Teamtandvård – hinder och öppningar för samarbete
Teamtandvård är inget nytt. Hur patientarbetet ska organiseras är en ständigt aktuell fråga, inte minst med tanke på tandläkarbristen och långa väntetider för patienter på många håll i landet. I ljuset av detta kan det ses som självklart att tandläkare tar hjälp av tandhygienister och tandsköterskor som arbetar självständigt med patienter och att de olika yrkesgruppernas kompetenser används på bästa sätt för att möta patienters behov av tandvård. Bland annat argumenteras det för teamtandvård i artiklar i Dental24, men även i andra sammanhang.
I realiteten är emellertid teamarbete inte alltid en given lösning. Att arbeta i team kan fungera väldigt bra och vara till gagn både för tandvårdspersonal och för patienter. Men många i tandvården kan troligen vittna om hur svårt det kan vara att få team att fungera. Att teamarbete är svårt är inte unikt för tandvården, men det gör det inte mindre angeläget att titta på varför.
Hinder på vägen
Hur teamarbete fungerar beror delvis på organisatoriska förutsättningar och chefer som stöttar, till exempel att teammedlemmar har tillräckligt med tid och utrymme att träffas för att lära känna varandra och diskutera frågor som dyker upp. Men framför allt beror det på yrkesutövare själva och hur de agerar i det dagliga arbetet [1]. Vem som ska göra vad är nämligen inte alltid så självklart som det kan verka. Arbetsfördelningen i tandvården är visserligen delvis reglerad, men en del arbetsuppgifter kan utföras av mer än en yrkesgrupp.
Problemet är att det kan uppstå konflikter i det dagliga arbetet kring arbetsuppgifter som mer än en yrkesgrupp kan utföra. Teamarbete kan trigga i gång professionellt gränsarbete, som innebär att yrkesutövare försöker försvara, skapa eller utvidga gränser kring arbetsområden [2]. Arbetsuppgifter som yrkesutövare kan vilja försvara är sådana som ses som statusfyllda och attraktiva, medan de kan vilja överlåta sådana som upplevs som mindre betydelsefulla till andra. De kan också vilja slå vakt om arbetsuppgifter som de uppfattar som identitetsbekräftande. Problem uppstår när flera yrkesgrupper uppfattar samma arbetsuppgifter som statusfyllda och identitetsbekräftande eftersom det kan leda till konflikter. Det blir också problem när önskan om att värna sin yrkesidentitet medför en ovilja att utföra vissa arbetsuppgifter eller att pröva nya [3]. Konflikter om arbetsuppgifter och hinder för teamarbete kan också bottna i att olika yrkesgrupper har olika värderingar och uppfattningar om vad som är evidensbaserad och patientsäker vård med hög kvalitet. Även en upplevelse av brist på kompetens och osäkerhet inför nya arbetsuppgifter kan innebära att yrkesutövare inte vill utföra dem [4].
Cecilia Franzén
Hinder och möjligheter i tandvården
Liknande problem finns i tandvården, men allt är inte nattsvart. Hinder kan vara att tandläkare inte vill överlåta arbetsuppgifter – att de agerar som grindvakter. Anledningar kan vara att de känner ansvar och vill ha kontroll över patientarbetet. Tandhygienister och tandsköterskor kan vara ovilliga att utföra nya arbetsuppgifter beroende på osäkerhet eller på att de föredrar att arbeta mer traditionellt. Det ska samtidigt lyftas fram att det finns skillnader mellan enskilda yrkesutövare och att det finns en öppenhet för teamarbete i tandvården. Tandläkare kan involvera tandsköterskor och uppskatta deras hjälp och de kan uppleva att tandhygienister och tandsköterskor tacksamt tar emot nya arbetsuppgifter [5, 6].
Hur tandvården kan komma vidare
Kontentan av detta är att det är viktigt för chefer att vara medveten om varför svårigheter kan uppstå och att team får möjlighet att diskutera hur de vill arbeta. Olika yrkesutövare har olika kompetenser och intressen. För att utveckla teamarbete framstår en lösning vara att låta medlemmarna i team fördela arbetsuppgifterna efter vad som passar dem bäst, medan tillämpningen av en generell arbetsfördelning på en arbetsplats kan leda till konflikter. Att arbeta i team är dessutom en ständigt pågående process. Det är stor omsättning på tandvårdspersonal, inte minst inom folktandvården, vilket innebär att medlemmarna i ett team kan komma att bytas ut med jämna mellanrum. Det medför att nya personer ska integreras och att teammedlemmarna på nytt behöver lära känna varandra, men också att arbetsfördelningen kan behöva förändras.
Alla individer vill inte arbeta på samma sätt och det bör finnas en öppenhet för variationer så länge verksamheten inte blir lidande. Som jag nämnde inledningsvis är det brist på tandläkare och svårt att rekrytera till vissa delar av landet. Lyhördhet från chefers sida om hur tandläkare, och även hur andra i tandvården, vill arbeta bör vara ledstjärnan.
/Cecilia Franzén
Docent i samhällsodontologi
Malmö universitet
Odontologiska fakulteten
Referenser
- Schot, E., Tummers, L., & Noordegraaf, M. (2020). Working on working together. A systematic review on how healthcare professionals contribute to interprofessional collaboration. Journal of Interprofessional Care, 34(3), 332–342.
- Fournier, V. (2000). Boundary work and the (un)making of the professions. In N Malin (red), Professionalism, boundaries and the workplace. London: Routledge.
- Alvesson, M. (2006). Tomhetens triumf. Stockholm: Atlas.
- Powell, A. E. & Davies, H. T. O. (2012). The struggle to improve patient care in the face of professional boundaries. Social Science & Medicine, 75(5), 807–814.
- Franzén, C. (2012). Boundary work of dentists in everyday work. Community Dentistry and Oral Epidemiology, 40(4), 377-384
- Franzén, C. (2020). The complexities of boundaries, task claims and professional identity in teamwork: from dentists’ perspective. Professions & Professionalism, 10(1), 1-15.
Relaterat:
