Intervju med IVO-tillsynstandläkare: ”Det var inte en enstaka del som brast – det var i stort sett allt!”

Efter 40 år i tandvårdens tjänst, hade tandläkaren Lars Svärd sett det mesta. Det kulminerade för honom i jobbet som utredare/tillsynstandläkare på IVO. Efter att ha gått i pension från IVO, vill han nu ge något tillbaka till tandvården: en ny positiv granskningstjänst.

Tandläkaren Lars Svärd slutade på IVO den sista maj 2021. Han berättar här om IVO:s viktiga arbete och erfarenheterna han tar med sig i sitt nya jobb.

2018 förändrades IVO:s arbete i grunden. Dessförinnan kunde allmänheten i större utsträckning vända sig till IVO med klagomål om tandvård. Patienten kunde få rätt eller fel, och i cirka hälften av fallen innebar det att tandläkaren kritiserades för sin behandling.
Många ärenden var bagatellartade. 2018 blev vårdgivarna skyldiga att ta emot och hantera allmänhetens klagomål.

– Vi beaktade givetvis fortfarande klagomål från allmänheten, men vi reagerade inte på allt. Utredningar ska inte startas lättvindigt.

Utredarna på IVO kunde nu koncentrera sig på att inspektera vårdgivare i verksamhetstillsyner och undersöka misstänkta allvarliga vårdskador genom att granska individen: tandläkaren.

För IVO fanns andra kanaler att få information om missförhållanden inom tandvården: Vårdgivaren kunde själv anmäla tandläkare och kollegor kunde anmäla.

Ungefär 90 procent av alla fall grundade sig ändå på information från Försäkringskassan i deras efterhandskontroller av det statliga tandvårdsstödet.

Follow the money

Nyckelordet är kostnader, förklarar Svärd. Så gott som alltid hänger felbehandlingar ihop med stora och komplicerade behandlingar – och höga kostnader för både patienten och staten.

– Fallen rangordnas efter kostnader. Vi går igenom fallen och försöker hitta patienter som har så många olika behandlingar som möjligt. Allt i syfte att inhämtade journaler ska ge en så heltäckande bild av tandläkarens behandlingspanorama som möjligt. Det är dessa journaler vi begär in.

Ett noggrant och tidskrävande arbete

Att granska en journal tar mellan 6 och 10 timmar.
– Vi begär in ungefär tio journaler. Oftast ger ett par, tre journaler en bra bild av tandläkarens kompetensnivå men utifrån ett juridiskt/rättssäkerhetsperspektiv omfattas utredningen av ungefär tio patientfall.

IVO:s utredning resulterar i ett 30–50 sidor långt dokument som lämnas över till en jurist för att bearbetas till en anmälan till HSAN. Det är HSAN – Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd – som tar beslutet om åtgärder. Processen i sin helhet kan ta upp till två år.

– Det är inte så bra. Det borde snabbas upp i alla led, för att rädda patienterna. Det är det som det handlar om. Så länge inte HSAN tagit ett beslut, kan ju tandläkaren fortsätta att jobba.

Om tandläkaren fälls av HSAN, blir påföljden tre års prövotid eller återkallande av legitimationen.

– Det handlar ju om ganska mycket pengar. Tandläkaren mister sitt jobb över en natt. Det är förbjudet att arbeta utan legitimation. Så det finns vissa fåtal individer som försöker påverka processen. Jag har blivit utsatt för det mesta. Och det är inte så roligt.

Efter 2018 har fler tandläkare anmälts. År 2018 anmälde IVO tio tandläkare till HSAN för oskicklighet/grov oskicklighet. 2019 var det 11 tandläkare. Under 2020 anmälde IVO 29 tandläkare till HSAN.

Vårdslös behandling kamoufleras med antibiotika

Svärd och de andra tillsynstandläkarna på IVO upptäckte chockerande låg nivå på dokumentation och i flera fall en hänsynslös attityd hos tandläkarna de anmälde. Slarvigt, dyrt och dåligt utförande går som en röd tråd.

– Av det som vi skickade till HSAN, var det inte en enstaka del som brast – det var i stort sett allt! Tandvården som patienterna fick var långt ifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och det handlade också om väldigt dåliga journaler. Den odontologiska journalen kanske inte ens fanns.

– De grövsta överträdelserna bestod av mycket dyrbar tandvård – oftast protetik – som utförts på fortfarande, mycket sjuka patienter. De behandlade inte patientens karies- eller tandlossningssjukdom, men gjorde en massa dyra konstruktioner som kommer att haverera för att patienten fortfarande har en obehandlad grundsjukdom.

Rotbehandlingar är ett genomgående tema i anmälningarna. De är dåligt utförda och riskerar att ge infektioner för patienterna.

– För att täcka upp det, förskriver man stora mängder antibiotika.

Nysvenska patienter drabbade

Ett annat genomgående mönster är brist på förståelse för bettfunktion.

– De genomför dyra omfattande konstruktioner och bygger in bettproblem hos patienten, utan att ha förstått det. I många fall hade patienterna stora bettfysiologiska problem redan vid undersökningstillfället, som inte uppmärksammats.

– Många av de drabbade patienterna har dessutom invandrarbakgrund och kanske inte förstår vad de utsatts för eller hur det svenska systemet fungerar.

Det är näst intill omöjligt för en patient att bedöma en tandläkares kompetens. Oskickliga tandläkare finns i alla varianter och med olika ursprung. De tenderar dock att finnas i högre utsträckning i storstadsregionerna.

– Om du är tandläkare på en liten ort, så vet alla vem du är. Om du är tandläkare i Stockholm, så försvinner du i mängden.

Yrkeströtta, hänsynslösa och giriga

Två kategorier av tandläkare tycks oftare hamna hos IVO: Dels de äldre, yrkeströtta och icke-uppdaterade tandläkarna. Dels unga, affärsinriktade privata tandläkare som vill göra väldigt många behandlingar snabbt – utan att bedöma om det är rätt behandling för just den patienten.

– Jag bryr mig givetvis inte om folk jobbar privat eller offentligt. Men de skall jobba på rätt sätt som tandläkare. Patienter skall kunna förvänta sig att de får korrekt undersökning och korrekt behandling. Och själva kunna påverka vad för typ av behandling de får.

I längden kan ingen fuska. Systemet upptäcker förr eller senare oskickliga tandläkare och systematiska fuskare. Ändå ser Lasse Svärd en negativ utveckling.

– Jag får ofta frågan om felbehandlingarna blir färre eller fler Sverige. Och tyvärr blir svaret: fler. Innan vi gick med i EU fanns fyra tandläkarhögskolor i Sverige, alla med likvärdig kvalitet. Det var lätt att hålla koll. De enda farliga tandläkarna var de som blivit sjuka, hamnat i någon slags personlig kris eller hade missbruksproblem.

Fler utbildningar, fler problem

Idag har vi tandläkare från hela EU, som examinerats från i princip vilken europeisk tandläkarhögskola som helst. Dessutom finns det tandläkare i tjänst som utbildat sig utanför EU. Därmed inte sagt att också de svenska tandläkarhögskolorna kan utexaminera tandläkare som visar sig vara undermåliga, påpekar Svärd.

– Även om EU försökt göra utbildningarna likvärdiga, så är de inte det. Det är skillnad på beprövad erfarenhet i olika länder och olika krav på dokumentation. Spännvidden i kunskapen blir så mycket bredare.

Svärd sticker inte under stolen med att jobbet på IVO varit krävande. Vid ett tillfälle behövde han livvakt då en anmäld och fälld tandläkare hade koppling till organiserad brottslighet.

En ny vändning på karriären

Med en lång yrkesbana inom tandvården bakom sig, kände Svärd att han fortfarande hade kunskap att förmedla. Efter att han slutat på IVO i maj 2021, bestämde han sig för att fortsätta granska journaler och bidra till en mer patientsäker tandvård. Fast i förebyggande syfte.

– Jag skulle vilja avsluta min karriär på ett lite mer positivt sätt.

I den nya rollen som konsult, erbjuder Svärd sin kompetens åt tandläkare och vårdgivare.

– Min drivkraft är att hjälpa de som är oroliga. Jag tror att många kan vara intresserade att få ett urval av sin journaler granskade av en yrkeskunnig person, utan påföljd. Då kan man få tips på hur man inte bör göra. Är detta OK eller är det inte OK?

– Det handlar om vilken inställning man har till sitt yrke, och om man vill något med sitt yrke. Jag tror att vissa ser detta som en fantastisk möjlighet.

Ge en bra screening

Drivkraften för den nya rollen är positiv. Att ge en bra screening över hur tandvård bedrivs. Syftet att granska journaler är att säkerställa att tandvården man ger sina patienter lever upp till kraven i Patientsäkerhetslagen, Patientdatalagen och Tandvårdslagen och givetvis undvika att hamna som ett ärende hos IVO.

– Jag tror inte det finns som tjänst: att en vårdgivare låter en erfaren granskare gå igenom journaler.

– Det är få i det här landet som analyserat så mycket journaler som jag gjort. Jag har ganska bra erfarenhet av var gränserna går mellan god tandvård, brister i tandvården, oskicklig tandvård och grovt oskicklig tandvård.

Lars Svärd: Fyrtio års erfarenhet av tandvård

Svärd började efter examen från Tandläkarhögskolan i Huddinge som tandläkare i Israel 1983. I Sverige fanns inga jobb, men i Israel rådde tandläkarbrist. Israel är ett invandrarland med befolkning från hela världen. Svärd upptäckte att det fanns stora skillnader på tandvårdens kvalitet och praxis.

Efter två år utomlands startade han som privattandläkare inom Praktikertjänst AB i Västerås. Han vidareutbildade sig som beteendevetare och examinerades 2000. Han gick vidare och blev utbildningsansvarig/kvalitetsansvarig inom Praktikertjänst Tandvård.

Han fortsatte karriären som Sverigechef inom tandvårdskedjan Colosseum, innan han började arbeta för IVO 2014.

Lasses nya tjänst

Vårdgivaren väljer själv ut ett antal patientjournaler där vården varit relativt omfattande.

En patientjournal omfattar följande delar: Anamnes, hälsodeklaration, daganteckningar, statusregistreringar, fickstatus, röntgenbilder där exponeringsdatum framgår (på CD eller USB minne), tandtekniska anvisningar och följesedlar, remisser och remissvar, eventuella mail eller brev som avser vården av patienten samt i förekommande fall kliniska foton.

Lasse Svärd granskar journalerna utifrån följsamhet till Patientsäkerhetslagen (vetenskap och beprövad erfarenhet), Patientdatalagen (journaldokumentationsskyldigheten) samt Tandvårdslagen (god vård).

En rapport i wordformat upprättas tillsammans med en excelfil där följsamheten till gällande regelverk visuellt framgår.

Om intresse finns kan ett digitalt möte genomföras där resultatet av granskningen diskuteras med berörd vårdgivare – vilka positiva delar har uppmärksammats och vilka områden kan behöva utvecklas? Givetvis har vårdgivaren möjlighet att i dialog diskutera andra frågor som avser deras verksamhet/verksamheter.

 

Källa: Intervju med Lasse Svärd