Kerstin Öhrn: Tandhygienist som brutit mark för bättre munhälsa

Kerstin Öhrn är en välkänd veteran i tandvårdskretsar. Hon var en av de första i Sverige som utbildade sig till tandhygienist och blev också en av de första tandhygienisterna som skaffade sig kandidatbehörighet och kom in på forskarbanan. Efter en lång karriär inom forskning och utbildning är hon sedan 2010 Professor i vårdvetenskap med inriktning på munhälsa vid Högskolan Dalarna.

Dental24 bad Kerstin att ge sin bild av hur hon tror att tandvården kommer att utvecklas och vilken roll tandhygienisterna kommer att få framöver.

Många kommer aldrig att behöva gå till tandläkaren

Kerstin Öhrn konstaterar att Sveriges befolkning i stort har god tandhälsa i ett internationellt perspektiv. En av de viktigaste orsakerna är att vi här i landet under lång tid tillämpat breda lösningar som fluor t ex.

Kerstin Öhrn

”Den goda munhälsan innebär att många aldrig drabbas av tandsjukdomar. Då finns det heller ingen anledning för patienterna att gå till tandläkaren”, menar Kerstin. ”Det underhåll och den profylax som behövs tar tandhygienisten hand om. Först när det krävs mer avancerad tandvård tar tandläkaren över. ”

Tandhygienisten ”Primary provider”

I början arbetade tandhygienisterna i första hand med parodontal vård. Genom åren har yrket breddats till att också omfatta tandhälsovård, kariesprofylax och allmän sjukvård. I dagens barntandvård är hygienisten oftast den första kontakten och yrket har utvecklats till ”primary provider” i tandvården.

Den 2-åriga utbildningen till tandhygienist finns på 8 platser i landet – Malmö, Göteborg, Stockholm, Umeå, Kristianstad, Jönköping, Karlstad och Falun (till 2012). De flesta utbildningsorterna erbjuder också ett tredje år som leder till kandidatexamen. Idag finns det 20 forskarutbildade tandhygienister i Sverige.

”Kompetensen växer stadigt i takt med att vi utvecklar nya hälsofrämjande metoder och teorier”, konstaterar Kerstin.

Äldrevård framtidens stora utmaning

Vi frågar Kerstin om hon tror att tandhygienisterna på sikt kommer att ta över fler uppgifter från tandläkarna, t ex om det blir tandläkarbrist framöver.

”Om vi får tandläkarbrist kan tandläkarna förstås delegera fler uppgifter men ur ett samhällsperspektiv är det viktigare att tandhygienisterna arbetar med hälsoförebyggande åtgärder,”anser Kerstin.

I takt med att andelen äldre i befolkningen snabbt ökar under de kommande åren ställs tandvården inför nya svåra utmaningar.

”Hur skall vi t ex erbjuda god tandhälsa till den som inte kan sköta den själv? Här har vi mycket att lära och behöver också utveckla samarbetet med sjukvård och hemtjänst”, menar Kerstin Öhrn.

Avslutningsvis konstaterar Kerstin att tandhygienisterna idag är väl etablerade och har god status. ”Utbildningen är bra och hygienisterna har en väl fungerande roll i tandvårdsteamet”, säger Kerstin.