Kvalitetshöjande konkurrens i valfrihetssystem – vad krävs?
Karl Lundvall PhD, Senior Economist har kartlägga förutsättningarna för kvalitetshöjande konkurrens inom de valfrihetssystem som införts på vissa välfärdsområden.
Valfrihetssystem har införts inom olika områden i Sverige, primärt inom de
traditionella välfärdssektorerna. Införandet av LOV har närmare reglerat
förutsättningarna för hur sådana system ska utformas. Ett valfrihetssystem enligt
LOV är ett alternativ till traditionell upphandling enligt LOU. För en kommun eller
ett landsting kan LOV därmed ses som en möjlighet att åstadkomma en högre nytta
genom ökad valfrihet för medborgarna.
Ett valfrihetssystem innebär att en ny form av konkurrens introduceras på områden
som traditionellt ofta varit skyddade. Konkurrensens förutsättningar och
mekanismer på välfärdsområden kan dock skilja sig väsentligt från andra
marknader. Sådana marknader kännetecknas ofta av marknadsmisslyckanden
vilket ställer särskilda krav på utformningen av valfrihetssystemen för att de ska
kunna leverera mervärden till medborgarna.
Samtidigt har valfrihetssystem en stor potential i att de introducerar incitament hos
utförarna att bättre tillfredsställa behoven hos brukarna än vad som är möjligt
genom direkt myndighetsstyrning.
I denna uppdragsforskningsstudie adresseras dessa frågor med utgångspunkt i en
analysmodell som tagits fram av Office of Fair Trading. Modellen testades och
utvecklades vidare vid en workshop om hemtjänst med en rad svenska experter.
I modellen klarläggs systematiskt förutsättningarna för en kvalitetshöjande
konkurrens i en efterfråge- och en utbudssida. Saknas rätt förutsättningar på
endera sidan kan inte ett valfrihetssystem fungera.
Efterfrågesidan i ett valfrihetssystem utgörs av brukarens val av utförare. Den
bestäms av medvetenhet om valmöjligheten, om tillgången och förståelsen av
information, samt av styrkan, eller förmågan, att aktivt välja utförare.
Utbudssidan representeras av olika utförare som i konkurrens med varandra
erbjuder brukarna sina tjänster. För att denna konkurrens ska fungera och ge
brukarna bättre kvalitet krävs en mångfald – det ska finnas alternativ på marknaden,
alternativ som också skiljer sig åt i hur tjänsterna utformas. Därutöver krävs en
flexibilitet: framgångsrika företag som brukarna föredrar måste tillåtas växa och
stagnerade företag måste kunna lämna marknaden på sikt. Slutligen måste
konkurrensneutralitet råda mellan egenregin hos beställaren, dvs. kommunen eller
landstinget, och de alternativa utförarna på marknaden.
Denna synsätt visade sig användbart när det gäller att analysera förutsättningarna
för att skapa en kvalitetshöjande konkurrens i valfrihetssystem som införts i
Sverige med stöd av LOV. Med stöd av denna modell drar jag följande generella
slutsatser vad gäller de erfarenheter av problem som dragits i såväl Sverige som i
andra länder:
Avgörande är att brukarna har incitament att aktivt välja kvalitet
För det första har de flesta problem sin grund i att fel incitament har skapats. Helt
avgörande är att brukarna har incitament att aktivt välja kvalitet och att
leverantörer har incitament att aktivt satsa på sådan kvalitet som bäst tillgodoser
brukarnas behov. Denna, till synes, enkla insikt verkar i några av de fall som
omnämnts ovan ha saknats hos arkitekterna bakom vissa valfrihetssystem.
Utformningen av valsituationen för brukaren
För det andra avgör själva utformningen av valsituationen för brukaren om det
kommer att göras några aktiva och medvetna val överhuvudtaget. Att tvingas välja
vid ”fel” tillfälle fungerar inte. Att istället inbjudas att välja när man är redo, har tid
samt har egna såväl som andras erfarenheter att luta sig tillbaka mot, förbättrar
förutsättningarna för framgång avsevärt.
Det krävs en hög ambitionsnivå hos huvudmannen vad gäller tillsyn
För det tredje krävs en hög ambitionsnivå hos huvudmannen vad gäller tillsyn. Det
saknas inte sällan beredskap och i viss mån också kompetens att axla denna
uppgift. Även om uppgiften ingalunda är ny är den i vart fall förändrad. Så länge
fusk lönar sig kommer oseriösa företag att lockas till dessa marknader. Så länge
fusk lönar sig kommer dessutom oseriösa företag ha en konkurrensfördel jämfört
med de seriösa.
Utförare måste ges tillräckligt med utrymme att finna nya vägar och nya
lösningar
För det fjärde måste utförare ges tillräckligt med utrymme att finna nya vägar och nya
lösningar på hur man bäst möter brukarnas behov. För hårt ställda krav på hur saker
och ting ska utföras snarare än vad tjänsterna ska uppnå kommer att lägga en
allvarlig hämsko på utvecklingen av kvaliteten, och i slutändan nya tjänster och
nya företag.
Källa: Konkurrensverket
