Periimpantit, ett växande problem?

Många tandläkare upplever att periimplantit är ett växande problem trots god munhygien. Implantatpatienter löper risk för komplikationer som kräver avancerad behandling. Studier kopplar även periimplantit till systemisk inflammation och andra hälsoproblem. Tandläkare Tore Sahlin uppmanar här till mer diskussion och kliniska erfarenheter kring detta ämne.

Under vår nyårskurs på Zanzibar tog en av kursdeltagarna upp de problem med periimplantit som möter dem i den kliniska verksamheten. Tandläkaren tog upp ett konkret exempel, en kvinna i 50-årsåldern som kommer med en implantatbro i överkäken gjord  på en annan klinik. Nu, fem år senare saknas benstöd runt implantaten och inga möjligheter finns att sätta några nya implantat. Kvinnan var självklart extremt besviken och bitter. Tandläkaren å sin sida törs inte heller transplantera nytt ben, för som hon sade: Vad är det som garanterar att det nya benet inte resorberas på samma sätt som skedde tidigare?

Som gammal parodontolog frågade jag givetvis hur munhygienen var i det här fallet. Den var bra sade tandläkaren. Dock vet jag sedan min tid som kliniker att det kunde vara en diskrepans mellan vad jag menade var god munhygien och vad allmäntandläkarna ansåg vara god munhygien.

Vid en konsensuskonferens som ordnades 2012 i Zürich av The European Association for Osseointegration (EAO) konstaterar man att en av fem patienter som får implantat utvecklar periimplantit inom en tioårsperiod. Behandlingsprinciperna utgår ifrån vad man gör vid avancerad parodontit, men implantatets råa ytstruktur och gängorna försvårar avsevärt behandlingen. Artikeln betonar vikten av parodontal hälsa innan man sätter ett implantat. Dålig munhygien, tidigare parodontit och rökning ökar riskerna. En studie från Göteborgs universitet (2024) visar att återkomst av sjukdom är vanligt efter kirurgisk behandling. Den starkaste prediktorn för implantatförlust var ytförhållandena på implantatet. Implantatlängd samt suppuration och sjukdomsgrad vid baslinjen var också relevanta faktorer.

Tore Sahlin

Det saknas uppgifter om hur många som har tandimplantat i Sverige men man vet att mer än 20 000 patienter får implantat varje år, och att över en miljard kronor om året betalades ut från det statliga tandvårdsstödet för implantat och åtgärder som har med implantat att göra (2012). Detta är inte bara ett problem för tandläkaren och patienten utan även på samhällsnivå. Det är också så att majoriteten av dem som fick implantat under åren 2003-04 var mellan 65 och 75 år gamla.

Tandimplantat för att ersätta förlorade tänder är idag en vanlig praxis inom svensk tandvård. Titan implantat uppvisar en hög framgångsgrad och bra säkerhetsprofil. Trots detta ökar förekomsten av periimplantit som är ett inflammatorisk tillstånd inducerat av bakteriell biofilm som påverkar både mjuk- och hårdvävnader runt tandimplantat.

Nya studier belyser samband mellan periimplantathälsa och systemisk inflammation, inklusive obehandlad diabetes mellitus, psykologisk stress, hjärt-kärlsjukdom, fetma och infektionssjukdomar som COVID-19. Periimplantit kan utlösa systemisk inflammation genom att höja cirkulerande nivåer av proinflammatoriska cytokiner, vilket kan ha negativa konsekvenser för hälsan. Tvärt om kan en låggradig kronisk inflammation också påverka inflammationen runt implantaten negativt.

Detta senare är dock mindre studerat och därför vore det intressant att få ta del av kliniska erfarenheter hos Dental24:s läsare. Upplever ni att kronisk sjukdom av något slag påverkar vad som händer med implantatet? Maila mig gärna på adressen nedan. Du kan också slå mig en signal på tel nedan.

Curomed Utbildning kommer såväl under hösten i Södertälje, på Madeira och på vår nyårskurs i Kerala belysa dessa frågeställningar samt också vad man kan göra, se: www.curomed.se.

/Tore Sahlin, Curomed Utbildning AB
DDS, Periodontist

tore@curomed.se, 070-3837510

Litteraturförteckning kan erhållas från författaren.