Malmöforskare upptäckte nya proteiner
En forskargrupp ledd av docent Julia Davies (bilden) vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola har upptäckt två nya proteiner som har betydelse för bakteriers överlevnad och kolonisering av människokroppen. Fynden ökar kunskapen om bakteriers spridningsförmåga, ock kan även leda fram till en effektivare behandling av endokardit och infektioner associerade med implantat.
Varje år drabbas cirka 500 personer i Sverige av endokardit, inflammation i hjärtklaffarna. Tillståndet kan bli livshotande och en av de bakterier som orsakar sjukdomen är S. gordonii, en bakterie som återfinns i munhålan.
– Där tillhör den vår normala bakterieflora, men ibland kommer den in i blodbanan och då kan den orsaka endokardit. Bakterierna har också hittats vid infektioner kring olika sorters implantat, säger docent Julia Davies som lett forskargruppen vid odontologiska fakulteten.
För att överleva i munhålan måste bakterien kunna fästa till en yta, exempelvis slemhinnan. Det sker med hjälp av proteiner. I mitten av 1990-talet identifierades ett av dessa proteiner från bakterien S. gordonii av en forskargrupp i England.
Julia Davies och hennes kolleger har nu upptäckt ytterligare två. Forskarna har därmed kommit ett steg på väg vad det gäller att förstå hur bakterierna får fäste på en yta, exempelvis hjärtklaffar.
De två nya proteinerna, SGO 0707 och SGO 1487, återfinns i cellväggen på bakterien S. gordonii. Proteinerna produceras av bakterien och utan dem kan bakterien alltså inte fästa på en yta vilket är en förutsättning för att den ska överleva.
Om bakterier hamnar i blodbanan kan de binda sig till hjärtklaffarna där de bildar en så kallad biofilm och kapslar in sig. När bakterierna har kapslat in sig är det mycket svårt att bli av med dem. Men med en ökad kunskap om hur bakterierna binder sig till en yta ökar också möjligheten att få fram nya effektiva läkemedel.
– Kan vi blockera bindningen med hjälp av läkemedel så blir behandlingen mer effektiv, säger Julia Davies.
Sedan tidigare är det känt att bakterier som växer på så kallade biofilmer ändrar sina egenskaper när de sätter sig på en yta. De blir exempelvis mer resistenta mot antibiotika och antibakteriella medel. Forskarna arbetar nu vidare för att ta reda på hur denna motståndskraft uppkommer.
– Vi vill försöka förstå på vilket sätt bakterierna ändrar sina egenskaper när de sätter sig på en yta, säger Julia Davies.
Källa: Malmö Högskola, Odontologiska fakulteten
