Trivselfaktorer som får fler äldre att stanna i arbetslivet
Gemenskap, uppskattning och att trivas med arbetsuppgifterna. Även tid för träning och kortare arbetstid är viktigt för att fler äldre ska stanna kvar längre i arbetslivet.
Åldersgränserna i vårt pensionssystem flyttas nu successivt framåt för att anpassas till en befolkning som lever allt längre. Samtidigt har Sverige under många år haft en kultur där äldres erfarenhet och kompetens många gånger förbises.
Kerstin Nilsson är professor i folkhälsovetenskap med inriktning epidemiologi och docent i arbetsvetenskap, verksam vid Högskolan Kristianstad och Lunds universitet. Hon har summerat över tjugo års forskning inom området hållbart arbetsliv i den så kallade SwAge-modellen (se faktaruta). Där har nio olika områden lyfts fram, allt från den egna hälsan och fysisk respektive mental belastning i arbetet, till möjligheterna för återhämtning, social gemenskap och utveckling.
– De nio områdena påverkar varandra. Det är därför viktigt att arbeta med alla delarna inom en organisation. Det fungerar heller inte att vänta tills medarbetarna närmar sig pensionsåldern, säger Kerstin Nilsson.
Vill ha mer tid för fysisk aktivitet
Det finns med andra ord inte en lösning som passar alla utan det viktiga är att ha ett helhetsperspektiv. Individens behov behöver vara i fokus eftersom våra livsresor, både på arbetet och i privatlivet, kan se så olika ut.
I undersökningar som Kerstin Nilsson har gjort ser man att äldre ofta lyfter fram vikten av trivseln på en arbetsplats för att vilja arbeta kvar länge. Det
handlar bland annat om att känna sig betydelsefull och uppmärksammad för det du gör, men också att få möjlighet att utvecklas och tycka att arbetet är roligt. Annat som får allt större betydelse för hälsan när du blir äldre är att kunna styra och förkorta sin arbetstid, liksom tid för återhämtning och fysisk aktivitet.
– Vi vet att det blir allt viktigare att hålla sig fysiskt aktiv ju äldre man blir, och i undersökningar är det också något som äldre medarbetare brukar framhålla som viktigt för att må bra på jobbet. Däremot är det inte lika vanligt att chefer lyfter fram det, säger Kerstin Nilsson.
Helhetstänk för längre arbetsliv
Samtidigt är risken stor i många organisationer att det inte finns tid och resurser att arbeta med de frågor som kan få äldre att både vilja och kunna ha ett långt arbetsliv. Ständiga besparingskrav har slimmat många organisationer så mycket att utrymmet för det förebyggande arbetet ligger på ett minimum. Därför menar Kerstin Nilsson att det är det centralt att reflektera över alla de nio områdena i SwAge-modellen i samband med det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Fördomar om seniora medarbetare hindrar
Det finns många fördomar som påverkar synen på äldre, både på arbetsplatser och i samhället i stort – att yngre skulle vara pigga och nyfikna, och att äldre är trötta och har stagnerat i sin utveckling. Det här är fördomar som både chefer och medarbetare gett uttryck för i Kerstin Nilssons studier. De anställda identifierar inte heller sig med sin rätta ålder.
– I en av våra enkätstudier på en arbetsplats med 23 000 medarbetare frågade vi hur gamla de anställda kände sig – yngre, äldre eller lika gammal som sin ålder. Det intressanta var att upp till ungefär 28 år svarade de flesta att de kände sig äldre än sin ålder och efter cirka 38 år kände de flesta sig yngre än sin ålder. Även de som arbetade kvar efter 68 år angav att de kände sig yngre än sin ålder.
Stöttar yngre kollegor
Men varför förekommer det då att 50-plussare ratas vid nyanställning eller att arbetsgivare inte satsar lika mycket på kompetensutveckling? Egentligen borde ju många ha större möjlighet att göra karriär när barnen har blivit äldre och man har fått allt mer erfarenhet i sitt arbete.
– För att ändra på det behöver synen på äldre förändras. Till exempel skulle mentorsrollen kunna utvecklas mycket mer. I många fall är de äldre bärare av erfarenhet och kunskap, och vi har kunnat se att de bidrar med trygghet till arbetsplatsen och de yngre kollegorna.
Hittills är det framför allt på teknikföretag och inom byggindustrin som äldre med specialkunskap kan få rollen som mentor eller chefsstöd på arbetsplatsen och successivt trappa ner
– En del kommuner har också börjat erbjuda systemet 80-90-100, det vill säga att äldre anställda kan få möjlighet att arbeta 80 procent, få 90 procent i lön och 100 procent pensionsavsättning. Då blir övergången till pensionen mjukare. Det kan vara viktigt att ”fasa in” pensionen för att inte så abrupt klippas av från arbetets dagliga aktiviteter
STANNA ELLER GÅ? FAKTORER SOM AVGÖR
Modellen SwAge (Sustainable Working Life for All Ages) syftar till ett hållbart arbetsliv och har tagits fram av Kerstin Nilsson. Den består av nio delar som förenklat kan delas in i fyra olika områden.
A. Arbetsmiljöns hälsoeffekter
• diagnos, sjukdom, funktionsvariation, självskattad hälsa
• fysisk arbetsmiljö, fysisk belastning, slitage, olyckor, klimat
• mental arbetsmiljö, stress, krav, kontroll, hot, våld
• arbetstid, arbetstakt, återhämtning
B. Privatekonomi
• ekonomi, försörjning, mat för dagen, boendekostnader, resor etc.s
C. Stöd och gemenskap
• privatsocial miljö, familj, partner, nära vänner, fritid etc.
• arbetssocial miljö, ledarskap, attityd, diskriminering, delaktighet, socialt stöd
D. Utförande av arbetsuppgifterna
• tillfredsställelse i arbetet, kärnan i arbetet, stimulans, självförverkligande aktiviteter
• kompetens, förmågor, kunskap, utveckling
Källa text och bild: Vetenskap & hälsa