God tandhälsa handlar inte bara om tandvård

Många föreläsningar och diskussioner på Riksstämman handlade om tandvårdens påverkan på tandhälsan. En rad forskare från de nordiska länderna med intresse för samhällsodontologi föreläste och diskuterade ämnet i olika program.

Liten påverkan på tandhälsan

Att tandvård har en begränsad påverkan på tandhälsan var de flesta eniga om. Detta kom till uttryck på en rad olika sätt:

• Tandvårdens påverkan på människan är marginell – ca 30 min/år!!
• Tandhälsan är helt och hållet levnadsbetingad och har inget med Tandvård att göra.
• Tandhälsan växer fram i hemmet. Tandvården kommer sedan.
• Tandvården behöver tillskansa sig det som finns inom ”Tandhälsa”.
• De sociala olikheterna i befolkningen är mindre än för 30 år sedan men de svaga grupperna marginaliseras alltmer.
• Olikheterna mellan samhällsgrupperna är stora. Skillnaderna ökar på alla hälsoindikatorer.
• Pinsamt att vi ännu inte kan bota karies.

Världens bästa tandvård – Världens bästa tandhälsa?

Ett av stämmans fokustema var ”Världens bästa tandvård”. Peter Carlsson, Odont. Dr., Föreståndare för WHO Collaborating Centre vid Malmö Högskola, tog i sin föreläsning upp de internationella jämförelser som finns avseende kariesbekämpning.

3 % – så stor betydelse hade tandvåren för tandhälsan i den västliga världen för kariesbekämpning och visar på tandvårdens ringa betydelse för tandhälsan.

Det är istället befolkningen själv som styr över hälsans skapande (salutogenesen) medan tandvården försöker påverka sjukdomen (patogenesen).

I en annan föreläsning av Pia Gabre Samhällsodontologisk förening, Förening för kariologi, framkom att andelen 19-åringar i Sverige som är kariesfria har ökat till drygt 60 %. Numera har Sverige också få tandlösa 80-åringar (Jönköpingsstudien). Skälen till att det gick så bra beror troligen på hälsofrämjande åtgärder (fluor).

Ökad välfärd = ökat intag av socker

Peter Carlsson konstaterade också att det inte finns något nytt rörande folks beteenden. Med ökad välfärd följer ett ökat intag av socker.

Den nödvändiga teknologin för kariesbekämpning finns (fluor) och befolkningen kan ta intryck av den kunskap som tandvården har. Men det behövs alltid ett visst mått av tid (en generation) för att komma tillrätta med problemet.

Internationella iakttagelser

Danmark införde fett- och sockerskatt. Danska 12-åringar har minst karies i Skandinavien.

Brasilien – minskning av karies tack vare att tandkräm med fluor infördes och trots att inkomsten inte har utvecklats lika starkt som i Danmark t ex.

Saudiarabien – ökad karies ökar trots goda resurser. Ett litet skikt av befolkningen står för den ökade konsumtionen av socker.

Nigeria – befolkningen är frisk, inget socker, ingen karies. Agrikulturellt samhälle.

Japan – landet har lyckats gå tillbaka till en låg socker/kariesnivå. I ringa utsträckning är det en organiserad tandvård som bidragit till förändringen.

Befolkningen styr över hälsan

Befolkningen styr över hälsan (salutogenesen) och det är svårt att veta när det finns resonans i befolkningen att ta till sig budskap om att förändra beteende.

Framgångarna för t.ex. ”Non-smoking generation” berodde på att unga människor med goda marknadsföringskunskaper lyckade förmedla en bild av coolare rökfri livsstil, vilket attraherade stora grupper. Läkarna talade bara om riskerna och hade inget med framgången att göra.

Avslutningsvis sa sig Peter Carlssons inte tro på någon dramatisk förändring av tandhälsan.

Världens bästa tandvårdsstöd

Sverige har redan världens bästa tandvårdsstöd och från årsskiftet förbättras stödet ytterligare. Förändringarna rör framförallt patienter med stora behov.

Läs krönikan av Thomas Andersson, ordf i Föreningen Svensk Dentalhandel ,”Att gå till tandläkaren inte så dyrt som du tror” ››

Läs mer om ändringarna i tandvårdsstödet på den nya sajten för tandläkare, Tandläkare24 ››