Oklarheter om innehållet i dentala material
Innehåller de material som används i svensk tandvård farliga ämnen?
Ja, faktum är att det råder stora oklarheter om vad våra protetiska konstruktioner och fyllningsmaterial innehåller och om dessa ämnen kan ge upphov till allergier eller biverkningar.
Länge har man känt till att t.ex. titan och olika keramer är biokompatibla. Men fortfarande används många andra osäkra material som man vet kan vara både allergi- eller cancerframkallande och rent av skadliga.
Det är väl känt att t.ex. tandköttet reagerar på olika legeringar t.ex. med koboltkrom och nickel. Ändå är dessa material vanligt förekommande i tandtekniska konstruktioner.
Andra exempel är vanliga kemikalier t.ex. Bisfenol A som ingår i olika kompositer och fästmaterial. Se Riskfylld användning av Bisfenol A i tandmaterial? (Okt-10)
Tills bara helt nyligen förbjöds användningen av amalgam innehållande kvicksilver inom tandvården i Sverige .
Bristande innehållsdeklaration
Mats Ohlson från Läkemedelsverket och Anders Berglund på Socialstyrelsen konstaterar i en färsk undersökning att vissa av de tandtekniska leverantörerna inte kunde uppge ett korrekt innehåll i de material de använde i sina tandtekniska konstruktioner.
Tandläkarna dåligt insatta i problemen
Arrangörerna av den nu pågående Odontologiska Riksstämman, Tandläkarsällskapet, Sveriges Tandläkarförbund och Tandläkartidningen har inte heller uppmärksammat problemen i någon större omfattning trots de brister som har framkommit i andra media (SVT, Dental24, Tandteknikertidningen, m.m).
Myndigheterna reagerar
Nu tiger myndigheterna inte länge stilla. Läkemedelverket och Socialstyrelsen redogjorde för preliminärt resultat kring ämnet på en extrainsatt presskonferens och föreläsning på den Odontologiska Riksstämman i Göteborg. Undersökning omfattade ett femtiotal kronor utförda vid tandtekniska laboratorier i Sverige och Kina.
Resultaten visar att tandtekniska arbeten generellt sätt är dåligt dokumenterade.
Vad beträffar kvaliteten på de undersökta tandkronorna finner man ingen skillnad på svensktillverkade eller importerade kronor från Kina.
När det gäller materialinnehållet har palladium hittats i såväl svenska som kinesiska kronor.
Detta är naturligtvis ingen god nyhet för nickelallergiker.
Utredarnas slutsats är att i takt med att patienterna blir mer upplysta och medvetna om sin hälsa kommer de att kräva att få veta vad tandläkarna stoppar i munnen. Detta kommer i sin tur att påverka alla tidigare leverantörsled hela vägen till sitt ursprung.
Slutlig rapport kommer i slutet av januari 2011.
Dentalportalen Dental24 har tidigare uppmärksammat problemet i följande artiklar:
Dentala material: Vaga regler, bristande information och noll kontroll (Jan -09)
Socialstyrelsen vill ha in fler anmälningar mot tandmaterial (Jan- 10)
Allvarligt fusk med guld i kinesiska tandkronor (Sept -10)
Farliga metaller i tandbryggor (Sept -10) + SVT Rapport (9/11-10)
Har alla tandtekniska företag ”rent guld i påsen”? (Sept -10)
Patienten är förlorare på Kinaimport (Sept -10)
Infekterad debatt om tandtekniska produkter (Okt -10)
Riskfylld användning av Bisfenol A i tandmaterial? (Okt-10)
Läs även Läkemedelverkets: Preliminära resultat från undersökning av dentalmaterial (Nov -10)