Tufft vara chef inom vården
Chefer inom hälso- och sjukvården får ofta vara stötdämpare mellan ledningens krav och medarbetarna. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att chefer inom vården inte har det så lätt.
Chefens roll är att se till att medarbetarna mår bra och att de får möjlighet att utvecklas. Men cheferna inom hälso- och sjukvården får ofta bli en stötdämpare mellan kraven från ledningen och medarbetarna.
Cirka 40 procent av cheferna i Västra Götalandsregionen slutar inom några år. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin som presenteras under Arbets- och miljömedicinska vårmötet den 5-7 maj i Göteborg.
Under 2002-2005 följde forskarna vilka hälsofrämjande insatser som genomfördes i Göteborgs stad och hur medarbetarnas hälsa utvecklades under studiens gång. I studien ingick över 3 000 anställda. I intervjuer med cheferna framkom att det inte alltid var så lätt att utöva sitt ledarskap.
Forskarna ville därför veta mer om hur chefer hanterade stress på arbetsplatser som är inriktade på att ge medborgare vård och service. De intervjuade 21 chefer inom Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen.
– Vi fann att cheferna ofta fick agera stötdämpare för att kunna leda i ständig förändring med bibehållet förtroende från både ledning och medarbetare, säger Katrin Skagert, personalvetare och forskare på avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa.
– Den egna stressen försökte man hantera genom att antingen identifiera sig med eller distansera sig från ledarrollen.
Forskarna har också använt data ur KART-studien som är en stor enkätundersökning av stressrelaterad ohälsa inom svensk hälso- och sjukvård. Sedan 2004 har de via KART-studien undersökt ett slumpmässigt urval av anställda i Västra Götalandsregionen.
– Vi tittade närmare på anställda som uppgav att de var chefer och som också deltog i studien 2006 och 2008. Mer än 40 procent var inte kvar som chefer efter fyra år, konstaterar Katrin Skagert.
Enligt avhandlingen behövs rimliga möjligheter att påverka sitt chefsarbete inom hälso- och sjukvården för att kunna fortsätta arbeta som chef.
– Men personlig ork och återhämtning påverkar även hälsan för chefer, säger Katrin Skagert som vill forska vidare om hur den till synes höga chefsomsättningen påverkar såväl medarbetares hälsa som vårdkvalitet för patienter.
I en tidigare studie (2008) från Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen undersöktes bland annat alla medarbetares upplevelse av vilka krav som ställdes på dem och i hur hög grad de själva kontrollerade sin arbetssituation.
Kombinationen Höga krav/låg kontroll är den som upplevs som ”värst”. Där svarade 25 procent av medarbetarna inom tandvården att de kände igen sig i den kombinationen. Det var en ökning från 2004, då siffran var 20 procent.