Covid-19, Impulskontroll och omdöme, reflektioner i Midsommartid

Smittskyddsläkare Thomas Wahlberg har tappat tålamodet med göteborgarna, säger han till DN den 13 juni. ”Sluta knö!”, säger han. Tipsa mig gärna som norrlänning om vad uttrycket mer exakt betyder, men jag kan ju gissa. Smittskyddet i Västra Götaland har följt upp flera utbrott av covid-19 där smittspridningen visat sig bero på att enskilda personer har gått till sina arbetsplatser, trots tydliga sjukdomssymtom.

En bidragande orsak till att äldreboenden i Sverige drabbats så hårt av covid-19, tror man kan vara att regeringen tillkännagav besöksförbudet en tid innan det skulle träda i kraft, vilket medförde en boom av besök av anhöriga. Om bara en enda smittad person besökt sin anhörige, har smittan etablerat sig med de följder vi nu ser med tusentals äldre som får sätta livet till. En direkt lärdom är, naturligtvis, att påbud av detta slag skall ske med omedelbar verkan.

Intressant i detta sammanhang är också att fundera över hur vår mänskliga hjärna fungerar. Vissa delar är extremt välutvecklade redan när vi föds, till exempel förmågan att känna igen ansikten. Det lilla barnet före 6 månaders ålder kan lära sig känna igen 200 olika människoansikten, men också 200 olika apansikten. Efter 6 månaders ålder kan barnet inte längre lära sig apansikten. Redan vid 3 månaders ålder kan barnet uppleva hur det är riktigt att agera i vissa situationer. I ett försök visade man en tecknad film för barnet med tre dockor. I en sekvens skjuter en docka en låda uppför en backe och en annan docka hjälper till. I en annan sekvens stoppar en tredje docka lådan. När barnen sedan får välja bland dessa dockor tar de alltid den hjälpande dockan i första hand. De tar aldrig den hindrande dockan även om inga andra val finns. Andra delar av hjärnan är svagt utvecklade och utvecklas successivt under barndomen och i ungdomsåren.

Vi besökte Dunedin i Nya Zeeland 2017 för att på plats ta del av Dunedinstudien. I studien har man följt alla barn födda 1972 och 1973 genom hela livet och hade mycket intressant att berätta om beteendet i olika åldrar. Tonåren är i sammanhanget en intressant period. Varför testar unga droger och har oskyddat sex? Varför utsätter de sig för saker, och därmed risker, som de några år senare skulle anse vansinniga? Det visade sig att de flesta tonåringar gör något lite olagligt eller testar något farligt, som de senare upphör med. De med en utagerande personlighet däremot gör ständigt många farliga och olagliga saker. Droger, våld, kriminalitet hör till vardagen för många av dem och de får ofta ett liv med stora problem, både för sig själva, sina anhöriga och för samhället. Nyligen hörde jag att en engelsman smittad med covid-19 hade spottat på två färgade individer och att dessa hade dött. En sådan handling är typisk för vad en utagerande personlighet kan göra om han (ja, män är starkt överrepresenterade) inte fått en god uppfostran med tydliga ramar.

Vi har en tonåring i vår närhet och han fick en gång sitta bakom ratten i föräldrarnas bil en liten bit på en enslig skogsväg. Han blev så sugen på att köra bil att han sedan fick lov att köra på gårdsplanen. Det gick lite för fort och min fru såg det och påpekade faran med att sladda. Pojken sa då: ”Vad kan hända, jag kan köra bil.” Kort därefter hade han och några kamrater tagit den gamla bilen ut på skogsvägen trots uttryckligt förbud, fått upprepade sladdar efter att ha kört alldeles för fort i en tvär kurva och bilen hamnade i diket och fick skrotas. Som tur var uppstod inga personskador. Det blev heller inget mer snack om att han kunde köra bil.

Tonåringen har låg impulskontroll och har svårt att se konsekvenser av sitt handlande. Tonåringarna med ”normala” personligheter blir med tiden mer och mer omdömesgilla och upplevelser av slaget ovan hjälper till att forma konsekvenstänkandet. Min mormorsmor Maria som var född på 1870-talet sa att barn skall förstöra för 25 öre per dag för att lära sig för livet. Ett talesätt hos oss är ju också att man lär sig av sina misstag. Mormor sa också att man skall uppfostra sina barn från ”tu till sju” och efter det skall de veta hur de skall bete sig.

När det kommer ett känslomässigt påslag blir det svårare för både tonåringen och även för oss vuxna att tänka klart och föreställa oss konsekvenser i flera led. Det beror hos tonåringen på att den känslomässiga delen av hjärnan är mer utvecklad än pannloben. Under tonåren sker en mycket snabb utveckling av pannloben. I pannloben löser vi problem, skapar minnen, fattar och verkställer beslut, tänker framåt med mera. Här utvecklas också vår förmåga till impulskontroll. Men även vuxna har många gånger svårt att fatta kloka beslut under ett känslopåslag. Man brukar säga att om det blir en konflikt mellan tanke (förnuft) och känsla vinner alltid känslan. Detta kan förmodligen vara en anledning till att så många ”passade på” att besöka sina gamla på äldreboenden innan besöksförbudet trädde i kraft.

Hjärnan utvecklas hela livet, men är någorlunda färdigutvecklad i 20-25 års ålder. Övning ger färdighet och vi utvecklar våra hjärnor mer eller mindre, även förmågan till impulskontroll.

Walter Mischels intressanta Marshmallowexperiment vid Stanforduniversitetet 1972 visar dock att förmågan till självkontroll (impulskontroll) skilde sig kraftigt redan hos 4-åriga barn. I experimentet fick 4-åringarna var sin marshmallow och erbjöds sedan en till om de kunde låta bli att äta upp den medan försöksledaren gjorde ett litet ärende. De barn som uppvisade större självkontroll klarade sig bättre genom hela livet medan de som hade mindre självkontroll led mera av fetma och drogproblem 30 år senare.

Vi fortsätter med spänning att följa vad som händer i pandemins fotspår och får säkert anledning till ytterligare reflektioner. Inte minst spännande är att se vilka resultat som kommer fram när världens ledande forskare samarbetar fritt över gränserna på en rad olika fronter

Glad Midsommar önskar jag er alla

Tore Sahlin

Tore Sahlin är specialisttandläkare och licensierad organisationskonsult. Sedan 1988 driver han Curomed Utbildning AB, Umeå.

 

PS. Vi fortsätter att planera för en tid efter Corona. Vi måste fortsätta lära över gränserna för att inte vi och dom-tänkandet skall breda ut sig. För att ständigt påminna oss om att vi människor är bra lika överallt i världen och att vi har mer att tjäna på att samarbeta än att bygga murar. Och för att det är roligt, inte minst. Mindre ofta för miljöns skull, men med kvalitet. DS.

 

Senaste inläggen