Remissvar på Tandvårdsutredningen – kända motsättningar, men idel beröm

Det är i varje fall inget slarvjobb! Om det finns någon konsensus i remisserna till den stora Tandvårdsutredningen, så är det respekten för ett grundligt utfört arbete. De flesta remittenter stöder också de grundläggande förslagen i utredningen.

Remittenterna ger i mångt och mycket tummen upp åt utredningen. ”Förslagen är mycket väl avvägda”. ”Ställer sig i allt väsentligt positiv till de förslag som presenteras i remissen”. ”Instämmer i stora drag i betänkandet”. ”Ser positivt på utredningens intention och på huvuddelen av de förslag som presenteras i utredningen.”

Men motsättningarna inom svensk tandvård avspeglas ändå i remissvaren. Precis som i samhället i stort märks motsättningar mellan privat och offentligt, mellan glesbygd och städer samt mellan profession och politiker.

200 kr för ett tandläkarbesök

De flesta politiska och administrativa remittenter tilltalades av förslaget med ett enhetligt lågt pris för ett tandläkarbesök. Organisationer som direkt arbetar med tandvård tenderade att ha invändningar. Folktandvårdsföreningen påpekar att utredningen inte är tydlig med vilka åtgärder som är förbestämda till 200 kr i den nya tandhälsoplanen. Det går exempelvis inte att få ett akutbesök för 200 kr. Tandhälsoplanen kan komma att konkurrera med Folktandvårdens abonnemangstandvård.

Privattandläkarna å sin sida, ser 200-kronan som prisreglering, som i värsta fall kan leda till att patienter med ”mer omfattande tandvårdsbehov kommer att få högre tandvårdskostnader medan patienter med mindre omfattande tandvårdsbehov kommer att få sänkta tandvårdskostnader.”

Ingen avgiftsfri tandvård för unga vuxna

De flesta remittenter gav stöd åt förslaget att föra över unga vuxna – från den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården – till det nya tandvårdsstödet. Många tyckte – i likhet med region Kalmar Län – att beslutet är ”gynnsamt ur systemsynpunkt, då det ger möjlighet att prioritera annat.” Men inte alla höll med. Landsorganisationen LO och fackförbundet Kommunal motsatte sig förslaget.

Samarbete mellan privat och offentlig tandvård

Så gott som alla remittenter anser att det är rimligt med ett bättre samarbete mellan privat och offentlig tandvård. Många påpekade att sättet på vilket detta skall göras är otydligt. Tandlöst förslag, vitsade Region Västernorrland.

”Utredningens adressering av privata vårdgivares befolkningsansvar för tandvård är för svagt formulerad i utredningen. Här bedöms lagstiftning krävas för en förändring som leder till ett ökat ansvarstagande från privata vårdgivare.”

Västernorrland är Sveriges enda vänsterstyrda region. I övriga regioner finns blocköverskridande konstellationer eller borgerliga styren.

En annan ton hörs hos borgerligt styrda region Skåne. Utredningens förslag att privat tandvård vid anmodan skall samverka med regionen i planeringen av tandvården, får kritik från Region Skåne, som anser att förslaget går längre än vad som är nödvändigt.

Det finns även skillnader mellan glesbygdens regioner och övriga. Region Jämtland Härjedalen svarar att: ”Solidaritetsprincipen i utredningen är bra men vård på lika villkor kan vara svårt där det finns brist på vårdgivare.” I klartext: ”Fin utredning, men fixa hit fler tandläkare!”

Prisreglering och finansiering

Många invände att förslagen som läggs fram är otillräckligt finansierade. Region Örebro kanske sammanfattade vad många tyckte, när de skriver:

”Det finns i denna utredning inga finansieringsförslag som kan ändra på det faktum att den privata tandvården inte har några ekonomiska incitament för att ta hand om stora patientgrupper i glesbygd, barn och unga vuxna samt vuxna med särskilda behov. Om lönsamheten minskar på grund av prisreglering blir det folktandvården som får ta hand om dessa patientgrupper, vilket i sin tur sannolikt leder till att den offentliga tandvården får sämre ekonomi.”

Praktikertjänst gav beröm, men…

Praktikertjänst berömmer utredningen i stora drag, men avvisar tydligt förslaget om prisreglering. Det kommer att ha en negativ påverkan på tillgänglighet, kompetensutveckling, administration och strukturomvandling. PTJ anser att utredningen borde berört frågor om hur framtidens tandvård ska organiseras.

Privattandläkarna är emot prisreglering…

Privattandläkarna är som väntat mot en prisreglering. Ett införande av prisreglering skulle få negativa konsekvenser för tandhälsan och öka de socioekonomiska skillnaderna. Privattandläkarna ser inte förståelse för privat tandvård i utredningen. De vänder sig emot att utredningen kritiserar den höga rörelsemarginalen inom tandvården. Småföretag – som tandläkarmottagningar – tillämpar i högre utsträckning vinstutdelning men tar ut lägre lön, påpekar privattandläkarna. De noterar också att den prisreglerade barn- och ungdomstandvården går med underskott i 13 av 21 regioner.

Folktandvårdsföreningen

Folktandvårdsföreningen – i den mån de representerar hela folktandvården – ser positivt på betänkandet, men är starkt kritiska till att ersättning som skydd mot höga kostnader inte lämnas för tandvårdsåtgärder som omfattas av abonnemangstandvård. Det kommer att drabba patienter med större tandvårdsbehov. Och det kan inte kallas för jämlik tandhälsa, skriver de.

Folktandvårdsföreningen antyder också att utredningen förmedlar en snäv bild av glesbygdsproblematiken.

 I utredningen tonas dessa problem ned och det ges en bild av att tandvårdssystemet är i balans. Denna slutsats utgår dock från en jämförelse mellan län med olika storlek. Folktandvårdsföreningen anser att utredningen inte beaktat alla fakta för att belysa glesbygdsproblematiken. I utredningen saknas viktiga parametrar såsom avstånd till närmaste vårdgivare och olikheter avseende vakansläget.

LO & kommunal

LO anser att utredningen fått ett felaktigt direktiv gällande ”befintliga budgetramar”. Även Kommunalarbetarförbundet – vände sig mot detta. Spelar utredningen ut svaga grupper mot varandra?

LO vill även ha tydligare regler och utbyggd myndighetskontroll av tandvårdsmarknaden – ”så att den ökande subventionsgraden inte ensidigt ökar vinstmarginalerna i branschen eller går till olika typer av bonussystem.”

Professionens organisationer 

Den största av professionens organisationer – Sveriges Tandläkarförbund – uttrycker besvikelse. Sveriges Tandläkarförbund ser inte att förslagen i utredningen sammantaget leder till en mer jämlik tandvård av hög kvalitet där behoven får råda. Sveriges Tandläkarförbund anser att utredningen hade kunnat bli bättre om man i högre grad involverat just Sveriges Tandläkarförbund.

”Vi har getts otillräckliga möjligheter att delge utredningen vår kunskap och erfarenhet. Vi är den organisation som samlar flest tandläkare i Sverige och med bredast representation från såväl anställda som privatpraktiserande tandläkare, tandläkare vid de odontologiska lärosätena, specialister, allmäntandläkare och studenter.”

Sveriges Tandläkarförbund är generellt kritiskt mot många av de grundläggande förslagen. Ett exempel är förslaget med besök för 200 kr, som de flesta remittenter stöder. Detta är en oviktig fråga anser tandläkarförbundet. Det kommer inte nödvändigtvis att leda till mer jämlik vård. Redan idag är barns tandvård avgiftsfri. Ändå finns det stora skillnader i barns tandhälsa. Utredningen presenterar inget övertygande underlag eller några studier rörande 200-kronorsbesökets effekter på patienters beteende- och besöksmönster. För övrigt får många patienter betala långt mer än 200 kr för att ens ta sig till tandläkaren, påpekade Sveriges Tandläkarförbund.

Även Sveriges Tandhygienistförening uttryckte besvikelse över att inte blivit tillfrågade. Företrädare för tandhygienistföreningen saknades i den expertgrupp som knöts till utredningen, skriver föreningen i sitt remissvar.

”Utredningen har utan tvekan arbetat brett och lyssnat in aspekter från hela tandvården men att tandhygienistprofessionen inte gavs möjlighet att delta i resonemangen runt konkreta förslag ser vi som en stor brist.”

En förening av ett annat slag, nämligen Svensk Samhällsodontologisk förening (SSOF) fick tydligen komma till tals. Man tackar i sitt remissvar ”för utredningens inkluderande och inlyssnande arbetssätt. SSOF som förening och dess ledamöter, i sina olika roller utanför föreningen, har under utredningens gång beretts möjlighet att framföra synpunkter om det svenska tandvårdssystemets styrkor och förbättringsområden till såväl den särskilda utredaren som sekretariatet. Vår upplevelse är att många av dessa synpunkter också finns omhändertagna i utredningens bedömningar och förslag.”

Sveriges Privata Specialisttandläkarförening, slutligen vill uppmärksamma att 20–25 procent av alla barn uppvisar ett stort behandlingsbehov för tandreglering. Den skall då finansieras av landets regioner, men riskerar att bli underfinansierad. Tandregleringen är den specialitet som har störst prisavvikelse (41%) från den ”så kallade” referensprislistan. Vårdgivarna i vissa regioner får full kostnadstäckning, medan det i andra regioner ersätts mindre än hälften av den så kallade referensprislistan. I vissa regioner ersätts inte vissa tandregleringsärenden överhuvudtaget, påpekade de privata specialisttandläkarna.

Är det nya systemet enkelt och begripligt?

Region Skåne anser att vi går från ett komplext system till ett annat. Skåne förordar ”system och struktur som förenklar både för medborgare och vårdgivare”

/Dental24

Relaterat: