Aktuellt

FORSKNING

19 oktober 2023

Professor Victoria Franke Stenport: Många implantatsystem är inte särskilt väl utvärderade

Forskning kring osseointegration av titanimplantat och dess kliniska implementering är något som är starkt förknippat med Institutionen för odontologi vid Göteborgs Universitet. Det utförs hela tiden ny innovativ forskning på ”Odontologen”, som institutionen kallas i folkmun. Dental24 träffade Victoria Franke-Stenport, professor i oral protetik för att prata om aktuell forskning och om forskningen i Göteborg.

Inte Göteborgs vackraste byggnad, men rik på banbrytande forskning.

Professor Victoria Franke Stenport

Professor Victoria Franke Stenport satsade på forskning direkt efter tandläkarexamen i Göteborg 1996. Vi träffar Victoria på avdelningen för oral protetik/odontologisk materialvetenskap, på sjunde våningen i den stora Odontologen-byggnaden.

– Vi är intresserad av funktion av de material och de implantatsystem vi använder idag. Det finns många implantatsystem som inte är särskilt väl utvärderade. Det är ett intresseområde för oss, förklarar Victoria.

Forskning i Göteborg

Vad särskiljer forskningen i Göteborg? Kanske närheten till industrin? I forskningsfrågor rörande implantat och andra områden har Göteborgs universitet varit bra på att samarbeta med industrin.

– Ja, både i att företag har uppstått och att man jobbat väldigt nära företag. Där har man kunnat bistå i utveckling av produkter. Och det har ju också renderat pengar till forskning.

Dentala implantat har utvecklats sedan 1980-talet, då de slog igenom som kommersiell produkt. Ett område som krävt mycket forskning är ytstrukturen och utvecklingen till s.k. medelråa ytor.

– Med lite råare yta fick man bättre inläkning. Fler implantat blev kvar och man fick en bättre primärstabilitet. Det fick en stor effekt, särskilt i benmassa som var lite mjukt.

Medelråa ytor gjorde att implantaten fäste bättre. Snart upptäckte man också att medelråa ytor hade en tendens att locka till sig bakterier om ytan exponerades.

– Idag pratar man mest om differentierad yta, att den är medelrå, men har en annan ytstruktur på platser där den riskerar att exponeras.

Titan och zirkonia

Ett annat område som beforskats är graden på titan. Ren titan anses för mjuk. Idag används titan grade 4 med spår av andra ämnen. På höftleder används t.ex. titanlegeringar.

– Materialen utvecklas hela tiden på protetiksidan. I början använde man guld som kärnmaterial i broar. Sedan gick man över till titan. Processtekniken har utvecklats. Man började med att gjuta, gick över till att fräsa. Nu använder vi titanpulver som vi bränner ihop genom lasersintring.

Materialet zirkonia är föremål för mycket intresse. Zirkonia är ett material som åldras och korroderar, påpekar Victoria:

– Zirkonia har funnits ett tag. Men det finns ganska få studier på hur det fungerar i kliniken. Det finns en hel del lab-studier, men inte så jättemycket uppföljning på stora kliniska material.

– Zirkonia idag är inte samma zirkonia som det var för fem eller tio år sedan. Utvecklingen går ju snabbt framåt. Ofta arbetar man med monolitiska material som blivit mer estetiska, vilket gör att man inte behöver ha ytporslin. Men de materialen är inte lika hållbara som de äldre zirkonia-materialen pga förändrad kemisk sammansättning. Så där finns det ett frågetecken.

Titanpartiklar som potentiell risk

Ett annat forskningsområde är partikelbildning vid implantat. Fenomenet är känt från ortopedin ”Aseptic prosthetic joint loosening” – en slags inflammationsreaktion som gör att protesen lossnar. Frågan som många vill ha svar på är ifall partikelbildning framkallar nedbrytning av ben vid implantaten.

– Det skulle kunna vara så att detta problem även finns inom tandvården. För somliga patienter är partiklar inget problem, men för andra kan det vara det. Det finns studier som visar att man kan hitta titan i mjukvävnaden runt implantat. Men hur den kommit dit är svårt att veta. Det kan ha kommit loss vid rengöring av implantaten eller vid insättning av implantaten, alternativt härstamma det från slitage på implantatkomponenter vid användning.

Forskare på Odontologen har i lab-test konstaterat att partiklar bildas vid upprepad belastning. Biopsier från patienter visar partikelspår i mjukvävnad. Den kliniska påverkan är ännu inte helt utredd.

– Det skulle kunna vara så att partikelförekomsten hos personer med överaktivtimmunförsvar framkallar en främmandekroppsreaktion. Det skulle hypotetiskt även kunna vara så att så att partiklarna bildar kluster som drar till sig bakterier. Ett spännande område.

Läs avhandling: On Biological Response and Wear Particles around Oral Implants and Implant Components

Vem kan inte ha implantat?

Den kanske viktigaste frågan som sysselsätter forskarna är faktorerna som förknippas med implantatkomplikationer; Att optimalt kunna förutsäga vem som kommer att få problem, och vem som inte kommer att få det.

– Vi vill kunna hitta data som är predisponerande för komplikationer. Där har vi kommit fram till en del, men vi har inte kommit hela vägen där riktigt.

Billiga, snygga, hållbara material som repellerar bakterier

Till sist en fråga om framtiden. Vad kommer att efterfrågas på materialfronten? Vilka trender ser vi idag som får betydelse inom en snar framtid?

– Mer digitalisering, mer AI-tekniker på diagnossidan.

– Mycket forskning inom protetik och odontologi rör helkeramiska material. Det finns efterfrågan på material som är mer tandlika. Mer estetiska material, mer vita material. Material som repellerar bakterier kanske kan vara något i framtiden. Hållbara material. Billigare material, som fler har råd med.

– Teknikmässigt tror jag att sintring ger nya möjligheter. Den öppnar för att massproducera, vilket kan pressa priserna.

FAKTARUTA
”Vi bedriver internationellt topprankad forskning inom området odontologi”, står det att läsa på hemsidan för Institutionen för odontologi vid Göteborgs Universitet. Institutionens forskning har resulterat i flera innovationer som blivit framgångsrika företag. Per-Ingvar Brånemarks hade ett nära samarbete  med forskarna på Odontologen. Där startades Brånemarks-kliniken.
Kända företagssamarbeten:
Bofors Nobelpharma, senare Nobelpharma och Nobel Biocare. Idag en stor koncern med huvudkontor i Zürich, Schweiz.
Astra Tech, som köptes upp av amerikanska Dentsply Sirona.
Neoss, som idag vuxit till en internationell koncern.

/Dental24

Om Dental24

Dental24 – Ledande nyhets- och kunskapsportal inom svensk tandvård enligt professionen.*

Dental24 läses av flera tusen dentalt intresserade varje vecka.

Dental24 erbjuder yrkesverksamma inom dentalbranschen en samlad plats för nyheter, kunskap, aktuella händelser, erfarenhetsutbyte, utbildningar, artiklar, dokumentation och produktinformation.

Dental24 produceras i samverkan med tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor, tandtekniker, institutioner, kursgivare, föreningar, organisationer, leverantörer och andra medier.

Kontakt

Per Capita AB
info@dental24.se
Org. nr: 556763-9785

Ansvarig utgivare

Per Ahlberg

Vill du synas på Dental24?

Mer om att annonsera

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Gör som 8 500 andra, prenumera på vårt nyhetsbrev

Utvecklad av mkmedia
×

Nyhetsbrev

Gör som 8 500 andra, prenumera på vårt nyhetsbrev