Covid-19 aktuellt

Covid-19 översvämmar nyhetsflödet och den svenska modellen ifrågasätts allt mer. Om jag har förstått det rätt är det bara Spanien, Italien och Storbritannien som har högre dödstal per capita än Sverige. Frankrike har lika höga dödstal som vi. Sverige har till och med högre dödstal än USA trots Trumps beryktat dåliga hantering av coronaviruset.

När jag utbildade mig till tandläkare fick vi se en film kallad Den Röda Saliven. Man kunde där se hur tandläkaren och sköterskan snabbt kontaminerade allt runt om patienten med patientens rödfärgade saliv när de arbetade som vanligt.

Detta är nu mer än 50 år sedan och fortfarande har stora sektorer inom vård och omsorg inte lärt sig hur man skall bete sig för att förhindra smitta. Kanske framför allt inom chefs- och politikerleden. Kunskapen och förmågan varierar stort. På min svärmors äldreboende, Prästsjögården i Umeå, har man inte haft någon smittad. Direkt när larmet kom stängde man dörren för besökare, tog inte in några vikarier utan använde bara ordinarie personal. Resultatet hittills är inga smittade och inga döda på grund av coronavirus.

Det som förundrat mig under många år är självbelåtenheten och den ”vi vet bäst”-mentalitet som vi har i Sverige. Vi vet bäst, Sverige är bäst i klassen, ”Vi har inget att lära från några andra länder”, som min tandvårdschef sade på 1970-talet när jag ville åka på kongress. Peter Wolodarski skriver i sin söndagskrönika i DN den 31 maj: Lös krisen, sluta läxa upp resten av världen. Trots att utvecklingen i Sverige inte har gått enligt planerna har svenska företrädare fortsatt att framhärda att läget i världen hade varit mycket bättre om alla bara agerat lika kyligt som Sverige. Statsepidemiolog Anders Tegnell intervjuades i brittiska Sunday Times för 14 dagar sedan: Andra länder? Kanske skulle de behövt lite is i magen.

Wolodarski fortsätter att det inte duger att moralisera för att få andra att följa vårt exempel utan Sverige kan bara leda genom att vara ett positivt exempel. Under coronakrisen har vissa svenska företrädare varit så självsäkra att de tycks ha missat hur omgivningen börjar se på oss. Glappet mellan självbild och verklig bild har på sistone vuxit på ett oroande sätt, enligt Wolodarski. En strategi som inte lyckas skydda de sköraste i samhället är inte mycket till strategi.

Fysikern Ulf Danielsson skriver i DN den 22 maj att pandemin är en naturkatastrof och vi måste leva med ovissheten. Han fortsätter med att reflektera över hur vårt tänkande påverkas av coronakrisen. Vi människor styrs hellre av falsk säkerhet än äkta osäkerhet. Vår möjlighet att förutsäga vad som kommer att hända är begränsad. Ett genuint vetenskapligt förhållningssätt innefattar en kunskap om vilka ständigt närvarande osäkerheter varje förutsägelse är behäftad med, och en förmåga att skilja ut det som är viktigt. Detta leder till den ödmjukhet som krävs för att kunna fatta kloka beslut.

Bertil Hök, forskare i sensorteknik och innovatör, skriver i ett genmäle i DN den 1 juni, ja, rätt utnyttjad kan förvärvad kunskap ge förmåga till en intelligent anpassning, men detta leder inte självklart till ödmjukhet och förmåga till klokt beslutsfattande.

Nej, det gör det verkligen inte. Bland annat påverkas besluten av personlighet, socialt status och någonting vi kan kalla ”What’s in it for me”, dvs rent egoistiska skäl som inte har någon relevans för själva beslutet. Ett exempel på detta såg vi i en naturfilm igår på TV2 om djurungar i naturen runt om i världen. I Sri Lankas gamla huvudstad Colombos ruiner härskade nu Ceylon-makaker med en ganska komplicerad social ordning. Aporna med lägst social rang var vaktposter. De måste hela tiden vara uppmärksamma bl a på att hålla sig väl med alla och blir därför oroliga till sin natur. Högre grad av emotionell instabilitet, dvs en högre grad av oro, medför att man blir mycket mer uppmärksam på faror. Man blir därigenom mer benägen att både regera kraftigare på en fara och på att ta till kraftigare åtgärder. Samtidigt lyssnar man mera på omgivningen och är mer ödmjuk. Detta är förresten en teori som kan förklara varför personlighetsfaktorn nervös läggning inte har raderats bort ur hjärnorna på varken djur eller människor under alla år av evolution.

Bertil Hök fortsätter ”Falsk säkerhet tillhör ett av Folkhälsomyndighetens flitigast använda argument vid sidan av närvaro/frånvaro av vetenskaplig evidens.” Droppsmitta var främsta smittorsak, man avfärdade asymptotisk smittspridning och diskvalificerade munskydd. Hök hänvisar till Ulf Danielssons nyutkomna bok ”Allt är fysik” och instämmer i Danielssons tes att själva smittspridningen kan ses som ett fysikaliskt fenomen, greppbart och undflyende på samma gång. Greppbart, därför att vi vet vad som är smittspridningens grundläggande mekanismer och undflyende för att vi saknar exakt kunskap om de processer med kaotiskt inslag som sker på vägen.

Hök efterlyser inte bara ett fysikaliskt utan även ett övergripande säkerhetsperspektiv på Folkhälsomyndighetens riktlinjer och direktiv, till exempel med trafiksäkerhetens nollvision som förebild. Då hade en omvänd logik tillämpats på munskyddsanvändning: Använd dem så mycket som möjligt tills de bevisats vara odugliga. Samma princip anser han borde gälla olika tekniker för digital smittspårning: Testa dem, ge dem tid att uppfylla alla detaljkrav som en fullständig implementering kräver. Här finns stora möjligheter att rädda liv, hälsa och välbefinnande. Att mäta är att veta, testa så mycket som möjligt. En mängd argument har anförts mot testning trots att tusentals liv står på spel. Hök menar att den ödmjukhet som Ulf Danielsson efterlyser istället har ersatts med katten-på-råttan-lek, halsstarrighet och låsta positioner.

I sin slutkläm säger Hök att i den första pandemivågen har dödligheten per capita i Sverige varit en av de högsta i världen, långt större än i våra nordiska grannländer. Vi har inte tid att invänta en framtida utvärdering, vi behöver tänka om nu. Pandemin kräver ständig omprövning av våra vägval. Det gäller i stor och liten skala, från global beslutsnivå till våra privatliv.

Det är väl bara att hålla med.

 

Med vänlig hälsning

Tore Sahlin

Tore Sahlin är specialisttandläkare och licensierad organisationskonsult. Sedan 1988 driver han Curomed Utbildning AB, Umeå.

 

PS. Vi fortsätter att planera för en tid efter Corona. Vi måste fortsätta lära över gränserna för att inte vi- och dom-tänkandet skall breda ut sig. För att ständigt påminna oss om att vi människor är bra lika överallt i världen och att vi har mer att tjäna på att samarbeta än att bygga murar. Och för att det är roligt, inte minst. Mindre ofta för miljöns skull, men med kvalitet. DS.

Senaste inläggen