Artiklar taggade med Laboratoriestudie
Undvik misstag vid dentinbonding
Applikationsfel vid bonding till dentin och komposit försämrar signifikant bindningens styrka.
Partiklar frisläpps vid slitage mellan implantatkomponenter
I en laboratoriestudie har forskare vid NIOM och Göteborgs universitet analyserat frigöring av partiklar vid slitage mellan orala implantat och distanser. Två implantatmaterial, titan och titan/zirconia, parades med distanser av titan och zirconia.
Tecken på slitage noterades för samtliga kombinationer, och de större partiklarna utgjordes av titan.
Anslutningens placering vid CAM och hållfastheten av zirconiabroar
I en laboratoriestudie undersöker författarna effekten på hållfastheten sett till varierande placering av anslutningspunkten vid CAM-framställning av zirconiabroar.
Ytbehandling av keram och dentin – effekt på bindningsstyrka
I en laboratoriestudie har forskare vid NIOM analyserat hur bindningsstyrkan påverkas vid varierande förbehandling av keram och dentinytans struktur. Resultaten för fem på marknaden vanliga cement redovisas.
CAD/CAM produktion av kronor ger god passform oavsett teknik
Efter ett digitalt avtryck är frästeknik, och framställning av kronor/broar ur ett block, per i dag den vanligaste CAD/CAM-metoden. Senare års snabba utveckling av 3D-skrivare har dock medfört, att den additativa tekniken har ökat i användning vid tandteknisk produktion.
Hur påverkas zirkonia av förbehandling inför cementering?
Helt avgörande för ett lyckat resultat vid cementering av keramiska konstruktioner är förbehandlingen av materialet. Detta gäller i synnerhet olika former av zirkonia.
Monomerläckage från några vanliga protesbasmaterial
Än i dag framställs ett stort antal, och i synnerhet avtagbara, orala proteser i polymera material. En nackdel hos denna materialgrupp är läckage av icke polymeriserat material och därmed förekomsten av restmonomerer. Dessa oreagerade monomerer urlakas från proteserna till munhålan och kan då ge upphov till biverkningar hos patienten.
Hur fungerar kompositpelare under kronor?
I fall med omfattande substansförlust är kompositer vanligt förekommande vid pelaruppbyggnad inför kronterapi. En helt nödvändig egenskap hos pelarmaterialet är, att det har fysikaliska värden som överensstämmer med dentinets, i synnerhet böjhållfasthet. I dag finns ett stort antal kompositmaterial på marknaden, men vilka kan vara lämpliga för pelaruppbyggnad?
NIOM testar Co-Cr och Pd-Ag legeringar
I en artificiell miljö, liknande den orala, uppvisade de testade legeringarna låg frisättning av metalljoner. Endast en blandning av frigjort Zink och Cobolt uppvisade begränsad cytotoxisk effekt.
Rätt material och design avgörande för snygg tandbrygga
Det krävs rätt balans mellan material och design för att uppnå hållfasta, starka och snygga tandersättningar. Tandläkaren och forskaren Fahad Bakitian har undersökt alternativen för patienter som behöver en ny brygga eller krona.
Kinesiska forskare framställer naturlig emalj
Tro det eller ej, men det kinesiska forskarteamet menar att det är möjligt.
Läckage från kompositfyllningar – klinisk relevans?
Många vetenskapliga artiklar har genom åren avhandlat potentiella hälsorisker/toxicitet relaterat till läckaget av polymerer från kompositfyllningar. Är riskerna överdrivna?
Vilken ytbehandling av zirconiakronor ger bästa adhesion till resincement?
Den bästa adhesionsstyrkan uppvisade etsning av zirconiakronans inneryta genom smältning av kaliumhydrogenfluorid, KHF2, (9,8 MPa), därefter slipning av ytan med karbidborr (7,3 MPa) och sämst adhesion erhölls vid sandblästring (5,2 MPa). Samtliga skillnader i adhesionsstyrka mellan metoderna i denna laboratoriestudie utförd vid NIOM var signifikanta.
Kitosan i komposit som hämmare av biofilm?
I en laboratoriestudie har ett forskarteam vid NIOM inkorporerat kitosan i ett experimentellt kompositmaterial och en adhesiv. Resultaten påvisade en antibakteriell effekt (S. Mutans) och minskad tillväxt av biofilm. Något som skulle kunna minska uppkomsten av sekundärkaries.
Varför lossnar keramiska konstruktioner?
Alltsedan introduktionen av tekniken att ”bonda” keramiska konstruktioner till tandsubstans har ett stort problem varit att binda det keramiska materialet till dentin och emalj. I dag är sannolikt resincementet, det intermediära skiktet mellan tand och konstruktion, den svagaste punkten. Något som resultaten i denna laboratoriestudie visade.