Vidgade vyer även utanför odontologin

Under vår absolut första kursresa 1984 hade vi den berömde afrikanske historikern och grundaren av Nairobi universitet, professor A S Ogot som en av våra kursgivare. Han var vän till vår dåvarande statsminister Olof Palme och hade varit i Sverige många gånger. Jag hade bett Professor Ogot att bland annat tala om stammotsättningar i Östafrika. Istället ville han börja med att tala om risken för att svenska barn kunde bli otrygga senare i livet på grund av svenskarnas nya livsstil.

Professor Ogot kom till vår kurslokal på Hotel Boulevard i Nairobi i en stor limousin, en Mercedes 600, med livréklädd chaufför i vita handskar. Själv hade han en elegant svart kostym, medan vi satt i våra t-shirts i Boulevards konferenslokal.

Det första han sa var att han ville starta med att tala om barnen i Sverige. Hur vi direkt lade det nyfödda barnet i en egen säng utan direktkontakt med modern och hur barnet inte fick äta när det ville utan bara på bestämda tider. Han menade att den trygghet som det lilla barnet får tidigt genom kontakten med modern inte går att skapa senare. Enligt hans sätt att se skulle många av dessa barn riskera att bli otrygga och vilsna tonåringar.

Många år senare lyssnade vi på professor Redford Williams från Duke University i North Carolina när Curomed deltog i en beteendemedicinsk konferens i Brisbane. Han berättade om intressanta studier man gjort med Rhesusapor där man skiljt unga hannar från sina mödrar och satt dem i en grupp tillsammans. De fick då uppfostra varandra. När dessa unga hannar senare återfördes till den stora flocken uppvisade de ett ur flockens synvinkel ”kriminellt” beteende som kvarstod under hela den fem år långa försökstiden. Dessa unga hannar brydde sig inte alls om flockens interna regler och ställde hela tiden till med bråk, stal mat osv.

Under Curomeds nyårsresa till Nya Zeeland i år fick vi stora insikter i beteendemedicinska frågor genom den fantastiska Dunedinstudien som startades 1972 i universitetsstaden Dunedin på Nya Zeelands sydö. Man hade beslutat att följa alla barn som föddes 1972 under hela deras liv. Hittills har ca 1.200 artiklar publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Man har även publicerat ett antal mycket intressanta filmer om projektet. Under många år höll man till i Tandläkarhögskolans lokaler och många artiklar är publicerade tillsammans med forskare därifrån.

Några av de mest intressanta fynden är hur man kunnat koppla personlighet och uppfostran till hälsa, kriminalitet och hur man lyckas i livet. Två personlighetsfaktorer sticker ut rejält: Utagerande respektive hämmat beteende. De förra kom att leva riskfyllda liv och blev i stor utsträckning kriminella och de senare kom att lida av psykisk ohälsa som jag tidigare berättat om i Dental24.

Dessa två grupper av barn som stod för 17% av populationen kom att fram till i 40-års åldern stå för 80% av samhällets alla kostnader. De stod för 81% fångvårdskostnaderna, 66% för alla välfärdskostnader, 78% av alla läkemedelskostnader och 40% av all fetma i samhället. Man såg också att de som tillhörde denna grupp hade växt upp under sämre socioekonomiska förhållanden, hade upplevt mer vanvård under barndomen, hade dåliga resultat på IQ-tester i barndomen och uppvisade låg grad av självkontroll.

De utagerande personerna i Dunedinstudien är överspända, ogillar förändring, och har svårt att anpassa sig. De har mycket ilska och fientlighet inom sig. De röker och dricker mycket och får ofta hjärtkärlsjukdom, diabetes och könssjukdomar och har dålig självkontroll. Självkontroll (impulskontroll) är enligt forskarna bakom studien den viktigaste faktorn för hur det sedan går i vuxenlivet. Det paradoxala är att de utagerande, samtidigt som de inte gillar förändringar, är impulsiva och sensationssökande, det vi brukar kalla ”emotional highjackers”. De var mer benägna att dricka, ta droger och/eller ha sex i en tidig ålder. Dessa och andra riskbeteenden som med tiden inverkar på hälsa välbefinnande. Barn som var utagerande vid tre års ålder hade ofta haft allvarliga problem med lagen när de var 23 år.

De hämmade får stora svårigheter i livet, är extremt blyga, rädda, har ångest, är ofta neurotiska och uppvisar stor risk för depression. De begår inte brott eller blir våldsamma men vänder sig inåt. Redan i förskoleåldern betraktas de som mycket blyga eller har sociala svårigheter. I tonåren kan detta manifesteras som skolvägran, inte p g a någon rebellisk inställning till skolan utan detta är mera drivet av deras inre ängslan och oro. I Japan talar man om detta fenomen som Hikikomori.

Nyckeln till förändring verkar vara att föräldrarna kan skapa en trygg tidig barndom från 0-4 år där de utagerande barnen lär sig följa regler redan vid 2 års ålder och att de hämmade uppmuntras att ta plats. Båda grupperna har svårt med kommunikationen. Kommunikation verkar vara en nyckelfaktor för att kunna utveckla bra sociala relationer till sin omgivning. En förklaring skulle kunna vara att utan bra relationer känner man sig utanför ursprungsgruppen och söker sig till likar, i detta fall andra med liknande problem och personlighet. Ett förhållande som befäster och fördjupar problemen.

Vad finns då för lösning för dessa barn? Trygghet är helt avgörande och då har föräldrarna en nyckelroll. Forskarna rekommenderar att samhället under lång tid skall stötta föräldrarna som ofta har stora egna problem inte minst ekonomiska. Enligt forskning gjord på Harvard är en av de enklaste åtgärderna att föräldrarna får bättre ekonomi, då kommer många av dem att ta hand om sina barn bättre. Men det skall inte vara i form av bidrag utan man skall helst tjäna pengarna själv. Då skapas en stolthet, bättre självkänsla och bättre självförtroende.

Se detta sista också som ett politiskt inlägg i debatten om enkla jobb: Kanske skall vi ta bort skatten helt för låga inkomster, även kommunalskatten. Allt detta kostar mycket pengar men kommer att löna sig på sikt.

Med vänlig hälsning
Tore Sahlin

Se mer om våra kursresor på Curomed.se.

 

Tore Sahlin är specialisttandläkare och licensierad organisationskonsult. Sedan 1988 driver han Curomed Utbildning AB, Umeå.

 

Senaste inläggen