Omvärld: Det våras för svensk vinodling!

Man har odlat vin i Sverige länge. Antagligen framställdes vin i klosterträdgårdarna och även i orangerier och drivhus prunkade druvklasar på 1600-talet, mest för att ätas som de var. Först på mitten av 1990-talet började man försöka odla vin på friland i Sverige. Dittills hade det ansetts omöjligt, gränsen ansågs ligga på den 50:e breddgraden, ungefär i norra Tyskland.

Pionjär tandläkare Bert-Åke Andersson

Men det fanns ett antal entusiaster som ville bevisa motsatsen. En av dem var tandläkare Bert-Åke Andersson. Man kan läsa om hans satsning i Tandläkartidningen (2008 9-10:12). De första vinstockarna planterades i Klagshamn, utanför Malmö, 2001.

Tre år senare togs den första provskörden och vinifierades i Bert-Åkes anläggning Kulla-halvöns Vingård i Häljaröd strax söder om Ängelholm. Bert-Åke lyckades ganska bra och fick mycket beröm.

Många glada amatörer

Men, om vi skall vara ärliga, så var de flesta experimenten med svenskt vin ganska misslyckade. Det var mest glada, självlärda amatörer, som satsade friskt och åstadkom mediokra viner. Speciellt de röda, gjorda på den kärva hybriddruvan Rondo, var förfärliga och gav svensk vinodling ett dåligt rykte. Inte blev det bättre av att ekonomin tvingade svenska vinodlare att ta ut svindlande priser för dessa viner av tveksam kvalitet.

Föreningen Svenska vinodlare bildades för drygt tio år sedan, då samlade man ett 10-tal medlemmar. Idag finns det över 350 vinodlare som är med. De flesta är hobbyodlare, men det finns även rent kommersiella odlare, som kan räknas till ett trettiotal. De flesta finns i Skåne och Halland, men man hittar vingårdar även på Öland och Gotland, i Uppland och ända upp i Bohuslän.

Det stora genombrottet Det stora genombrottet skedde 2012. På en vinprovning, som anordnades på Arilds Vingård i Kullabygden, inbjöds sex skånska vingårdar som tog med 10 viner av druvsorten Solaris. Till provningen inbjöds också eliten av vinskribenter, krögare och sommelierer. Omdömet från experterna var strålande. “Svenska Vinodlare kan räta på ryggen”, skrev G-P, Mikael Mölstad i SvD skrev “Solaris är framtiden för Sverige”, “Svenskt Vin på riktigt” och “banbrytande!” skrev Helsingborgs Dagblad.

Hemligheten

Hemligheten bakom framgångarna är framförallt kunskap och rätt druvsort. För att börja med det senare, så har det tagits fram nya druvsorter som både klarar vårt kalla klimat och som är mer resistenta mot svampsjukdomar, t ex mjöldagg. Det gröna druvan Solaris är nog det bästa exemplet, men det finns andra. Solaris är framtagen vid det statliga vininstitutet i Freiburg, de korsar även fram blå druvsorter som lovar gott för framtiden.

Kunskap viktigt

Kunskap är också något oerhört viktigt. De vinodlare, som har lyckats bäst, har skaffat sig universitetsutbildning i oenologi, geologi och klimatologi. Man reser runt och lär sig av andra kollegor i Europa. Betydande summor investeras även i modern teknik och bra utrustning, även om jästankarna kanske inte är så stora som på etablerade vinerier i Europa.

Hur är då ekonomin idag för svenska vinodlare?

För att kunna leva på sin vingård idag krävs antingen att man planterar väldigt många vinstockar, eller att man kompletterar verksamheten med t ex Bed & Breakfast, café/restaurang eller konferens- och fest-verksamhet.

Systembolagets monopol – gårdsförsäljning inte tillåtet i Sverige

Ett stort bekymmer är att svensk lag inte tillåter gårdsförsäljning. Sverige är nästan det enda land i Europa som har detta förbud (Norge och Island är de andra två). Länge såg det ut som om ett förslag om försäljning av vin från den egna gården skulle gå igenom.

Men den högljudda nykterhetsrörelsen, uppbackad av en rad politiker, lyckades stoppa förslaget med hänvisning till att Systembolagets monopol då skulle äventyras. Lite konstigt kan tyckas, när detta monopol i praktiken inte existerar längre. Vem som helst kan ju när som helst på dygnet via Internet beställa vin och sprit som levereras till dörren. Den förväntade gårdsförsäljningen av vin skulle inte uppgå till mer än några promille av Systembolagets totala försäljning och då har vi inte ens räknat in all gränshandel, både den legala och smugglingen.

De som förespråkar gårdsförsäljning menar att det blir fler arbetstillfällen på landsbygden, att turism och besöksnäring gynnas positivt och att vin borde vara ett naturligt inslag i det som kallas “Matlandet Sverige”.  Man kan dessutom lägga miljöaspekter på frågan. Varför inte satsa på en grön, närodlad och småskalig verksamhet genom svenska viner, istället för att dricka vin som fraktats från Sydafrika, Australien och Sydamerika?

Så, hur säljer då svenska vinodlare sitt vin idag?

Några väljer att gå genom beställnings-sortimentet på Systembolaget. Fast har man liten produktion, så känns det jobbigt med monopolets höga prispålägg. Har man restaurang och serveringstillstånd, är detta förstås allra bäst. Fortfarande kan man ta ganska bra betalt för svenskt vin, även om det inte längre är så unikt.

Vissa som den lilla vingården Villa Mathilda i Arild har valt att satsa på en mycket begränsad produktion med hög kvalitet. Deras Solaris 2011 fick också mycket bra betyg av vinjournalisterna. De säljer endast till utvalda, förstklassiga restauranger samt serverar vinet på de vingårdsbesök man erbjuder på sommaren. Beviset på att man hade lyckats, kom i höstas när den kände krögaren Ulf Wagner köpte in Villa Mathilda Solaris till sin stjärnkrog Sjömagasinet i Göteborg, “som första svenska vin på listan”! Där gör man sällskap med några av världens mest exklusiva viner, eller vad sägs om en Romanée-Conti från Bourgogne, till priset av 89 000 kronor för en flaska!

Det kommer nog att dröja innan svenska viner kommer upp i den klassen, men nu har man åtminstone blivit fullvuxna och respekterade!

Text: Carl-Magnus Hedin, Vingården Villa Mathilda

Fotnot: Förra året utkom boken ”Tjugo Skånska Vingårdar”. Ett tips för den som vill läsa mer om svensk vinodling. Boken med fantastiska bilder kan köpas i bokhandeln, eller beställas direkt på förlagets hemsida: http://tjugoskanskavingardar.se/