Jan Lindhe: Det som kännetecknar en bra parodontolog är empati

Professor Emeritus Jan Lindhe är Sveriges kanske mest internationellt kände tandläkare. Hans forskning inom parodontologi har uppmärksammats och prisats över hela världen. Han har en egen engelsk sida på Wikipedia och refereras i tusentals vetenskapliga artiklar. Han är också en trogen läsare av Dental24 och hör ibland av sig med tips och synpunkter.

Professor emeritus Jan Lindhe

Dental24:s Per Ahlberg och Esbjörn Börjeson träffade Jan Lindhe i hans hem utanför Göteborg. Det första som slår en person som träffar Jan Lindhe är hans ödmjukhet. Lindhe har bara beröm och goda ord om sina kollegor. Nästa utmärkande drag är hans närvaro och snabba intellekt. Mötet blev inte bara intressant, det blev högst underhållande. Lindhe delade med sig av sin enorma kunskap om parodontologi, men bjöd också på utvikningar och anekdoter från sin långa yrkeskarriär.

Ditt expertområde är parodontologi. Vilken är den mest betydelsefulla upptäckten inom parodontologi som du var med att göra?

– Det är att man vetenskapligt har kunnat konfirmera det som praktiserande tandläkare har misstänkt väldigt länge. Vi visade på 1970-talet för första gången att man kunde behandla patienter med väldigt grav parodontit, med stor framgång. Det var patienter som innan vår tid hade blivit av med sina tänder.

Forskningen på den tiden var pionjärmässigt, för det fanns inga studier, förklarar Lindhe. Men det fanns erfarenhet inom kåren. Äldre tandläkare visste att man kunde behålla vissa strategiska tänder, även om de var sjuka, förklarar Lindhe.

– Då försökte vi göra tänderna friska – fria från tandfickor – och vi lärde patienterna att hålla dem rena. Sedan kallade vi tillbaka patienterna och gjorde ganska avancerade bettrekonstruktioner.

– Vi visade också att förebyggande vård förhindrade mycket av karies och parodontit. Parodontit läker inte. Den stannar upp hos vissa. Man kan hålla den under strikt kontroll, så att den inte progredierar.

På 1960 och 1970-talen trodde många forskare att parodontit orsakas av bakterier som bildade beläggning på tänderna. Om man slog ut bakterierna, kunde parodontit botas.

– Idag vet vi att bakteriebeläggning på tänderna spelar in. Men det som är helt avgörande är din sjukdomsmottaglighet. Det är som med diabetes – det finns de som kan äta hur mycket socker som helst, och missköta sig på alla tänkbara sätt. De får ändå inte diabetes.

Har vi sett ett paradigmskifte i synen på parodontit?

– Man har väl förstått länge att vissa individer är väldigt känsliga. Förr sa man: ”Det kan vi inte göra något åt”. Men det vi kan göra något åt är bakteriebeläggningarna. Om vi håller dem i kontroll, kan du vara hur känslig som helst. Du får inte parodontit ändå.

– Det är här vi måste lära oss mer. Jag tror att vi i framtiden kan lyckas ta fram något medikament som förbättrar individens försvar.

Finns det någon väl definierad grupp som tydligt avviker i parodontit?

– Det finns grupper i Nordafrika som utvecklar en karaktäristisk juvenil parodontit- ett tillstånd som vi inte ser så ofta. De får tandlossning i mycket hög utsträckning. De flesta människor i Sverige har inte så grav parodontit som man tidigare misstänkte. Det är en grupp på tio procent som är känsliga.

Mönstret tycks stämma i hela världen: Tio procent av populationen får aldrig parodontit, 80 procent får en moderat form, och 10 procent får allvarlig parodontit. På något sätt är det gener som styr. Men det behöver ju inte vara samma gener, påpekar Lindhe.

– Ta den klassiska, nu ganska ifrågasatta, Vipeholmsstudien! Vad man visade är att socker kan associeras med karies. Men vad man inte har uppmärksammat lika mycket är att en del av försökspersonerna som åt av kolabitarna lika mycket som alla andra – de fick ingen karies alls. Det glömmer man ofta i sammanhanget.

Parodontologi var fram till 1968 en underavdelning till tandkirurgin. När parodontologi fick en egen professur i Sverige, gick den första till Jan Lindhe och Göteborgs Universitet. Lindhe talar med värme om de första åren på Göteborgs Universitet. Det var år präglade en entusiasm och upptäckarglädje. Som nyutnämnd professor fick han resurser i en helt ny institution. Han samlade ett eget team, bestående av personer han arbetat med på tandläkarhögskolan i Umeå: Anders Hugoson, Dan Lundgren och Sture Nyman.

– Det triumviratet Hugoson, Lundgren och Nyman fick jag med mig från Umeå. Vi var ju samkörda redan från Umeå. När vi kom hit till Göteborg, var stämningen ”Nu kör vi”. Det var en tid som var väldigt spännande.

I Göteborg såg Lindhe på nära håll hur det moderna tandimplantatet föddes. Det var nästgårds på Odontologen i Göteborg, som pionjärarbetet med tandimplantat utfördes. Lindhe samarbetade en tid med Per-Ingvar Brånemark och andra förgrundsfigurer inom företagen som tog fram implantaten.

I början ansågs tekniken vara avsedd för oralkirurger. Lindhe såg i USA på 1980-talet att paradontologer använde implantat och blev en tidig förespråkare. Men bara som en nödlösning.

– För mig är det ju en nödlösning. Ett implantat skall ju ersätta en förlorad tand, när den inte går att behandla längre. Det är ju upp till tandläkarens kompetens. En duktig tandläkare kan ju behandla en tand som inte andra kan. Det kan finnas många olika orsaker till att man inte kan eller vill behandla tanden. 

Hur står sig svensk forskning inom parodontit idag?

– Den står sig bra. Men det är norska forskare som moderniserade parodontologin i Sverige: Jens Waerhaug, Harald Löe och Sigurd Ramfjord.

– De här tre personerna har betytt väldigt mycket för svensk parodontologis framgång. De tog hand om oss ungdomar – som vi var på den tiden. Vi var alltid välkomna till Oslo för att ta del av Waerhaugs forsknings- och undervisningsmaterial. Han var hur öppen och trevlig som helst. Ramfjord tyckte det var jättebra att vi höll på med behandlingsstudier som han kunde jämföra med sina egna studier i USA.

Du har ägnat hela ditt yrkesliv åt parodontologi. Du har forskat och föreläst över hela världen. Är det något som inte riktigt kommit fram när det gäller parodontologi?

– Det som kännetecknar en bra parodontolog är empati. Du får ju ett speciellt förhållande till dina patienter. Om du har en patient med grav parodontit, som du behandlar, så gör du det tillsammans med patienten. Patienten måste tycka om dig, och du måste tycka om patienten för att resultatet skall bli bra. En patient som man lyckas med, känner man empati inför.

FAKTA

Professor Emeritus Jan Lindhe är en av Sveriges mest kända tandläkare och en internationellt prisbelönt forskare inom parodontologi. Lindhe tog examen vid Kungliga Tandläkarhögskolan i Malmö 1959. Han gjorde sin specialistutbildning inom oral kirurgi och parodontologi vid Lunds universitet. 1964 doktorerade han och blev samma år docent i parodontologi.

1967 flyttade Lindhe till Umeå universitet för att bli biträdande professor och föreståndare för avdelningen för parodontologi. När parodontologi 1968 fick en egen professur i Sverige, gick den första till Jan Lindhe och Göteborgs Universitet.

Han hann även med sejourer på utländska högskolor och universitet. 1983 blev han dekanus vid School of Dental Medicine vid University of Pennsylvania.

Lindhe har mottagit en rad utmärkelser för sina insatser. Han är hedersmedborgare i Padua, Italien. Höjdpunkten är kanske ordern ”The Order of the Rising Sun, Gold Rays with Neck Ribbon”, som han mottog av Kejsaren av Japan.

/Dental24