Tandläkare kan bli bristyrke

Högskoleverket publicerar en rapport om hur arbetsmarknaden kommer att se ut för dem som börjar studera på högskolan i höst och blir klar om 3-5 år. Prognosen visar fortsatt brist på tandläkare.

Tandläkare är en yrkesgrupp som enligt beräkningarna ser ut att tillhöra bristgrupper om några år, och som verkar få en kvarstående brist fram till 2025. Sammantaget berörs flera olika yrkesexamensprogram som skulle behöva fler studerande för att undvika en bristsituation i framtiden.

Det framgår av en rapport från Högskoleverket om det framtida arbetskraftsbehovet.

Både tillgång och efterfrågan på tandläkare är svår att bedöma, skriver Högskoleverket i rapporten. Tillgången, därför att det finns en stor rörlighet över gränserna. Antingen utbildar man sig i Sverige och etablerar sig utomlands eller så kommer personer med utländsk utbildning och etablerar sig i Sverige.

Efterfrågan är svårbedömd bland annat för att den är starkt beroende av hur behandlingsmetoder utvecklas och statliga subventioner av tandvård.

I dag råder brist på yrkeserfarna tandläkare i hela landet, medan bilden är mer splittrad vad gäller nyexaminerade, skriver Högskoleverket. Sex av tio tandläkare är över 50 år, därför väntar stora pensionsavgångar, samtidigt som rörligheten över gränserna gör det mycket svårt att bedöma hur läget kommer att se ut om några år.

Tandvårdsreformen 2008 ändrade subventionerna till tandvården och bör rimligen leda till att efterfrågan ökar, tror Högskoleverket. Samtidigt sker en överföring av det som traditionellt varit tandläkarnas arbetsuppgifter till tandhygienister, vilket också kan få effekter på vilka yrkesgruppen inom tandvården som kan växa.

Men med nuvarande examensfrekvenser och antalet nybörjarplatser kommer tandläkarkåren att minska från cirka 8 500 till 7 000 år 2025. Trots det behöver antalet nybörjarplatser i högskolan öka från dagens 350 till 400. Om det inte sker, måste tandläkare rekryrteras från andra länder i högre grad än i dag.

Ladda ner hela rapporten här.