Intas vid komplicerade diagnosbehov och tandläkarbrist

Som vi alla vet finns det inte någon mirakelmedicin men AI (Artificiell Intelligens) tycks ha en ljus framtid vid allt från automatiserad diagnostik till robotassisterad kirurgi, enligt experterna som talade på Riksstämman. Med tanke på vilket bristyrke tandläkarna tillhör kan man undra om vi snart kommer att möta en glatt leende ”Dr. AI” i behandlingsrummet.

Odontologiska Riksstämman belyste flera viktiga frågor inom den svenska tandvården: forskning och utveckling, tillgänglighet, tandvårdsreformen, samverkan visavi Sjukvården och Myndigheterna samt flera kliniska aspekter från den dagliga praktiken.

Två områden stack ut – AI inom tandvården och hur vi löser tandläkarbristen.

Uno Fors, prefekt på Institutionen för data- och systemvetenskap på Stockholms Universitet, hjälpte deltagarna på sin föreläsning att få en övergripande förståelse för vad AI är, var man redan befinner sig både inom Sjukvården och Tandvården samt målade upp visioner för morgondagen.

Jämförelsevis ligger tandvården klart efter sjukvården där man i dag redan drar nytta av AI inom bland annat cancerdiagnostik, strålbehandling och smarta proteser, som både har känsel och kan styras av tanken.

Inom tandvården nämner Uno Fors, till exempel, VGR:s framgångsrika arbete med automatisk identifiering av orala åkommor.

Ett lugnande besked

Användning av robotar förutses vara ytterligare en viktig del av morgondagens Vård, Omsorg och Tandvård.

Sofia Thunberg som är kognitionsvetare och robotutvecklare berättade om de revolutionerande framstegen som sker inom robotområdet, där man utöver ren funktionalitet ser möjligheten att programmera in känslor och intelligens i robotar.

Hur kommer vi människor att interagera med robotar och kommer de att ersätta våra hjärnor, är frågor som rönte stort intresse i auditoriet.

Sofia nämnde även några yrkeskategorier som kan riskera att kraftigt minska, såsom de beskrivna i bilden nedan.

Vid samma föreläsning gav Bent Petersen, utvecklingschef på Folktandvården i Västra Götaland, en bild av deras AI-projekt som utvecklades i samarbete med Stockholm och Kairos Future, för upptäckt av kariesangrepp.

Bent berättade också om olika internationella projekt, däribland om den kinesiska så kallade självständiga robottandläkaren, som redan i september 2017, genomfört den första framgångsrika autonoma implantatkirurgin.

Han nämner att man inte hört så mycket om det på senare tid, men exemplet kom väl till pass på föreläsningens fråga om robotar kommer att kunna ersätta tandläkaren.

Till allas lättnad var svaret att detta inte sker inom en snar framtid.

Etiska och legala frågor kring användning av AI, som ännu inte är besvarat och som starkt påverkar framtiden, handlar om att fortsätta skydda den personliga integriteten vid persondatainsamling och ansvarsbärande. Vem har ansvaret om det blir fel diagnos eller fel behandling: är det tandläkaren, tillverkaren, programmeraren?

Man är ändå överens om att det inte kan vara patienten själv, eller? 

Hur löser vi tandläkarbristen?

I dag råder det tandläkarbrist i Sverige. När den närmaste lösningen inte ligger i robotar, kan även utländska tandläkare som är utbildade utanför EU/EES vara det?

Detta är något som ligger Hans Sandberg, ordförande i Riksstämmenämnden, varmt om hjärtat och det är tack vare hans engagemang som ämnet Svårigheter och integrationsproblem för tandläkare utbildade utanför EU togs upp på Riksstämmans agenda.

Flera aktörer var representerade i diskussionerna, såsom Folktandvården och Privattandläkarna. Tandläkarna utbildade utanför EU/EES var representerade av tandläkarstudenten Noor Malek och tandläkare, specialist i oral kirurgi, Anmar Alsadi.

Noor och Anmar är engagerade i den ideella föreningen UTUL (Svenska förbundet för utbildade tandläkare utanför EU). De berättade om deras egna samt sina närmare 1000 medlemmars erfarenheter för att få en svensk legitimation.

Fr. vänster: Hans Sandberg, Noor Malek och Anmar Alsadi

Språket är den första barriären som måste övervinnas – men inte den enda. Att tiden till en legitimation kan bli dubbelt så långt som den förväntade är vanligt förekommande, inte minst på grund av brist på utbildnings- och praktikplatser. Bristen på tandläkare påverkar även antalet godkända handledare.

Det man dessutom saknar är någon sorts samordning mellan aktörerna såsom Migrationsverket, Tandläkarhögskolor, Arbetsförmedlingen och arbetsgivarna, med flera.

Michaela Hedborg som är Divisionschef för Tandvården i Dalarna kunde vittna om detta under seminariet. Hon berättade om sin strävan efter personal, inte minst med tanke på att några av deras handledare kommer att gå i pension. Folktandvården Dalarna har avsatt en budget som täcker för både språkträning och handledning samt startade samarbete med Arbetsförmedlingen. Tyvärr har detta inte resulterat i en enda kandidat vilket gör att de även breddar sin sökning genom exempelvis LinkedIn och deltagande i detta seminarium.

Michaela Hedborg

Hans Sandberg avrundade diskussionerna med en påminnelse om att vi alla är del av en helhet och därför bör flera engagera sig så att vi kan ta vara på denna utmärkta arbetskraft.

Vi på Dental24 hoppas att denna artikel kan bidra till det!

Rita Axelsson Florio,

Tandläkare, Hälsokommunikationskonsult
Frilansskribent Dental24