Nytt jämlikt tandvårdsstöd – mer likt hälso- och sjukvårdens system?
1 mars presenteras regeringens stora utredning om jämlik tandhälsa. Utredningen – som fått två tilläggsdirektiv – skulle egentligen presenterats för över ett år sedan. Slutsatserna förväntas reformera det statliga tandvårdsstödet.
Det statliga tandvårdsstödet har reformerats flera gånger. Även om ingen svensk säger sig vilja gå till tandläkaren frivilligt, är subventionerad tandvård något svenskarna håller högt. När priserna är gynnsamma, utnyttjas servicen. Svenska regeringar av alla färger har strävat efter att hålla kostnaderna nere.
ABT och Högkostnadsskydd
Idag är stommen i tandvårdsstödet det Allmänna tandvårdsbidraget (ATB) på 300 eller 600 kr per år samt Högkostnadsskyddet. Det sistnämnda träder i kraft då patientens kostnader uppnått 3000 kr. Då betalar Försäkringskassan halva beloppet. När patientens kostnader uppnått 15 000 kr, ges ett bidrag på 85 procent av beloppet.
ABT och Högkostnadsskyddet infördes av regeringen Reinfeldt 2008. Det fanns en vilja att stimulera den förebyggande tandvården med regelbundna besök, för att undvika kostsamma behandlingar.
Kritik från riksrevisionsverket
Riksrevisionsverket utvärderade 2008 års reform i en rapport som publicerades 2012. Rapporten fann att allmänheten inte kände till de olika stödformerna samt att anslagna pengar inte använts. Staten hade förvisso sparat pengar, men delar av allmänheten hade inte fått tillgång till god tandvård, ansåg riksrevisionsverket.
Problemen kretsade mycket kring systemet med referenspris – det pris som Försäkringskassan ansåg att en behandling rimligen får kosta. Före 1999 rådde prisreglering på tandvård i Sverige. Efter 1999 blev prissättningen fri. Tandläkarna – inte ens Folktandvården – höll sig till inte till Försäkringskassans referenspriser, utan tog ofta ut högre priser. Särskilt i storstäderna steg priserna. Många patienter visste inte om att det fanns referenspriser, eller förstod inte hur systemet fungerade. Eftersom patienten inte ersattes för priser ovanför referenspriset, urholkades stödet.
Ny utredning 2018
Regeringen Löfven tillsatte utredningen om jämlik tandhälsa i mars 2018. Målet var att ”skapa bättre förutsättningar för en regelbunden och förebyggande tandvård där alla, oavsett inkomst, har råd att gå till tandläkaren regelbundet.”
”Utredaren ska analysera skillnader i tandhälsa samt identifiera faktorer och incitament för en mer jämlik tandvård och tandhälsa. Utredaren ska vidare analysera och överväga åtgärder för att tandvårdssystemet ska uppfattas som mer förutsägbart för såväl patienter och vårdgivare som företrädare för professionerna. Utredaren ska också pröva vilken betydelse prissättningen på tandvårdsmarknaden har för en jämlik tandvård och tandhälsa.”
– Idag skiljer sig tandhälsan mellan olika grupper i samhället. Har du det gott ställt så har du också bättre och friskare tänder. Det är inte så konstigt när det är så dyrt att gå till tandläkaren. Pensionärer är extra drabbade, sa tidigare socialminister Annika Strandhäll i samband med att utredningen presenterades.
– Nu ser vi över hur vi kan ta nästa steg för en mer jämlik tandvård där ingen ska behöva avstå ifrån att gå till tandläkaren på grund av att man inte har råd, sa fd socialminister Annika Strandhäll 2018.
Inte bara en fråga om pengar
Privattandläkarna gav ett försiktigt stöd åt utredningens direktiv. Privattandläkarna påpekade att pengar inte nödvändigtvis är den enda orsaken till att patienter avstår från tandvård. ”Flera undersökningar visar att ca 15 procent av befolkningen avstår från tandvård trots behov. Det är ungefär lika många som avstår från övrig hälso- och sjukvård trots behov”, skrev de i en kommentar.
Som utredare utsågs socialdemokratiska riksdagsledamoten Veronica Palm. Politiska bedömare placerar henne på vänsterflanken av socialdemokratin.
Veronica Palm
Tilläggsdirektiv
Utredningen skulle presenteras i mars 2020. Däremellan blev det regeringsombildning. Folkpartister och Centerpartister ingick nu passivt i regeringen. Vilken roll det kan spelat roll kan man bara spekulera i. Tidigt 2020 fick utredaren tilläggsdirektiv nr 1:
”Utredaren ska nu även utreda och föreslå alternativa modeller för ett nytt eller justerat statligt högkostnadsskydd.”
Det fastslogs vidare att:
• De selektiva regionfinansierade tandvårdsstöden behöver ses över och ändras
• Det behövs en mer kunskapsbaserad, jämlik, jämställd och resurseffektiv tandvård.
• Det behövs en ny reglering för tandvård till personer med särskilda behov.
• Kännedom om tandvårdsstöden bör öka bland patienter, anhöriga och vårdgivare.
• Tandvårdssystemet ska bli mer resurseffektivt.
Mer likt sjukvårdens system
Så sent som i november 2020 fick utredaren ännu ett tilläggsdirektiv. Nu skall utredaren utreda ett högkostnadsskydd som ”i sin utformning tar ett första steg för att bli mer likt hälso- och sjukvårdens system i syfte att stärka skyddet mot höga tandvårdskostnader, gynna en regelbunden och förebyggande tandvård.”
Tandvård tycks inte vara något prioriterat ämne om man kikar på koalitionspartiernas hemsidor. Folkpartiet är de enda som berör tandvården i konkreta termer. Folkpartiet föreslår bl.a. att beloppsgränsen för högkostnadsstödet sänks från 3 000 till 2 500 kr samt från 15 000 till 14 500 kr. Om detta är en fingervisning återstår att se.
/Dental24
Relaterat:
