Psykologiska hinder för vetenskaplig objektivitet

Leon Festingers teori om kognitiv dissonans är en av de mest betydelsefulla och mest citerade inom psykologin. Kognitiv dissonans är en obehaglig känsla som uppstår när man har flera motsägelsefulla idéer eller lojaliteter samtidigt. Människan har en drift att minska sådan dissonans genom att ändra attityder, åsikter och handlingar, vilket inverkar menligt på objektiviteten.

Man försöker enligt Festinger att befria sig från kognitiv dissonans och prioriterar harmoniska relationer. Av den anledningen umgås man helst med personer som har samma synsätt och åsikter som en själv. Vetenskapliga fakta kan få mindre möjlighet till påverkan. Om en person A är vän med en person B som i sin tur är vän med personen C, som använder en metod som A ogillar starkt, uppstår kognitiv dissonans.

Denna kan lösas genom att B bryter kontakten antingen med A eller C, det vill säga väljer sida. Ett annat scenario är att A uppvärderar C:s metod. Ett tredje alternativ, som dock inte är lika effektivt är att vänskapen behålls, men A och B undviker att tala om C eller den metod som skapar dissonans. Ett aktuellt exempel är N2-metoden.

Klinikchefer med goda relationer både till endodontister och andra auktoriteter med etablerat synsätt skulle drabbas av kognitiv dissonans om de följde gällande tandvårdslag som säger att vården och behandlingen så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska också få information om de behandlingsmetoder som står till buds.

Nils Norrsell
Leg psykoterapeut och tandläkare