resurserna inom hälso och sjukvården bör användas på ett effektivt sätt för att maximera.
/Dental24
Referenser och Källor:
Norran: Varför drar folktandvården in friskvårdsavtalet?
Frisktandvård – en enkätstudie om tandvårdsanställdas attityder och avtalshantering
