Patientsäkerheten kräver bättre IT-stöd
Satsningar på utbildning räcker inte för att svara på de utmaningar som sjukvården möter. Vad som krävs är också effektiva IT-lösningar som integrerar vårdkedjan och frigör tid för vårdpersonalen.
Så sent som den 29 mars kunde vi i DN läsa att antalet sjukskrivna ökade stadigt under 2011 samt att sjukskrivningarna dessutom blir allt längre. Trenden med sjunkande sjuksiffror är bruten. Detta torde elda på debatten om hur allt färre ska göra mer för fler i framtidens hälso- och sjukvård.
SKL konstaterade redan 2005 i sin rapport Hälso- och sjukvården till 2030 att resursbehoven inom den offentligt finansierade sektorn sammantaget förväntas öka med 50 procent under perioden 2005-2030. Vidare konstateras att efterfrågan på vårdpersonal kommer att överstiga tillgången omkring 2020 och att bristen på arbetskraft därefter kommer tillta. Detta skulle delvis kunna lösas med utbildningssatsningar. Rekrytering från andra länder flyttar bara problemet med resursbrist till ursprungslandet och är inte en bra lösning. Vad som krävs är stora satsningar på effektivisering av de bakomliggande IT-stöden för hälso- och sjukvårdens arbetsprocesser.
Diskussionen i samhället om resursbristen i framtidens hälso- och sjukvård har stort fokus på patientsäkerhet. Hur får vi ner antalet vårdrelaterade skador och hur ökar vi möjligheten till mer tid för det personliga mötet mellan vårdpersonal och patienten? Hur säkerställer vi att rätt information finns tillgänglig vid rätt tillfälle för en högkvalitativ vårdinsats? Svaren ligger i att skapa standardiserade behandlingsprocesser med inbyggda beslutsstöd – såväl för administration och kliniskt arbete, med en hög grad av automatiserade processer.
I dagsläget arbetar vårdpersonalen inom en rad olika IT-stöd, som har relativt täta skott mellan sig och kräver mycket tid för att föra in och hämta ut information för att skapa en sammansatt vårdplan. Framtiden stavas integration av dessa och därtill användarvänlighet och mobilitet.
Det handlar om att integrera de olika delarna av vårdkedjan och att smartare kunna utnyttja de tekniska landvinningar som görs, så att patienten exempelvis kan vårdas mer i hemmet och ges den trygghet som det innebär. Framtidens hälso- och sjukvård kommer inte fungera med dagens system. Något nytt måste till, med patienten i fokus mer än i dag och med IT-stöd som tar hänsyn till att hon kan vara involverad, bör vara involverad och vill vara involverad i allt större utsträckning. Det måste också utvidgas till att kunna omfatta preventiva åtgärder, så att befolkningen håller sig frisk i större utsträckning. Därtill måste vi förstå att framtidens vårdpersonal, som börjar med ”iPhone-generationen”, förväntar sig att IT-stöden är effektiva, intuitiva och lätta att använda så att de kan lägga större delen av sin tid på patienterna.
I och med nationell patientöversikt (NPÖ) har Tieto haft förmånen att få vara med och utforma det första steget mot integrerade IT-stöd för hälso- och sjukvården. Vi kommer att vara med på den fortsatta resan och ser med vår nordiska bas hur vi kan finna gemensamma lösningar för såväl Norge, Sverige, Danmark och Finland, givetvis helt anpassade till nationella krav och villkor samt lagstiftningen i respektive land.
I vårt fortsatta arbete har vi som utgångspunkt att framtiden faktiskt inte finns – morgondagen existerar inte ännu: Framtiden skapas av dem som tar ledningen. Vi ser gärna att politiker och beslutsfattare inom hälso- och sjukvården antar samma utmaning.
Bjørn Myrvold, vd för Tietos hälso- och sjukvårdsverksamhet i Skandinavien
Källa: www.dagenssamhalle.se
