Pandemin svårt slag för Folktandvården

COVID-19 satte stor press på svensk tandvård. 2020 var det svåra året, som såg en stor minskning av antalet besök. Idag är den privata tandvården i stort tillbaka på nivåerna före pandemin. Folktandvården, däremot har haft svårt att nå tillbaka till nivåerna före pandemin, visar statistik från Försäkringskassan.

Tom tandläkarstol

Under 2021 kom patienterna gradvis tillbaka till tandvården när vaccineringarna fick effekt. Idag klassas COVID-19 inte längre som samhällsfarligt och de flesta restriktioner har hävts. Trots detta har antalet besök i tandvården för personer under 70 år ännu inte återhämtat sig. För personer 70 år eller äldre är besöksfrekvensen ungefär densamma som tidigare.

Statistik över tandvårdens besöksfrekvens olika åldersgrupper. Blå pelare representerar 2019, orange är 2020. grå är 2021 och gul är 2022. Källa: Försäkringskassan.

Skillnader offentligt privat 

Försäkringskassans statistik visar på tydliga skillnader för återhämtningen inom privat respektive offentlig tandvård. Besöksfrekvens för privat tandvård nådde under 2022 i stort sett upp till samma nivåer som före pandemin. Folktandvården, å andra sidan, hade under 2022 en besöksfrekvens i nivå med krisåret 2020. Privata vårdgivare ökade sina intäkter med nästan 1,7 miljarder kronor – 12 procent – under 2022 jämfört med 2019. Folktandvården minskade under samma period sina intäkter med cirka 630 miljoner kronor – 11 procent.

FTV står för folktandvården. PTV står för privat tandvård. Källa: Försäkringskassan.

Under 2022 uppmättes 700 000 färre besök i tandvården – ca 7 procent – jämfört med 2019. Det var inom främst gruppen under 70 år som besöken minskade. För personer 70 år eller äldre var nivåerna 2022 tillbaka på samma nivå som 2019.

Regionala skillnader

I storstäderna minskade besöken med 4 procent, medan besöken i övriga kommungrupper minskade med 8-10 procent. Gävleborg hade den största minskningen med 21 procent. Regionerna Stockholm, Värmland och Skåne hade minst minskning med 3-4 procent.

Lars Sjödin, försäkringsodontologisk koordinator på Försäkringskassan har studerat effekten av pandemin på tandvårdskonsumtionen i Sverige. Han har under våren föreläst om pandemins effekt på svensk tandvård.

Sjödin tror att det finns flera förklaringar till Folktandvårdens tapp. Förmodligen är det en trend som började före pandemin. Patienterna kan ha upptäckt att det fungerar bra att öka intervallet mellan besöken på grund av bättre tandhälsa.

– Ända sedan 2012 har antalet besökare till tandvården sjunkit i alla grupper utom för de som är över 70 år. De var dock hemma under pandemin.
– Samtidigt har befolkningen ökat till 10 miljoner. Det är en miljon fler än 2012. Så det är en minskning av tandvårdskonsumtion och en minskning av antalet personer som är på besök.

Tiden efter pandemin sammanfaller med ökade levnadsomkostnader från inflation samt höjda räntor, el- och bränslepriser. Högre priser för tandvård samt kapacitetsbrist inom folktandvården kan också spela in.

– Pengarna borde inte vara hela förklaringen. Tandvård upplever många som dyrt. Men de äldre ökar ändå besöken i tandvården, trots att de uppges ha haft dåligt med pengar hela tiden.

/Dental24

Källa: Försäkringskassan