Myndigheter och politiker behöver lära sig mer om tandvård

Med anledning av den senaste tidens kritik av tandvården från olika myndigheter och politiker behövs en ökad kunskap om hur tandvården fungerar. Det kan knappast vara tandvårdens uppgift att upprätta tydliga regler och förordningar kring t.ex. tandvårdsstödet eller en mer effektiv kontroll av att det efterlevs.

Nu senast kritiseras tandvården av Riksrevisionen för att överutnyttja tandvårdsstödet. Tidigare har både Försäkringskassan och IVO kritiserat tandvården för att fuska med bidrag.

Kanske är det myndigheterna som skall lära sig att styra och kontrollera så att bidrag får avsedd effekt?

Tandvården som politiskt slagträ

Även politikerna använder tandvården som slagträ i jakt på medborgarnas röster. Inte minst gäller detta Socialdemokraterna som på sin partikongress i våras förde fram argumentet att ”Munnen skall vara en del av kroppen”.

Undra om politikerna bryr sig om tandhälsan egentligen?

Det blev en tummetott

Resultatet blev ett ökat allmänt tandvårdsbidrag med + 150 kr (oavsett behov) till alla som inte redan hade fri tandvård t.ex. unga och sjuka. Reformen beräknas kosta 750 miljoner kronor per år fullt utbyggd, och 531 miljoner kronor 2018.

Detta skall jämföras med att den tidigare borgliga regeringen ökade ersättningen för tandvård från 3,2 miljarder 2007 till 5,3 miljarder/år 2008, dvs. + 2,1 miljarder/år.
Under 2011 beräknades stödet till 6,7 miljarder men sedan har det visat sig att ”bara” drygt 5 miljarder/år har använts i verkligheten.

Nuvarande höjning av det allmänna tandvårdsstödet räcker på sin höjd till billigare och i bästa fall fler undersökningar men gör det knappast möjligt för personer med omfattande tandvårdsbehov att få tandvård till en rimlig kostnad. Inte heller når det dem som mest behöver mer tandvård, dvs. personer i socioekonomiskt svaga grupper.

Så här skrev Riksrevisionen 2012 när man följde upp 2008 års tandvårdsreform:

”Riksrevisionens sammantagna bedömning är att det allmänna tandvårdsbidraget ännu inte har varit ett effektivt medel för att nå målet om en förebyggande tandvård genom hög besöksfrekvens. Granskningen visar att majoriteten som besöker tandvården gör det av andra anledningar än tandvårdsbidraget. Samtidigt finns det en grupp som inte anser sig ha råd med tandvård och som eventuellt skulle kunna öka sin besöksfrekvens med hjälp av det allmänna tandvårdsbidraget. En stor andel av den gruppen känner dock inte till bidraget.” 

”Riksrevisionens sammantagna bedömning är att högkostnadsskyddet inte är ett helt effektivt medel för att nå målet om bättre tandhälsa hos dem med stora tandvårdsbehov.”

Ingen av riksrevisionens rekommendationer från 2012 har ännu, fem år senare, genomförts fullt ut!

Hur tänker man nu?

Vore det inte bättre att rikta tandvårdsbidraget till de som mest behöver det och sänka karensbeloppet för högkostnadsskyddet från nuvarande 3 000 kr till något mer överkomligt belopp för dem som behöver en mer kostsam åtgärd? Inte heller avsätts några riktade insatser till bättre preventiv tandvård såsom ökad hälsokunskap, fluorbehandling/utbildning av riskgrupper, livsstilsförbättring, kostvanor, egenvård, etc.

Det kanske är på tiden att tandvården tar sig an uppgiften att utbilda de som bestämmer över tandvården och medborgarnas tandhälsa om hur bra tandvård fungerar i vardagen?

Per Ahlberg
Redaktör och grundare till Dental24

 

Referens:

Senaste inläggen