Tandvårdens organisationer ger tummen upp till nationell riskbedömningsmodell

Tandvården behöver veta mer om patienterna för att kalla dem bättre. En ny nationell riskbedömningsmodell skall ge beslutsunderlag för att kalla patient efter risk och resurs. Detaljerna framgår av två nya rapporter från Socialstyrelsen och TLV. Bra, säger flera organisationer inom tandvården. Men inför inte modellen för att dra ned på kostnader.

Socialstyrelsen gavs 2023 i uppdrag att ta fram en nationell modell för riskbedömning inom tandvården i Sverige. I mars släpptes rapporten som beskriver uppdraget: ”Förutsättningar för en nationell modell för riskbedömning inom tandvården.”

Genom systematiska riskbedömningar kan tandvården fördela resurserna bättre efter behov och satsa mer på dem med munhälsoproblem, medan friska patienter inte behöver besöka tandvården lika ofta, skriver Socialstyrelsen i rapporten. 

Att riskbedöma patienten ger alltså ett beslutsunderlag för återbesök och kallelsefrekvens.  Idag används flera sådana system i tandvården. Men det finns ingen gemensam nationell riskbedömningsmodell för hela tandvården.

Modell från TLV

Hur en sådan modell skulle kunna se ut, beskrivs i TLV:s nya rapport ”Riskbedömning i tandvården – En nationell modell baserad på historisk tandvårdskonsumtion.”  I studien ingick alla svenskar som fått en basundersökning utförd i Sverige 2013-2014 – inte mindre än  3 777 543 personer.  De följdes upp, analyserades och delades in i fyra riskgrupper.

Trafikljus visar vägen

Formspråket i TLV:s förslag liknar riskmodeller som finns på andra håll inom vården. Precis som i trafiken kodas risknivån i färger: grön, gul och röd. Röd betyder fara – en patient som tidigare fått flera olika behandlingar och är större behov av vård. Vägledande för var patientens risk var antalet rotfyllningar och extraktioner. En grön patient har i princip en tandhälsa utan anmärkning. I TLV:s modell införs ytterligare en risknivå: Ljusgrön. Gröna och ljusgröna patienter stod för 40 procent av urvalet i TLV:s urval.

Oklart om glesare besök

Förslaget är i grund och botten bra anser Anders Jonsson, chefstandläkare på Praktikertjänst.

– Det finns en väldig tilltro – inte minst från socialminister Jacob  Forssmed – till att riskbedömningar skall lösa alla problem inom tandvården.

– Med ett riskbedömningssystem, skall vi kalla patienter i rätt tid. Det är underförstått att det finns många som går för ofta.

Men, påpekar Jonsson, det finns ingen forskning som visar hur ett förändrat revisionsintervall påverkar tandhälsan.

– Det kan vara så, att de som har en bra riskgrupp inte behöver komma så ofta. Men det kan också vara så att de regelbundna kontakterna gör att patienten skärper sig.

– Risken är att glesare kontroller gör att patienten tappar kopplingen till tandvårdsfrågan och den egna tandhälsan.

– Fördelen är att vi kan få mer luft i tidsboken så att vi kan behandla fler patienter. Men det kommer ju givetvis att leda till att andra patienter inte kallas lika ofta.

Liknande modeller finns redan idag

Riskbedömning är inget nytt, påpekar Jonsson. Alla tandläkare har system för riskbedömning. Ett exempel är barntandvården. Ersättningarna till regionerna har släpat efter under en lång tid. Regionerna har inte råd att kalla alla i samma frekvens som tidigare. Då införde de riskgruppering. Sedan några år tillbaka kallas inte barn varje år, som man gjorde förr.

– Från tandvårdens sida, så tycker vi att det är bra att man trycker på det här med riskgruppering. Det är inte rimligt och inte jämlikt att vissa patienter skall gå en gång i halvåret, som inte behöver det.

– Om de vill det själva, det är en annan sak. Men det är ju inte rimligt att staten skall betala för det.

Skall användas som beslutsunderlag för behandlaren

Även Privattandläkarna är i grund och botten positiva till rapporternas förslag.

– Det är bra att införa riskbedömning som ett stöd till behandlaren. Vi ser en risk i att riskbedömningsmodellerna i stället handlar om att sänka kostnaderna för tandvården. Då har de ett helt annat syfte, säger Lars Olsson, näringspolitisk chef för Privattandläkarna

Riskbedömningsmodeller kan ge behandlare ett redskap för bättre aktiv dialog med patienten. Det kan vara bra för att exempelvis kunna erbjuda bättre medicinska vårdalternativ.

– Skulle man kunna få en nationell modell i botten, så vore det bra, så det blir lika bedömningar i hela Sverige.

Dental24 har sökt Sveriges Folktandvårdsförening som avböjt att svara.

/Dental24