Stora historiska händelser inom svensk tandvård

Tandläkare är ett yrke med gamla anor i Sverige. Redan 1663 infördes krav på legitimation för att praktisera tandvård. Under slutet på 1800-talet börjar tandläkarna organisera sig som yrkeskår. Och det är en yrkeskår med framåtanda och patos. Målet är att förse behövande med bättre tandhälsa. Metoden är sociala refomer med förlitan på tekniska framsteg.

1860 Svenska Tandläkaresällskapet grundas

Inriktningen är redan från början att söka förbättra tandhälsotillståndet hos barn, fattiga och militärer. Man vill även se enhetlig tandläkarutbildning samt utreda karies orsak och dess förebyggande. 1904 ligger sällskapet bakom en motion om en ”folktandvård” i tvåkammarriksdagen. Det är den första motionen av sitt slag i världen. Frågan får inget gehör, men fortsätter att drivas av Svenska Tandläkarsällskapet.

1862: Den första utbildningen för tandläkare öppnas i Sverige.

Nu slipper tandläkarna åka utomlands för att få sitt examensbrev. 1886 öppnas yrket för kvinnor.

1888: Sveriges Tandteknikerförbund grundas

1938: Folktandvården grundas

Omfattar i början endast barntandvård. Successivt byggs Folktandvården ut och kommer snart även att innefatta tandvård för vuxna. Med Folktandvården ökar behovet av tandläkare, och nya utbildningar startar på flera svenska orter.

Karies, en av de största gåtorna under 1800-talet. Foto: Dozenist via Wikimedia Commons

1940-talet Xylocain

Lokalbedövningsmedlet Lidokain uppfanns på 1940-talet av två kemister vid Stockholms högskola. Astra lanserade medlet som Xylocain. Medlet blev snart en stor succé som gjorde tandvårdsbehandlingar mindre smärtsamma.

1943: Svenska Tandsköterskeförbundet grundas

1950-talet: Lördagsgodis

Det visar sig att konsumtion av sötsaker framkallar avsevärt skada, om det inte intas endast en dag i veckan. Teorin är analog med det nordeuropeiska synsättet på alkoholintag, att det är bättre att ”ta sig en bläcka” på fredag kväll, än att smådricka varje dag. Ursprunget till teorin om Lördagsgodis är den s.k. Vipeholmstudien, där man testat sötsakers effekter på mentalpatienters tänder.

1960-talet: Fluortant och yrkeskydd

I folkhälsosyfte införs förebyggande sköljning med fluor i svenska skolor. Elever får skölja  munnen med 0,2 procentig natriumfluoridlösning en eller två gånger per månad. Karieshalten bland de unga sjunker. När servicen avskaffades på 1990-talet, steg åter karieshalten bland de unga. Idag finns fluortanter och fluormän åter på många håll i Sverige.

Under 1960-talet förlorar läkare rättigheten att behandla sjukdomar i tänder och munhåla. Från och med nu får åkommor i tänder, enligt lag, enbart behandlas av tandläkare.

1965: Gösta Larsson blir först med titanimplantat

Per-Ingvar Brånemark finner en tillämpning för den kroppsnära metallen titan och banar vägen för tandimplantat. Den frivilliga patienten Gösta Larsson blir världens förste mottagare av ett modernt tandimplantat.

1969: Sveriges Tandhygienistförening grundas

1974: Allmän tandvårdsförsäkring

En generös försäkring för tandvård införs under den svenska efterkrigsvälfärdens pik. 1974 års försäkringen omfattar alla typer av behandlingar och subventionen omfattar alla åtgärder. Reformen innebär att hela industrin – genom alla led – får ett uppsving.

1980-talet: Nya material introduceras

Med kompositernas inmarsch i tandvården får tandläkarna ett fantastiskt nytt redskap, som innebär flera fördelar för patienten. En av dem är möjligheten att få temporära tänder. Patienten behöver inte längre skylta med luckor. 1989 introducerades den första keramiska CAD/CAM-producerade tandkronan aluminiumoxid och zirkonia av Nobel Biocare.

2000-tal: Digitalisering

Digitala hjälpmedel införs hos både tandtekniker och tandläkare. Scanner, kamera och digitala journaler blir vanliga inslag i tandläkarmottagningen. Tekniska förkortningar som CAD/CAM och 3D/CBCT (digital röntgen) smyger sig in i vokabulären. En uppenbar fördel för patienterna är kvalitetsförbättringar t.ex. bättre passform och färre omgörningar, förkortade behandlingstider samt i många fall lägre behandlingskostnader.

2000-tal: Estetisk och reformer

SACD bildas 2002 efter amerikansk modell. Tandblekning blir en ny produkt hos tandläkaren. Den inflytelserike tandläkaren Sverker Toreskog påpekar att all tandvård är estetisk tandvård och att fula tänder kan vara ett psykologiskt och socialt stigma.

Den socialdemokratisk regeringen inför samma år den s.k. 65+ reformen för patienter 65 år eller äldre. 2008 inför sedan en borglig regering en större reform med nya subventioneringar åt personer med stora tandvårdsbehov samt ett allmänt tandvårdsbidrag (ATB) för att öka den allmänna besöksfrekvensen hos tandläkaren. Sedan dess har endast smärre justeringar av tidigare tandvårdsreformer skett.

/Dental24