Röster om Folktandvården: Raimo Pälvärinne
I en serie artiklar belyser Dental24 Folktandvården och den kritik som riktats mot organisationen: Färre och färre tandläkare som vill jobba i Folktandvården, dålig tillgänglighet, ett förtroende hos allmänheten som borde vara bättre och personal som klagar på låga löner och trista arbetsförhållanden. En ganska kritisk röst, kommer från Raimo Pälvärinne, forskare, tandläkare och f.d. tandvårdsdirektör på Folktandvården.
Forskning tycks visa att färre tandläkare stannar hos Folktandvården jämfört med tidigare. Varför stannar inte tandläkarna lika länge hos Folktandvården idag?
– Jag vet inte vad som felas idag. Dels kan det bero på tidsandan, och även på politiska signaler om det privata alternativet som också har mycket gynnsamma ekonomiska förutsättningar. Dels finns det nog ett legitimitetsproblem inom ledarskapet. Allt fler klinikchefer i Folktandvården är inte tandläkare idag.
– Som nyfärdig tandläkare förväntar du dig att få en chef som har samma profession, en chef som kan mer än du om tandvård. En person du kan fråga till råds. Så är det inom många akademiska yrken med lång utbildning. En jurist i tingsrätten skulle inte acceptera att chefen inte var jurist. I stort sett alla klinikchefer i sjukvården är läkare.
– En förklaring till att Folktandvården har många klinikchefer med andra yrken är att vi under en tid ansåg att ledaregenskaperna var viktigare än utbildningsnivån inom odontologi. Den senare faktorn är nog mycket viktigare idag, då allt fler tandläkarstudenter har annan kulturell bakgrund och en uppväxt med andra normer. Det var och är, även ett problem att rekrytera tandläkare till chefer inom Folktandvården.
Folktandvården får ofta sämre betyg i utvärderingar jämfört med privattandvården. Varför är det så tror du?
– Hos Folktandvården är det inte regel att man träffar samma tandläkare. Folktandvården har alltid hävdat att det är bra att fler får se patienterna. Fler ögon som ser mer, och mindre risk för systematiska fel. Men det ger ingen kontinuitet.
– Hos privattandvården får du alltid träffa samma tandläkare. För många människor är detta mycket viktigt. Munnen är en intim zon. Jag tror att Folktandvården har negligerat detta och inte tar reda på hur viktigt det är för den enskilda patienten med behandlarkontinuitet. Det varierar säkert. Problemet är emellertid att Folktandvården inte klarar kontinuitet på grund av hög personalomsättning.
Det hävdas ofta att Folktandvården inte får tillräckliga resurser. Håller du med om det?
– Större söktryck till tandläkarhögskolorna har det aldrig varit. De unga tandläkarna vill arbeta i städer, helst kvar på studieorten. Det finns nästan ingen privat tandvård i glesbygden. Det är svårt att rekrytera tandläkare till orter på landet. Folktandvården har ett politiskt uppdrag att bedriva tandvård för hela befolkningen på lika villkor, och även jour- och akuttandvård för respektive regions befolkning. Detta fungerar inte idag, trots att vi har tillräckligt med tandläkare i landet. Tandläkarbristen finns hos Folktandvården.
I ett europeiskt perspektiv är det inte tandläkarbrist i Sverige, hävdar Pälvärinne. Han hänvisar till en rapport i British Dental Journal från 2018, som jämförde nio EU-länder. I själva verket är svensk tandvård bland de bättre i många avseenden. Sverige och Tyskland uppvisade högst procentuell andel av befolkningen som besökt en tandläkare den senaste 12 månaderna.
– Det går att locka tandläkare med pengar. På 1950-talet hade vi en förmån i Sverige: Jobbade du i två år i Norrbotten, så fick du studielånet betalt. Så gör man inte idag. Då fick de en tandläkare att stanna en viss tid. Det var få som fanns kvar efter två år.
Högutbildade yrkesmänniskor som tandläkare förväntar sig en hög lön. Kanske lika viktigt som lön är förväntan på yrkesmässig förkovran i form av vidareutbildning. Hos Folktandvården är det både lägre lön och mindre chans till vidareutbildningar idag, påpekar Pälvärinne:
– Det blir en ond cirkel. Har man brist på tandläkare på kliniken så skickar man ogärna de som finns där på utbildning.
– Lönenivån är betydligt lägre än i den privata sektorn. Så är det även inom sjukvården, både för sköterskor och läkare. Man har svårt att hantera detta i organisationerna, med ofta centralt förhandlade lönepotter. Det sägs att lönerna ska upp, men cheferna som skall genomföra det säger: Det finns inga pengar!
Styrs Folktandvården allt för hårt av regionerna?
– Det är svårt att vara en konkurrensutsatt verksamhet när resten av regionens verksamhet inte är det. Man har tvingats anpassa sig för mycket till regelverken i regionen, som berör det mesta. Det kan röra sig om egen profilering av Folktandvården mot allmänheten, som kampanjer, reklam och annat som inte ligger i linje med regionens riktlinjer. Då går den egna identiteten och frihetsgraderna förlorade, vilket är klart negativt i en verksamhet i konkurrens.
Fokus Folktandvården
Är Folktandvårdens problem strukturella eller tillfälliga? Härstammar problemen ”inifrån” eller är de i själva verket samhällsproblem? Kan man ens tala om allvarliga problem, mot bakgrund av nyttan som Folktandvården tillför?