”Tandvården behöver inte mer offentlig styrning”

Replik till Lars Olsson, Privattandläkarna:
Att höra detta från en tidigare byråkrat från f.d. Riksförsäkringsverket, känns lite konstigt. På min tid i tandvården var Olsson en person som inte tullade på regler, utan hellre strävade efter skarpare kontroll av de offentliga utgifterna. Men om man blir rekryterad som Näringspolitisk Chef hos privattandläkarna, så måste man nog tänka om! Så är det – principer och ideologer väger ganska lätt i idag.
Nu till sakfrågan: Vad vill Olsson säga idag?  Gör inte något som ändrar situationen för privattandvården idag!

Alltså

Fortsätta och ”lappa – och – laga” på den Tandvårdsreform som såg sitt ljus under förra millenniet. Marginaljusteringar har gjorts ett antal gånger genom åren utan att göra en radikal översyn av hela systemet. Resultatet idag är ett ”lapptäcke” av subventioner till olika patientgrupper i olika livssituationer, nästan lika obegripligt för tandvårdens personal som för patienterna. Varför nu inte göra en radikal översyn och förenkling som gör systemet begripligt för alla?

Att inkludera dagens tandvårdssystem i hälso- och sjukvårdens avgiftssystem har diskuterats av många partier i omgångar i decennier. Det har alltid stupat på att det skulle bli för dyrt då det inte finns en tradition inom tandvården att prioritera mellan absolut viktig vård och mindre viktig vård. Staten subventionerar ”ju ändå den mesta vården till viss del”. På detta ligger då privattandvårdens viktigaste principfråga – ”fri prissättning”.

Klart att det inte skulle fungera att bara föra över befintlig modell till sjukvårdens finansiering. Privattandvården med sin fria prissättning (där 65% av landets vuxna tandvårdskonsumenter går), vill ha statlig subvention men absolut ingen styrning från det offentliga därutöver.

För att göra det enkelt, följ den modell som finns inom hälso- och sjukvården. Det finns en offentlig tandvård som utför vård med skattepengar på en definierad basnivå. Den privata tandvården är som namnet säger privat och utför tandvård med ”fri prissättning” som patienten själv betalar. Sedan skulle den privata tandvården kunna teckna avtal med regionerna och utföra vård på ”den definierade basnivån”.

Den offentliga tandvården skulle självfallet också kunna utföra mer kostsam vård som patienten betalar själv. Detta skulle innebära en förenkling som inte skulle exkludera vissa patientgrupper i landet från tandvård och heller inte driva på de offentliga utgifterna.

P.S. Åldern inom barntandvård är inte det stora problemet som Olsson gärna vill sätta fokus på. Följ sjukvårdens- och myndighetsåldern 18 år. Då kan denna problemfråga lämna dagordningen.

Raimo Pälvärinne
leg. tandläkare
f.d. Tandvårdsdirektör
odontologie lic. samhällsdontologi

 

Slutreplik från Privattandläkarna

Jag vill börja med att säga att jag blev glad när jag läste Pälvärinnes beskrivning av mig som statstjänsteman och jag hoppas att fler delar den bilden.

Nu till sakfrågan. Jag delar stora delar av den problembild som Pälvärinne beskriver:

• Regionernas stöd till olika patientgrupper i olika livssituationer är nästan obegripligt för tandvårdens personal och för patienterna.
• Dagens statliga tandvårdsstöd går inte att införliva i den modell som finns för övrig hälso- och sjukvård.

Dock har vi olika lösningar på problemet.

Regionernas stöd till patientgrupper i olika livssituationer behöver reformeras. Privattandläkarnas förslag är att den allra största delen av den regionfinansierade tandvården till vuxna blir en del av det statliga tandvårdsstödet. På så sätt skulle det nås likformighet i hela landet och vilken tandvård som det offentliga ersätter skulle inte skifta från region till region.

Att införliva tandvårdsstödet i hälso- och sjukvården så som Pälvärinnes föreslår skulle innebära att nivån på stödet anpassades till basnivå som är lägre än den nivå som definieras i dagens statliga tandvårdsstöd. Patienter som önskar en tandvård utöver den basnivå som regionerna finner lämplig, olika för varje region, skulle behöva betala hela kostnaden för tandvården. Min bedömning är att ett sådant system drastiskt skulle öka de socioekonomiska skillnaderna i tandhälsa.

Slutligen vill jag poängtera att de flesta som arbetar i dagens tandvårdsstöd för vuxna som regleras av TLV:s föreskrift nog inte delar Pälvärinnes bild av att det absolut inte finns någon styrning från det offentliga.

Lars Olsson

Näringspolitisk chef, Privattandläkarna

 

Relaterat: