Hur svårt kan det vara?
Håller tandvården på att tappa greppet, frågade vi förra veckan. Det blev en mycket läst artikel. Svensk tandvård har problem, men loppet är inte kört. Lösningarna finns där! Många relativt enkla åtgärder kan införas omgående. Om viljan finns!
Återinför AT-tjänst för tandläkare
Läkare får praktisera yrket först efter genomgången AT-tjänstgöring. Tandläkare anses redo att arbeta direkt efter utbildningen. Mellan 1981 och 1994 utbildades tandläkarna som läkare: Ett års obligatorisk allmän tjänstgöring följt av slutprov och kanske legitimation.
Genom den kliniska färdighetsträningen ger tandläkarutbildningen de grundläggande kunskaperna för tandläkaryrket. Den kliniska färdigheten tränas sedan upp under de första yrkesverksamma åren, skriver Tandläkarförbundet i sitt policy-dokument.
Genom att tvinga ut studenterna på arbetsplatserna slås två flugor i en smäll. Vi får inte bara mer erfarna och bättre tandläkare. Det skulle också ge blivande tandläkare en chans att bekanta sig med glesbygden och kanske bidra till att täcka upp den brist vi just nu ser där. Är detta svårt att organisera? Det går ju utmärkt för läkare!
Inför obligatorisk vidareutbildning för all vårdpersonal
Svenska tandläkare har idag inga krav att på vidareutbilda sig. Det leder till utarmning av den allmänna kunskapsnivån bland svenska tandläkare, särskilt vad gäller teknik. De flesta länder i Europa har infört regler på vidareutbildning. Flera tongivande aktörer inom svensk tandvård har länge krävt och påtalat detta, bland annat Praktikertjänst och Tandläkarförbundet. På den här punkten tycks myndigheterna ha vaknat.
I oktober i år tillsatte regeringen en utredning om tvingande vidareutbildning i legitimerade vårdyrken. Särskild utredare blir Harriet Wallberg, läkare och tidigare rektor vid Karolinska institutet. Utredningen ska vara klar senast den 30 mars 2025.
Utredaren ska också bedöma om ytterligare yrkesgrupper inom bland annat tandvården bör omfattas av så kallad yrkesreglering och legitimation.
Stöp om tandläkarutbildningen i mer praktisk inriktning
Prova att googla ” tandläkeri och hantverk”! Då kommer ni att upptäcka många, många etablerade tandläkare som påpekar detta i tidningsartiklar, på bloggar och i sin egen marknadsföring.
Genom åren har svensk tandläkarutbildning blivit allt mer akademisk. Idag är utbildningen på tok för teoretisk, anser exempelvis tandläkare Pelle Pettersson, som själv jobbat som lärare på tandläkarutbildningen.
– Varför master-arbeten i form av teoretiska studier när studenterna inte hinner lära sig praktiska moment ordentligt? Tandläkeri är i stor utsträckning ett hantverk och det är endast de som väljer en forskarkarriär som har användning av att lära sig hur man lägger upp och genomför forskningsprojekt.
Pettersson, går så långt som att säga att den låga kunskapsnivån i vissa fall hotar patientsäkerheten.
– Du kan gå fem års utbildning, får kanske göra en enda enkel rotfyllning på en patient. Det är på en framtand med en kanal, lätt att komma åt. Inga konstigheter. En sådan tandläkare har ju inte en chans på en överkäkstand, långt bak, ofta med fyra kanaler. Tre är enkla att hitta, en är jättebökig att hitta.
Sluta utreda, implementera det som utredningar redan kommit fram till
2021 släpptes den stora tandvårdsutredningen. I sammanfattningen, bland rekommendationer, faststlogs:
En individuell tandhälsoplan ska utgöra en del av det statliga tandvårdsstödet och erbjudas till alla patienter som omfattas av statligt tandvårdsstöd. Tandhälsoplanen ska utgå ifrån en individuell riskbedömning som genom Försäkringskassans system automatiskt genererar en risknivå.
Knappt hade bläcket på utredningens sidor torkat, förrän regeringen som beställt utredningen förlorade makten. En ny regering tog vid. I år har vi sett hur de – genom ett tilläggsdirektiv – dragit igång en ny utredning om tandvårdens högkostnadsskydd. I direktivet står det att: Målsättningen med ett förstärkt högkostnadsskydd är att patienter i högre grad ska kunna besöka tandvården efter behov och därmed få bättre munhälsa.
I princip säger alla samma sak: Ge rätt vård åt rätt behov. Se till att kalla rätt personer av rätt orsak. Dela in patienter efter behov. Kalla högrisk-patienter oftare, låg risk mindre sällan.
Kanske satte Praktikertjänsts cheftandläkare Anders Johnson fingret på problematiken, i en debattartikel här på Dental24?
Fokusera på de med störst vårdbehov. Slopa den avgiftsfria tandvården för 20 till 23-åringar och överväg ett skräddarsytt högkostnadsskydd för 65-plussare.
Skapa nationella riktlinjer för tandvård till barn, ungdomar och särskilda grupper (den så kallade N, F och S-tandvården) samt kostnadstäckande ersättningar. Gemensamma riktlinjer förbättrar resursutnyttjandet, minskar onödig administration och skapar förutsättningar för en jämlik tandvård över hela landet.
Inför teamtandvård och skiftarbete
Tandvårdens arbetsplatser är på många håll stelbent och hierarkiskt organiserade. Teamtandvård – inspirerad av Lean och Kaizen – är ett alternativ. Teamtandvård finns i många varianter. Principen är den samma: Platt organisation, flexibla lösningar, korta beslutsvägar och maximal delegering för att eliminera ledtider i arbetsprocessen. Ett typiskt exempel är systemet med två eller tre-behandlingsrum per tandläkare, där tandläkaren byter mellan patienterna så fort det uppstår ett naturligt stopp i behandlingen. Dental24 har tidigare skrivit om en klinik i Kungsbacka som enligt egna beräkningar är 70 procent mer effektiva med teamtandvård.
Många svenska tandvårdskliniker står idag öde mer än halva dygnet – och under alla helger. Samtidigt köar patienterna för att få tid. Varför inte arbeta i skift enligt Solo Practice? Med två eller tre team i skift utnyttjas lokaler och utrustning maximalt och köerna arbetas bort. Många patienter uppskattar att kunna gå till tandläkaren sena kvällar, helger och tidiga mornar.
Svenska Tandläkarförbundet policy för utbildning
Ptj – Angående ny tandvårdsutredning av högkostnadsskyddet
När behovet får styra 2021 års stora tandvårdsutredning (sammanfattning)
/Dental24
