Paralyserad tandvård för äldre – vad ska man göra?

Coronasmittan har försatt våra äldre och deras tillgång till tandvård i ett mycket svårt läge. När behandlingsrummen gapar tomma, i synnerhet inom privattandvården, befaras en försämring av de äldres munhälsa i alla åldersgrupper, oavsett allmänt hälsotillstånd. Många viktiga röster har höjts. Men frågan kvarstår: Vad kan göras så att tandvården för äldre ska kunna fungera nu och i framtiden, oavsett pandemier?

Äldretandvården skall ta hänsyn till de äldres förutsättningar

Professor Lars Gahnberg byggde upp Centrum för äldre tandvård i Västra Götaland, vilket var Sveriges första kompetenscentrum för äldretandvård. Numera är han registerhållare på SKaPa – Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit.

Professor Gahnberg nämner att det är viktigt att arbeta utifrån den prioritering man har inom tandvården, där insatserna sker enligt de äldres förutsättningar i livets olika faser:

Fas 1 – Oberoende äldre: de är ”friska” och pigga, bor hemma och klarar sig på egen hand utan några samhällsinsatser.

Fas 2- Sköra Äldre: de har olika svårigheter och sjukdomar. Klarar vanligtvis inte av sin personliga hygien och behöver stöd från kommunens hemtjänst.

Fas 3 – Vårdberoende äldre: de behöver hjälp större delen av tiden – antingen mer omfattande insatser hemma eller på särskilda boenden.

– En anledning till att vi inom tandvården är mycket måna om de sköra äldres munhälsa är för att det är just under denna fas de tappar tandvårdskontakten; vilket är väldigt olyckligt. Vi vet att det brukar ta cirka 6 år mellan fas 2 och fas 3 och därför är det oerhört viktigt att säkra rutiner som, i längden, säkerställer effektivitet och värdighet i den fortsatta tandvården, säger Professor Lars Gahnberg.

Tandläkarförbundet efterfrågar en hållbar strategi för äldretandvården

Chaim Zlotnik, Sveriges Tandläkarförbunds ordförande, har nyligen, i debattartikeln ”Äldres sämre munhälsa en riskfaktor för coronasmitta” uppmärksammat den oro som finns kring de äldres munhälsa, på grund av coronapandemin.

– Egentligen löper alla äldregrupper större risk för att få en försämrad munhälsa, eftersom även de pigga, oberoende äldre tolkar Folkhälsomyndighetens rekommendationer som en sorts förbud mot att besöka tandvården. Är det rimligt att vi skulle behöva använda vår uppsökande verksamhet för att ringa dem och förklara läget? frågar Chaim Zlotnik och fortsätter:

’- Redan innan coronakrisen var de sköra och vårdberoende äldres tandhälsa nedprioriterad inom äldreomsorgen. Men nu när de inte ens får den nödvändiga tandvård de har rätt till, befarar vi en markant försämring av deras munhälsa med konsekvent ökad risk för negativ påverkan på den allmänna hälsan. Vi vill verkligen flagga för att försämrad munhälsa blir en ytterligare riskfaktor för dessa patienter som då får en ökad infektionskänslighet.

Självklart finns det en förståelse för att coronaviruset är ett helt nytt virus, som vi ännu inte vet så mycket om. Däremot efterfrågar Tandläkarförbundet en långsiktig strategi som kan säkra att inte bara de äldre, men hela Sveriges befolkning kan få tillgång till tandvård, oavsett nya pandemier.

– Just nu har vi mycket fokus på hur vi löser de isolerade äldres situation, då det är denna redan utsatta målgrupp som mest drabbas av coronapandemin. Vi bör dock självklart ha beredskap för att fortsätta erbjuda så bra tandvård som vi kan, även när krisen kommer, oavsett patienternas åldersgrupp, poängterar Chaim.

I det långsiktiga handlingsprogram för äldres munhälsa som Sveriges Tandläkarförbund gick ut med 2017, tillsammans med fyra andra förbund, sammanfattade man fyra punkter:
• Uppmärksamma den äldres munhälsa tidigt.
• Samordna insatser mellan kommun och tandvård, och mellan tandvård och sjukvård.
• Informera den äldre i tid och behåll tandvårdskontakten.
• Öka kunskapen om äldres munhälsa.

Förnya och förbättra – ledord för ständig verksamhetsutveckling

Som pionjärerna inom hemtandvård i Sverige, har den privata vårdgivaren Oral Care en lång erfarenhet av att tillgodose de äldres tandvårdsbehov. På uppdrag av flera Regioner, utför företaget tusentals behandlingar i de äldres hem.

Genom egen forskning har Oral Care bidragit till ökade kunskaper inom äldretandvård. Dessa gagnar både den egna verksamhetsutvecklingen och tandvården i stort. Exempel på detta är studierna kring munhygien och vårdrelaterad lunginflammation (VRL) hos äldre. Studier från andra forskningsgrupper har visat att bakteriespridning från munhåla och svalg till lungorna utgör vanlig smittvägen för VRL.

’- För oss är det oerhört viktigt att tillämpa kunskap i praktiken. I dessa tider där de friska äldre fråntagits sin rörelsefrihet och många omsorgsberoende äldre inte kan få den nödvändiga tandvård de har rätt till, arbetar vi kreativt och ansvarsfullt för att bibehålla säkra behandlingsförutsättningar, säger Niclas Palmstierna, VD på Oral Care och fortsätter:

’- Enligt vår forskning kan ungefär vart tionde dödsfall i VRL, bland äldre personer inom slutenvård och på äldreboenden, förebyggas genom förbättrad professionellt utförd munvård! Vi har verkligen inte råd med att låta VRL ta IVA-platser från coronapatienter! Därför är det viktigt att titta på helheten – och inte enbart på specifika tillfällen eller rutiner.

Entusiastisk poängterar Niclas att genom Oral Cares kliniker tar de emot patienter i alla åldrar – från barn till oberoende äldre – och att alla har unika förutsättningar.

– Nyckeln till att uppnå goda resultat är att bygga förtroende, säger han; och detta åstadkoms genom att vara lyhörd för patienternas önskemål och implementera lösningar som uppfyller dem. Vi utgår från vetskapen om att fördröjd vård skapar framtida besvär. Därför har vi mycket snabbt anpassat vår verksamhet och kan erbjuda en fortsatt trygg tandvård trots pandemin, avrundar Niclas.

Pedagogiskt delar Niclas med sig av några lösningar Oral Care har implementerat i syfte att välkomna alla patienter, under coronatiden … och efter det…

• Basala hygienrutiner – som alltid – ta ansvar: utbilda och följ dem utan den minsta avvikelse.
• Skapa medvetenhet hos personalen: ta tempen på medarbetarna och ställ rutinfrågor kring deras hälsa inför varje arbetspass.
• Bilda de oroliga patienterna inom smittspridning, oavsett ålder. Förklara de basala hygienrutinerna.
• Skapa en trygg miljö på kliniken som förstärker arbetet med smittskydd.
• Avsätt dedikerade behandlingstider för patienter som tillhör en riskgrupp.
• Erbjud kostnadsfri biltransport.
• Hemtandvård.

Värna om tandvårdskontakterna!

Just nu är det många oberoende äldre som är besvikna och ledsna över att inte kunna besöka tandvården som planerat. Det är Folkhälsomyndighetens rekommendationer om sträng social distansering för alla från 70 års ålder som ligger bakom problemet.

Lika oroväckande som den potentiella försämringen av de icke behandlade tillstånden, är den ökade risken av att tappa kontakten med tandvården, anser Pia Skott som är forsknings-och utbildningschef på Folktandvården i Stockholm.

– Det kan bli svårt att plocka upp dessa kontakter igen; man tappar vanan. Därför är det värdefullt att hitta lösningar som möjliggör att patienterna kan ha kontakter med tandvården även när man inte kan ses, säger Pia.

Hon upplever att digitala kliniker/digitala tandvårdskontakter såsom dem i Örebro- och Västra Götalands Regioner, där patienterna kan träffa tandvården i telefonen och får hjälp via videosamtal, borde användas som språngbräda för att bevara tandvårdskontakterna.

– Ännu vet vi inte hur längre pandemin ska vara. Egentligen är det mycket vi inte vet i dagsläget. Men en sak vet vi: vi behöver träffa våra patienter för att kunna behandla dem; och det gäller för alla våra patienter – barn, unga, medelålders och äldre. Därför behöver vi diskutera och enas kring riskbedömningar och prioriteringar, påpekar Pia.

Att vara hemma, isolerad i många månader, kan skapa ytterligare hälsorisker, som i sig är farliga för individens hälsa överhuvudtaget. Dessa kan dessutom starkt bidra till en försämrad munhälsa. Exempel på detta är förändrade kostvanor med småätande mellan huvudmåltider och isoleringsorsakade depressioner som gör att man slarvar med tandborstningen.

Pia betonar att det är viktigt att patienterna kan komma på besök samt får stödbehandling och rehabilitering; men viktigast för munhälsan, på lång sikt, är de dagliga munvårdsrutiner som sker hemma i badrummet. I isolering är risken för att tappa sina rutiner väldigt stor.

Hon vill dessutom framhäva det arbete som görs av de regionala äldretandvårdscentrum som finns i Stockholm, Västra Götaland, Örebro, Östergötland, Värmland och Uppsala.

– Vi arbetar i nära nätverkssamarbete för att uppmärksamma munhälsan hos äldre både hos tandvårdsprofessionen och i samverkan med vårdprofessioner. Vi anser och har enats om att framtidens tandvård för seniorer 70+ bör fokusera på:

• Riskbedömning av tandhälsan behöver genomföras så att tillgängliga tandvårdsresurser i tiden efter Covid 19-pandemin fördelas efter behov.
• Ökat samarbete med hälso- och sjukvården och omsorgen.
• Värna, bibehåll och skapa en möjlighet för en regelbunden tandvårdskontakt.
• Utveckla mobila tandvårdsmöjligheter för särskilt sköra patienter.

Slutligen avrundar Pia med en uppmaning: Ta tillvara den digitala tekniken i vårdmötet mellan tandvård, patient, närstående och vårdpersonal!

En optimistisk syn

Professor Lars Gahnberg noterar att det även finns en positiv sida med denna pandemi; och det är att många som diskuterade stöd till de äldre blev avslöjade: de flesta hade inte någon aning om hur det egentligen fungerar inom äldrevård/äldretandvård.
Nu har de sköra- och vårdberoende äldres situation lyfts upp i debatten, vilket är ett stort och bra första steg i rätt riktning.

Coronakrisen lär bli långvarig och därför har man en utmärkt möjlighet för att skaffa mer kunskap om de äldres situationer och därmed, strukturerat, satsa på personalutbildning, förbättrad hygien och säkra rutiner för munvård.

/Dental24

 

Relaterat: