Tandhygienist – ny kvinnofälla?
Ny bok om livslön – att välja studier, arbete, familj
Begreppet ”Livslön”, den samlade nettoinkomsten under ett liv, har aldrig fått något riktigt genomslag. Många har betraktat det som välutbildade och välavlönande gruppers knorrande inför skattetrycket.
Med tanke på att lönespridningen ökat sedan mitten av 1980-talet och först på senare år möjligen planat ut låter det inte som om det skulle vara mer aktuellt nu. Men mycket talar för att det faktiskt är det.
För femtio år sedan gick bara någon procent av varje årskull vidare från gymnasiet till högre studier. I dag fortsätter nästan hälften till högskola, universitet eller annan eftergymnasial utbildning. Dessutom bygger dagens pensionssystem på vad man tjänat under hela yrkeslivet, vilket även det gör livslönebegreppet viktigare.
En och annan har säkert den gamla klyschan ”utbildning är alltid en god investering” ringande i huvudet, och struntar i att fundera över den ekonomiska utdelningen av sina studier. Att lyssna till hjärtat istället för att som en Rainman med snurrande ögon räkna fram vilken utbildning som kan tänkas generera flest kronor i livsinkomst är förstås klokt. Ändå bör man ha klart för sig att flera utbildningar är rena förlustaffärer och ger sämre livslön än om man börjat arbeta direkt efter gymnasiet.
För män är det minst lönsamt att utbilda sig till yrkeslärare eller socionom. Medan det för kvinnor lönar sig sämst att satsa på konstnärlig utbildning eller tandhygienistutbildning. Högst livslön för både kvinnor och män nås genom att utbildningar till läkare, ekonom och civilingenjör. Och trots att kvinnliga akademiker bara har 85 procent av manliga akademikers livsinkomst tjänar kvinnor mer än män på att utbilda sig vidare. Det här beror på att män utan högre utbildning har större möjligheter att ändå få välavlönade arbeten.
Källa: kkuriren.se läs mer ››
