Din nyhets- och kunskaps-portal inom odontologi.

Ledarskap

16 juni 2011

Satsning på de unga ledarna i sjukvården

Att få fler skickliga chefer i sjukvården är en nödvändighet för att kunna hantera de utmaningar som denna viktiga samhällssektor står inför. I få andra branscher är ledarskapet så komplext och utmanande – och de kvalificerade kandidaterna till chefsjobben så svåra att rekrytera.

När sjukvården ifrågasätts och kritiseras beror det ofta på bristande ledarskap i olika led:
– Sjukvårdsstyrelser lyckas inte tillräckligt bra med uppgiften att ange långsiktiga tydliga mål för verksamheten och följa upp dess resultat.
– Sjukhuschefer och verksamhetschefer med otillräckliga kunskaper om det politiska styrsystemet har svårt att omsätta demokratiska beslut till sjukvårdens löpande verksamhet.
– Läkare, sjuksköterskor och andra vårdprofessionella i chefspositioner lyckas inte formulera förslag som kan accepteras både av den medicinska professionen och av den politiska beslutsnivån.
– Verksamhetschefer rekryteras för ofta på sina medicinska meriter i stället för utifrån sina ledaregenskaper, och brister i sin uppgift att engagera och motivera sina medarbetare.
– Omvänt rekryteras ibland ledare som upplevs inte tillräckligt väl förstå verksamhetens medicinska förutsättningar och därför saknar de ledande experternas förtroende och respekt.
– De som arbetar under otydligt ledarskap tappar motivationen, och riskerar att hämmas i stället för att utvecklas i sin yrkesroll, vilket drabbar patienterna.

De närmaste åren väntar stora pensionsavgångar i sjukvården, inte minst på chefsnivå. Chef i sjukvården blir man oftast sent i sin karriär, särskilt om man är läkare eftersom det tar lång tid att bli färdig med sin specialistutbildning. Därför är det viktigt att agera kraftfullt nu, både för att få fram en ny generation ledare och för att ta vara på de äldres erfaren­heter på ett mer systematiskt sätt än i dag.

Redan i dag är det svårt att hitta kvalificerade kandidater till chefsuppdrag i sjukvården. Det finns flera skäl till det. Ledarskap och chefstjänster är inget självklart alternativ för vårdprofessionella tidigt i karriären. Man söker sig till sjukvården för att åstadkomma något bra för sjuka människor – sällan för att man brinner för att administrera eller förändra sjukvården.

Det saknas dessutom tillräckliga belöningssystem för dem som vill axla en ledarroll. En skicklig specialistläkare kan ha högre lön, och har i mångas ögon högre status, än sin verksamhetschef.
Få unga läkare är intresserade av att bli chefer. Endast 19 procent vill satsa på en chefskarriär när de går på läkarutbildningen. Och lusten minskar när läkarna kommer ut i verkligheten – bland läkarna som har påbörjat sin specialistutbildning är det bara 7 procent som absolut kan tänka sig att bli chef, enligt Sylf:s ST-enkät 2009.

Vi är bekymrade över svårigheten att rekrytera kvalificerade ledare till sjukvården. Vi vill att svensk sjukvård återtar en världsledande ställning. För att åstadkomma detta krävs en kraftfull och uthållig förstärkning och utveckling av professionellt ledarskap i sjukvården. Ledarskap är komplext i sig och sjukvården med sin politikstyrda verksamhet ställer särskilda krav på en framtida ledare.

Därför tar vi nu initiativet till Sjukvårdens ledarskapsakademi.

Målet är att på olika sätt stärka ledarskapet inom både sjukvård och klinisk forskning. Vår vision är att sjukvården inom tio år ska vara en av de samhällssektorer som anses ha bäst ledare. Detta kan åstadkommas med ett klimat där sjukvårdens ledare får ett tydligt mandat, blir utvärderade samt be­lönade när de lyckas nå och överträffa konkreta mål som sätter såväl kliniska resultat för patienterna som kostnadskontroll i fokus.

Ett steg för att öka intresset för bra ledarskap och identifiera förebilder är att vi inrättar ett årligt återkommande pris till en ung ledare (under 45 år) som redan visat prov på skickligt ledarskap inom svensk sjukvård och klinisk forskning. Priset består av en veckas ledarskapskurs på Harvard Business School med bland annat professor Michael Porter som lärare.

Vi inrättar även ett årligt hederspris till en ledare som är en god förebild i arbetet för att förbättra ledarskapet i svensk sjukvård och som arbetar för att ge unga chefer i hälso- och sjukvården goda förutsättningar att utöva sin ledarroll.
En brett förankrad jury med djupa insikter i villkoren för sjukvårdens ledarskap ska få i uppdrag att utse dessa två pristagare.

I nästa steg skapar vi ett kvalificerat utvecklings- och mentorprogram där 15 unga ledare tas in varje år. De framtida ledarna matchas – utifrån önskemål, profil och förutsättningar – med erfarna mentorer. Mentorer och adepter kommer att träffas regelbundet under minst ett år. Deltagarna väljs ut efter ansökan.

För att få effekt måste en ny syn på det goda ledarskapet genomsyra alla led, från högsta politiska ledning till enskilda kliniker, avdelningar och primärvårdsmottagningar.
Några exempel på förutsättningar som enligt vår mening är nödvändiga för att skapa bestående positiva förändringar i sjukvården är:
– Starka kompetenta styrelser som håller sig till sin roll att formulera konkreta mål och tillsätta kompetenta chefer som tilldelas stor rörelsefrihet, men med regelbunden uppföljning och utvärdering.
– Sjukvårdens chefer måste få ökad kunskap om och insikt i hur ledarskap utövas i en politiskt styrd organisation.
– Långsiktiga mål för både kvalitet och effektiv resursanvändning ska styra verksamheten.
– Ledarinsatser ska regelbundet utvärderas och ha tydliga konsekvenser. Bra insatser ska belönas, medan dåligt ledarskap ska få konsekvenser.
– I medicinska utbildningar, inte minst på läkarutbildningen, behövs större förståelse och insikter om det goda ledarskapet. Ledarskap ska inte ses som ett enskilt ämne utan ett förhållningssätt som ska genomsyra utbildningen lika självklart som att patienten står i sjukvårdens centrum.

Våra förslag syftar till att inom systemet stärka ledarskapet och därmed stimulera till bättre vårdkvalitet och ett effektivt resursutnyttjande. Vi ifrågasätter inte grunden för den rådande politiska styrningen av sjukvården, men de olika rollerna behöver förtydligas. Sjukvårdens ledare ska utveckla verksamheten och ta ansvar för en bra dialog med ägarna, politikerna, om de ekonomiska förutsättningarna.

En stärkt roll för ledarskapet genom hela sjuk­vården kan leda till mer motiverade medarbetare, fler nöjda patienter och en sjukvård som genererar mer värde – bättre hälsa till en rimligare kostnad. Bra ledarskap är en förutsättning för att hantera den stora utmaningen för sjukvården – att utveckla verksamheten med begränsade resurser och en växande befolkning med allt fler äldre. Morgondagens chefer måste kunna prioritera så att ändliga ekonomiska resurser till sjukvård används för att på bästa sätt svara mot oändliga medicinska behov.

Sören Olofsson
regiondirektör, Region Skåne

Lena Freijd
HR-direktör, Karolinska universitetssjukhuset

Michaël Berglund
grundare Michaël Berglund Executive Search

Johan Brun
medicinsk direktör, Pfizer

Mikael Nestius
chefredaktör, Dagens Medicin

Stefan Larsson
partner, Boston Consulting Group

Elisabeth Hansson
partner, Boston Consulting Group

Källa: Dagens Medicin

 

 

 

 

 

 

 

Om Dental24

Dental24 – Ledande nyhets- och kunskapsportal inom svensk tandvård enligt professionen.*

Dental24 läses av flera tusen dentalt intresserade varje vecka.

Dental24 erbjuder yrkesverksamma inom dentalbranschen en samlad plats för nyheter, kunskap, aktuella händelser, erfarenhetsutbyte, utbildningar, artiklar, dokumentation och produktinformation.

Dental24 produceras i samverkan med tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor, tandtekniker, institutioner, kursgivare, föreningar, organisationer, leverantörer och andra medier.

Kontakt

Per Capita AB
info@dental24.se
Org. nr: 556763-9785

Ansvarig utgivare

Per Ahlberg

Vill du synas på Dental24?

Mer om att annonsera

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Gör som 8 500 andra, prenumera på vårt nyhetsbrev

Utvecklad av mkmedia
×

Nyhetsbrev

Gör som 8 500 andra, prenumera på vårt nyhetsbrev