Tandvården dålig på att informera om priset

En majoritet av svenskarna, 64 procent, får inte besked om vad tandvårdsbehandlingen kommer att kosta. Det visar en ny undersökning som presenteras i Socialstyrelsens utvärdering av den nationella tandhälsan.

Undersökningen visar att andelen som uppger att de fått tillräcklig information om kostnaden inte har höjts, jämfört med den undersökning som genomfördes för tre år sedan.

– Det är allvarligt att så många patienter upplever att de inte får tillräcklig information om vad behandlingen kommer att kosta. Tandvårdens personal har misslyckats med sin skyldighet att upplysa om prislappen, säger Andreas Cederlund, projektledare för rapporten.

Låginkomsttagare får besked om kostnaden i högre grad än höginkomsttagare, men arbetslösa, studenter och föräldralediga får i betydligt lägre grad än genomsnittet besked om vad behandlingen ska kosta, visar undersökningen, som omfattar 8 400 personer.

Av de som stått inför en omfattande behandling, upplever enbart en tredjedel att de får tillräcklig information om vilka alternativa behandlingsmetoder som finns för att åtgärda exempelvis avsaknad av en tand eller karies- och tandlossningssjukdomar.

– Information om behandlingskostnader och behandlingsalternativ är viktigt för att patienten fullt ut ska kunna vara delaktig i valet av behandlingsmetod, säger Marie Lawrence, enhetschef.

Barns tandhälsa allt bättre

Förekomsten av karies hos barn och ungdomar fortsätter att minska i Sverige. Exempelvis har 65 procent av landets tolvåringar ingen karies, en förbättring med två procentenheter jämfört med året innan.

Skillnaderna mellan landstingen är dock stora: I Jönköping finns det flest 12-åringar utan karies, 73 procent. I Västernorrland är 59 procent kariesfria, vilket är lägst i landet. I Stockholm, där landstinget rapporterar in 13-åringar, är 60 procent kariesfria.

– Vi vill gärna undersöka orsakerna till de här stora variationerna ur ett socioekonomiskt och geografiskt perspektiv. Därför har vi föreslagit att det inrättas ett nationellt tandhälsoregister för barn och ungdomar. Ett sådant finns redan för vuxna, säger Andreas Cederlund.

I utvärderingen konstateras också att det finns stora regionala skillnader i förskrivningen av antibiotika och för vilka behandlingar det används. De nationella rekommendationerna säger exempelvis att förskrivningen av antibiotika i förebyggande syfte ska ske restriktivt.

– Vi vill följa upp detta för att se till att tandvården skriver ut antibiotika när det verkligen är motiverat, för att minska risken för och spridningen av antibiotikaresistens, säger Andreas Cederlund.

Kontakt: Andreas Cederlund, projektledare, 075-247 37 60
Marie Lawrence, enhetschef, 075-247 35 06

Rapporter:
Nationell utvärdering 2013 – Tandvård – Indikationer och underlag för bedömningar
Nationell utvärdering 2013 – Tandvård – Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Källa: Socialstyrelsen