Olika kulturer – olika syn på tandvård
I vårt arbete får vi träffa många patienter med olika behov. Patienter med olika bakgrund. Det som får mina tankar att snurra extra är barnpatienterna, främst nyinflyttade barn med utländskt ursprung. Många gånger när jag träffar dessa patienter tänker jag på mitt hemland och min uppväxt. Hur jag hade det när jag var barn, hur jag hade velat ha det när jag var barn, hur jag upplevde hela situationen att flytta till ett främmande land och få nya rutiner. Ett land som då kändes främmande är idag mitt andra hemland.
Att borsta tänderna på barnen är inte självklart för alla föräldrar. Så var det inte heller när jag var barn. Jag flyttade från Thailand till Sverige som 12-åring. I Thailand är tandvård inte en självklarhet utan en statusfråga. Där får barnen själva lära sig att borsta tänderna eller så hjälper de större syskonen till. Och fluor? Vad är det? För många är fluoret ett främmande ämne, man känner inte till dess verkan och syfte. Inte heller är det en självklarhet för alla att borsta tänderna med tandkräm. Vissa borstar till exempel med salt. Så gjorde också min mormor och min mamma.
Många kulturer använder socker i större delen av sin matlagning. I min matkultur tillsätter man socker i maten för att höja smakerna. Socker anses vara en del av maten och inte en kariesbov. Vissa har varm mjölk med honung vid nattduksbordet när man inte kan somna eller vid insomning. Vatten är inte alltid det första valet vid törst.
Det som jag har upplevt under min uppväxt är att maten inte bara är en del av kulturen utan även en stor del av det sociala livet. Familj och vänner träffades över en matbit, umgicks och åt under många timmar. Vardag var som helg, vänner och familj fanns alltid nära, likaså maten. Inte direkt fasta rutiner med sött. Det slog mig när jag var nyinflyttad till Sverige och fick höra ordet lördagsgodis för första gången. I mitt hemland åt man sött när man behagade. Ingen vuxen sa till eftersom de gjorde likadant. Dessutom avslutade vi nästan varje middag med efterrätt.
Jag tänker ofta tillbaka på de tillfällen då jag var i godisaffären och handlade efter skolan. Hade mina föräldrar fått kunskap och information om tänderna från starten och kunnat hjälpa mig från början, så hade jag kanske inte behövt uppleva tandvärk, dragit ut och lagat tänder.
Hur vi inom tandvården ställer frågor, ger information och instruktioner spelar en otroligt stor roll. Att vi försöker se och förstå utifrån patientens perspektiv. Och självklart även utifrån föräldrarnas perspektiv. Deras bakgrund och uppväxt speglar hur de tänker och agerar, i många fall överförs deras synsätt till barnen.
Det är här de motiverande samtalen kommer in. På vår klinik, Folktandvården Kvillebäcken i Göteborg, har vi fyra otroligt duktiga profylaxsköterskor som jobbar förebyggande med barn och föräldrar. Ger information, instruktioner och stöd.
På Folktandvården erbjuder vi alla barn och unga (0-24 år) regelbundna undersökningar och ger råd till dem och deras föräldrar om hur de håller tänderna friska. Vi jobbar med 6-månadersutskick till nyblivna föräldrar och redan vid 1-2 år kallas alla barn till en munhälsobedömning för att främja goda vanor. Vi erbjuder barn och föräldrar hälsosamtal och gör en riskbedömning för att tidigt identifiera behov av mer stöd.
Goda vanor grundläggs tidigt i livet och jag är stolt över att få vara med och hjälpa barn till en bättre tandhälsa.
Vi hörs!
Jill
Jill Kvarnström är tandhygienist på Folktandvården Västra Götaland. Hon jobbar på kliniken i Kvillebäcken i Göteborg som är en kombinerad allmäntandvårds- och utvecklingsklinik.
Detta är en krönika och åsikterna som uttrycks är personliga.
