Röster om Folktandvården: Karin Fälldin

Folktandvårdens problem vägrar att försvinna. Hur skall Folktandvården klara av sina utmaningar? Eller är frågan felställd? Är åsikterna om utmaningar överdrivna? I en serie artiklar frågar vi myndigheter, profession och politiker.

Denna vecka pratar vi med Karin Fälldin (C), regionpolitiker i Stockholm. Tandvård är en stark profilfråga för Karin Fälldin. Hon är ordförande i den 2022 instiftade Folkhälso- och tandvårdsberedningen. Den hette tidigare enbart tandvårdsberedningen, och där var hon ordförande 2014-2022. Karin sitter även som ersättare i regionstyrelsen. Nyligen försökte man värva henne till Folktandvården i Norrbotten. Hon är nämligen utbildad tandhygienist och har jobbat på Folktandvården i Kumla.

Har Folktandvården utmaningar i att exempelvis rekrytera personal?

– Jag skulle nog säga att inte bara Folktandvården, utan hela välfärdssektorn, har ett gigantiskt problem med kompetensförsörjning. Det är det som är utmaningen för Folktandvården, att helt enkelt ha personal som räcker.

– Just i Stockholm är det inte ett akut problem. Men jag ser ju ute i landet hur svårt det är i vissa regioner.

Hur skall vi få kompetensförsörjning till glesbygden?

– Det är en väldigt stor fråga. Alla politikområden går ju in där. Det krävs en bra samhällsservice i hela landet. Då krävs det utbildning i hela landet, skolan är jätteviktig liksom sjukvård och tandvård.  

– Centerpartiet på riksplan har öppnat upp för att ge rabatt på studieskulder för de som bosätter sig och jobbar i glesbygden.

– För mig – i region Stockholm är ju inte dessa frågor Top of Mind. Här i Stockholm fungerar Folktandvården väldigt bra. Det min bedömning. 

Efter lite reflektion, tillägger Karin Fälldin:

– Men också här är kompetensförsörjningen en stor utmaning, som vi politiker jobbar tillsammans med Folktandvårdens ledning för att hantera.

Fälldin påpekar att Folktandvården i Stockholm är ett helägt aktiebolag och berättar om åtgärder som C, MP och S-koalitionen genomfört för förbättrad arbetsmiljö och långsiktig kompetensförsörjning inom tandvård och sjukvård i regionen.

Många kliniker leds av icke-tandläkare. Vissa vill hävda att tandläkare i Folktandvården över lag känner att detta är negativt.

– Jag kan faktiskt inte uttala mig om det. Det finns ju inget sådant krav. En chef gör ju många fler saker än att bara syssla med odontologi. En chef behöver ha bra ledaregenskaper, så andra yrkeskategorier kan absolut ta på sig chefsansvaret, det är min åsikt.  

Idag kan konsumenter välja mellan kedjor, Folktandvård och traditionella privata tandvårdskliniker. Vilken är Folktandvårdens roll i det nya svenska tandvårdslandskapet? 

– Folktandvården har en jätteviktig roll. Jag tänker då framför allt på barnen, eftersom som vi som regionpolitiker har en lag att leverera på. Och det är att alla barn upp till 23 skall få kostnadsfri tandvård. Det skulle vi inte klara av utan en Folktandvård.

– Sedan är det ju självklart så att ju mer man kan hjälpas åt, privata tandläkare och Folktandvård, ju bättre är det. I Stockholm har vi vårdval, inte bara på allmän tandvård, utan även på specialisttandvård när det gäller barn.

– Barnuppdraget är väldigt stort. Fler kan vara med och ta det här ansvaret. Både privata och Folktandvården. Det är viktigt så att det inte blir för tungt på en ensam aktör.

– Vi kan inte tvinga de privata att ta det här ansvaret. Därför är ju Folktandvården helt nödvändig för att vi skall kunna leverera det som barnen har rätt till.

Folktandvården har en tradition av utbildning och forskning, påpekar Fälldin. I Stockholm finns ett akademiskt barntandvårdcentrum som drivs gemensamt av Region Stockholm, Karolinska institutet och Folktandvården. De har bland annat forskat fram och drivit flera viktiga pilotprojekt.

– På forskningssidan är Folktandvården jätteviktig för barnen. Att vi som region har en egen regi är en förutsättning för att vi skall kunna planera och utföra det som medborgare har rätt till. Så det är viktigt att Folktandvården fortsätter över hela landet.

Statistik från Försäkringskassan och Socialstyrelsen tycks visa att tandhälsan i Sverige blivit stadigt bättre de senaste 50 åren, särskilt hos ungdomar. Behöver ungdomar gå så pass ofta som de gör och dessutom få gratis tandvård? Borde inte resurserna gå till de äldre?

– Den här frågan är den jag ägnar mest tid åt. Vi har ju utredningen För en jämlik tandvård. Den fokuserade på vuxna, men sa att vi behöver längre revisionsintervall. 

– Forskningen säger mer och mer åt oss: Fokusera mer på de sjuka. De som är friska klarar av längre revisionsintervall. Det vi håller på med just nu, här i Stockholm, det är att se över kariespreventionsprogrammet för barnen. Det är ingen politisk produkt egentligen, det gör vi i samarbete med det akademiska barntandvårdscentrumet som vi har.  

– Vi ser ju att socioekonomin påverkar mycket starkt. De flesta barn är fullt friska och har inte ett enda hål. Men skillnaden mellan olika områden i Stockholm kan vara mycket stor. Vi vill stärka tandhälsan i socioekonomiskt svaga områden.  

Fälldin radar upp en serie åtgärder som Region Stockholm gjort för att stärka barns situation i utsatta områden: Att kalla barnen i problemområden redan vid ett års ålder, höjd ersättning till barntandvården, inklusive en höjning av behovstillägg med 18 procent, samarbete med BVC samt ett särskilt hembesöksprogram som diskuterar sjukvård och tandvård.

– Vi gör många insatser på att fokusera där det finns mycket karies, helt enkelt.

Finns det något om Folktandvården som du tycker borde framhävas?

– En vilja som vi har rent politiskt, det är att sammanfoga arbetet med folkhälsofrågorna med tandvårdsfrågorna. Där skulle vi kunna göra så mycket mer. Där skulle Folktandvården vara en jätteresurs eftersom Folktandvården träffar så många barn.

– I många regioner har de så gott som alla barn. I Stockholm är 73 procent av våra barn listade hos Folktandvården. Folktandvården skulle kunna samverka med hälso- och sjukvården för tidig upptäckt av indikatorer eller signaler på ohälsa, och så stärka folkhälsoarbetet. Folktandvården borde vara en viktig part i det.

– Jag tror att det höjer folkhälsan i vår region och i hela landet. Men jag tror också att det kan vara bra för Folktandvården, att använda den fantastiska resurs de är.

– Detta är frågor som jag tänker på. I Stockholm har vi nu en beredning för det på plats. Vi tar ett steg i taget, har detta i siktet.   

Fokus Folktandvården
Är Folktandvårdens problem strukturella eller tillfälliga? Härstammar problemen ”inifrån” eller är de i själva verket samhällsproblem? Kan man ens tala om allvarliga problem, mot bakgrund av nyttan som Folktandvården tillför?
I en serie artiklar belyser Dental24 Folktandvården och den kritik som riktats mot organisationen.

/Dental24