Lotta Sundelin, ny tandvårdsdirektör på Folktandvården i VGR, ser ljust på framtiden

Podcast

Lyssna till Västra Götalandregionens nya tandvårdsdirektör, Ann-Charlotte ”Lotta” Sundelin, i Dental24s podcastintervju eller läs referatet där hon bl.a. ger sin syn på skillnaden mellan Folktandvården och privat tandvård, vilken hon menar kan bli mindre i framtiden. Håller du med? Hör hennes förklaring.

Per Ahlberg, Dental24 intervjuar Ftv VGR;s nye tandvårdsdirektör, Lotta Sundelin

Lotta gläds över en successivt förbättrad tandhälsa i Sverige, men ser samtidigt flera utmaningar. Hur ska vi lyckas behålla en god tandhälsa hos våra äldre patienter, dvs 80+ år, en grupp som kommer att öka med 40 procent fram till 2026? Hon är också bekymrad över bristen på tandhygienister i Västra Götalandsregionen.

Lotta berättar också om hur man kan sprida kunskap om egenvård på andra arenor än tandklinikerna. Känner du förresten till effekten av Frisktandvård, tandvård till fast pris, där incitamentet är ett fast pris för sin tandvård under förutsättning att man följer ett individuellt utformat munvårdprogram? Och vad innebär det att jobba med odontologiska bokslut – kan det vara något?

Hör/läs intervjun med Lotta Sundelin i sin helhet!

 

– Då sitter jag här med Lotta Sundelin, ny tandvårdsdirektör på Folktandvården Västra Götalandsregionen.  Hej, Lotta, jag är lite nyfiken på vad du har på gång – och vem du är.

– Hej Per, och välkommen till Folktandvården Västra Götaland! Jag är född och uppvuxen i Göteborg och tog min tandläkarexamen här 1982. Därefter arbetade jag kliniskt som tandläkare i över 20 år. Först uppe i Skaraborg och så småningom flyttade jag tillbaka till Göteborg. Jag deltog som klinikchef att bygga upp en klinik som fick uppdraget att satsa på frisktandvård, alltså tandvård till fast pris.

– Jag har efter det varit projektledare för införandet av frisktandvård i hela Västra Götalandsregionen (VGR). År 2007 fick Västra Götaland en samlad tandvårdsförvaltning och jag fick en tjänst som tandvårdschef. Sedan dess har jag haft uppdrag i Folktandvårdens tandvårdsledning. Jag har varit tandvårdschef i allmäntandvård, samordningschef samt chef för Folktandvårdens specialisttandvård. Sedan januari i år är jag tandvårdsdirektör för Folktandvården.

– Hur känns det på ditt nya jobb?

– Jättespännande, jätteroligt att arbeta mer med strategiska frågor.

– Vad ser du som de stora utmaningarna för tandvården, generellt?

– Det finns många, men jag ser främst fyra stora utmaningar. Vi får ett ökat antal äldre med fler tänder kvar. Vi ser också en ökad mängd karies bland små barn, som vi är oroade över. Det kvarstår skillnader i tandhälsa mellan socioekonomiska grupper, vilket är ett stort bekymmer. Sist, men inte minst, finns en bemanningsbrist.

– Vi ska dock inte glömma att tandhälsan i Sverige är idag mycket god. Inom Folktandvården VGR tar vi årligen fram ett odontologiskt bokslut som ska utgöra ett underlag för de beslut vi ska fatta. I det bokslutet ser vi tydliga trender; under de senaste 10 åren lagar vi färre tänder och rotfyller färre tänder.

– Vi ser också att andelen äldre ökar allt mer. Enligt en rapport från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) kommer andelen  80+ år, att öka med så mycket som 40 procent fram till år 2026! Dessa patienter har fler egna tänder eller implantat, rikligt med lagningar och en del ganska komplicerade protetiska konstruktioner vilket kan vara svårt att hålla rent.  Många i åldersgruppen har ju inte haft god tandhälsa med sig från unga år. Det kommer att bli en stor odontologisk utmaning för svensk tandvård att stödja patienterna när det gäller att behålla en god munhälsa under hela livet, speciellt i perioden då risken för en allmänt sviktande hälsa ökar.

– Hur kan man förbättra tandhälsan ytterligare då?

– Det gäller att vara noga med att patienterna kommer i rätt tid till den yrkeskategori de behöver, men vi behöver även hitta andra vägar. I VGR arbetar vi bland annat med ett projekt ”tandhygienist i kommun”. En tandhygienist som arbetar hos oss men som också är en del av en kommunal verksamhet. Tandhygienisten blir sakkunnig inom kommunen i tandvårdsfrågor. Hon stöttar och bygger upp kompetensen åt vård- och omsorgspersonal. Allt för att hjälpa patienten att behålla den goda tandhälsa man har haft under livet.

– Något annat som är lite oroande, är att den goda tandhälsa som vi varit bortskämda med hos små barn börjar plana ut. Vi ser en ökning av småbarnskaries och vi vet ännu inte vad det beror på. Det är inte bara här, utan vi ser det över hela Sverige.

– Finns det några teorier om vad den försämrade tandhälsan hos små barn beror på?

– En teori jag hört är att det kan hänga ihop med att många av dagens föräldrar till små barn har väldigt fina tänder. De är inte riktigt vana att behöva tänka så mycket på att vara noga med tandvården och tar kanske sin tandhälsa för given och för kanske över detta på sina barn. Min man (som också är tandläkare) och jag var väldigt noga när vår dotter växte upp att det bara skulle vara godis på lördag och att tänderna måste få vila mellan måltiderna. Många av dagens unga har nog inte behövt tänka så mycket på detta själva och är kanske inte lika noggranna som tidigare generationer har varit.

– Hur mycket av den goda tandhälsan tror du beror på den förlängda barn- och ungdomstandvården?

– Det vi kan se är att allt fler behåller sin tandvårdskontakt sedan den infördes här 2008. Detta kan innebära en möjlighet till ett förbättrat hälsoläge, men det har vi inte kunnat se än.

– En utmaning för svensk tandvård är att det finns en rätt allvarlig bemanningsbrist.  Sveriges folktandvårdsorganisationer som helhet uppger att det behövs ytterligare cirka 300 tandläkare för att klara bemanning på alla kliniker. Inom Folktandvården i VGR är det inte störst brist på tandläkare just nu, utan tandhygienister. Det är bekymmersamt med tanke på tandhygienistens viktiga roll i att arbeta förebyggande och att coacha patienten till att behålla en god tandhälsa.

– Men detta kan väl knappast komma som en direkt överraskning för någon?

– Nu saknas det faktiskt en nationell planering för just tandhygienisters utbildningsplatser. Om jag fick önska mig någonting så vore det att det skulle finnas en nationell planering för alla tandvårdens legitimationsyrken och inte bara för tandläkare som är fallet idag. Risken finns att vi måste anställa tandläkare – för att vi saknar tandhygienister – istället för att tandläkarna går dit de verkligen behövs.

– Man lade ju ner tandhygienistskolan i Karlstad år 2014, hur går det ihop med att tillgodose behovet av rätt yrkeskategorier? Vem ansvarar för att det blir fler utbildningsplatser då?

– Ja, de sista i Karlstad går väl ut nu till våren. En sak tandvården försöker göra är att ställa om till en mer behovsanpassad vård. Jag tror att vi inom professionen kan bli duktigare på att se till att varje patient kommer till rätt yrkeskategori, i rätt tid. Jag tror många patienter själva kanske har en uppfattning att de borde gå till tandläkaren oftare än vad de egentligen borde.

– Saknar vi rentav någon yrkeskategori?

Många tandsjukdomar är beteenderelaterade. De beror exempelvis på kost och rökning. Vi skulle exempelvis kunna använda oss mer av beteendevetares och dietisters kompetens. Jag tror att vi framöver kommer bredda oss och samarbeta mer gentemot övrig hälso- och sjukvård.

Behöver exempelvis tandläkaren kommunicera på ett annat sätt än tidigare?

– Javisst, det är kanske inte bara vid tandläkarbesöket man ska få höra vad man ska göra för att behålla sin tandhälsa. Vi måste verkligen bli duktigare på att ta oss ut på andra arenor.

– Vad tror du att du kan göra för att förbättra den här situationen?

– Jag har förmånen att sitta med i koncernledningen för Västra Götalandsregionen s hälso- och sjukvård. Där har vi antagit målet att vi ska bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare. En tuff utmaning, men också en tydlig viljeinriktning.

– Det är många saker att arbeta med: kvalitet, att utveckla våra duktiga medarbetare och därmed vården, ha arbetsplatser med bra kultur och värderingar, samt en god arbetsmiljö. Vi vill visa stor lyhördhet och föra en bra dialog med både våra kunder, politiska företrädare och våra medarbetare.

– Och hur ska ni lyckas?

– Ett exempel, är att vi trots vår storlek, vi är 3.200 medarbetare, under de här elva åren lyckats bygga upp så kallade dialogforum. Vi möter all personal en gång om året vid en utvecklingsdag, vi träffar nu våra chefer oftare, vi har dialogfrukostar, vi har introduktion med dialog för nya medarbetare. Och vi försöker hitta nya vägar för dialog med klinikerna där vi kan fånga upp ”vad som är viktigt för just dig och din klinik” så att vi tar tag även i dessa utmaningar.

– När det kommer till patienterna, hur kan ni involvera dem i en bättre tandvård tror du?

– Den stund som patienten träffar sin tandläkare en gång per år eller rentav vart tredje år i vissa fall räcker inte för att hinna göra någon förändring. Det måste ske utanför kliniken. Nu kommer andra verktyg som vi kan använda .

– Ett exempel är att folktandvårdsorganisationerna i landet tillsammans utvecklat en spel-app, ”Rocka munnen”, för barnen. Dels kan man tävla och vinna fler instrument och kläder till sitt rockband i spelet, dels finns en del där man ska borsta tänderna. Det är ett sätt att göra föräldrarnas jobb med att lära sina barn tandborstning lite roligare.

– Att ge patienten tillgång till sin journal är ännu ett sätt att skapa en större delaktighet.

– I frisktandvården ingår vi ett avtal med patienterna. Detta har fått större betydelse än vad åtminstone jag trodde från början. Avtalet går ut på att du får tandvård till fast pris i tre år under förutsättning att du sköter dina tänder på ett överenskommet vis. Forskning har visat att patienter med frisktandvårdsavtal upplever en ökad trygghet och kontroll över sin tandvård – och inte minst de ekonomiska konsekvenserna, i jämförelse med en kontrollgrupp.

– Vad skiljer Folktandvården och privattandvården åt?

– Jag upplever att vi har en bra relation med våra privata kolleger här i Västra Götaland.  De är ju dessutom också våra kunder, genom att de remitterar en del av sina patienter till Folktandvårdens stora specialisttandvård. Båda behövs – vi kompletterar varandra. Vi vänder oss också till lite olika målgrupper och det är ju ingen nackdel.

– De flesta börjar hos Folktandvården och går till sist till privattandvården, är det så?

– Jag tror att alla går dit man är nöjd med bemötandet, men visst är det så att vi har särskilt många barn inom Folktandvården. 94-95 procent av alla barnen är ju listade inom Folktandvården. Vi har 52 procent av VGR:s totalbefolkning som våra patienter och vi har många äldre som går kvar hos oss. Så jag upplever inte att man per automatik lämnar oss när man lämnar barn- och ungdomstandvården.

– Tror du att patienten ser någon skillnad mellan Folktandvården och privat tandvård?

– Historiskt sett har privattandvården (främst de mindre klinikerna) lyckats med att få en annan kontinuitet än vi, alltså att man träffar samma tandläkare hela tiden.  Vi får se hur detta utvecklas i framtiden. Trenden är ju att större kedjor etableras inom privattandvården och att man är lite rörligare och kanske jobbar några år på en arbetsplats och sedan går vidare. Kanske går vi mot färre mindre kliniker. Hur som helst är det väldigt spännande och roligt att jobba här och nu, och jag tror på en positiv framtid!

 

Intervjun med Lotta Sundelin är gjord den 24 augusti 2018 av Per Ahlberg på Dental24