Tandvårdsrädda behöver tid och trygghet

Pulsen ökar, svetten rinner, det luktar tandläkare... Många patienter, såväl unga som äldre, känner rädsla inför ett besök hos tandvården. Rädslan kan handla om att det ska göra ont, men också om att tappa kontrollen, inte kunna styra behandlingen eller veta hur den ska sluta.

Många äldre patienter upplevde skoltandvården negativt, de saknade empati och hänsyn i behandlingen. En patient berättade för mig att hela klassen fick gå till tandläkare tillsammans, man fick sitta på rad och vänta på sin tur. Han upplevde hela situationen som jobbig och obehaglig. På den tiden fick man aga barn. Om han sa någonting utan tillåtelse eller inte lydde fick han en hurring eller ett slag på huvudet. Helst skulle man sitta stilla och gapa stort. Han berättade även att man inte alltid fick bedövning vid lagningar och att borrningen var hemsk då utrustningen inte var utrustad med vattenkylning. Det kunde lukta bränt och göra ont. Det är tur att det inte är så idag, menade han. Nu är tandvården välutvecklad, men känslan sitter ändå kvar. Även om han vet att det inte gör ont och att vi jobbar pedagogisk så spänner han sig automatiskt. Det sitter i ryggmärgen.

Men vad är det då som orsakar tandvårdsrädslan hos våra unga vuxna? Jag minns en specifik ung patient i 30-års åldern på undersökning, nyinflyttad till Göteborg. Det dröjde inte många minuter på rummet innan han sa att han var livrädd för att gå till tandläkaren. Han berättade att han fick dra ut en mjölktand när han var barn. Det gjorde ont, bedövningen tog inte fullt ut och tandläkaren trodde inte på honom och drog ut tanden ändå. Händelsen gjorde att han tappade förtroendet för tandvården och det tog honom många år innan han sökte igen, då var tandvärk anledningen.

Tandvårdsrädsla kan också gå i arv genom att föräldrarna överför sin nervositet till barnen.

Hur ska vi jobba så att våra patienter inte upplever en negativ känsla som etsar sig fast? Enligt egna erfarenheter och råd från kollegor så är tiden, lugnet och förståelsen nyckelfaktorer. Det hjälper patienten att känna sig trygg i sin behandling. Att sätta upp en längre tid i samråd med patienten och lägga ner mer tid på att förklara vid den första behandlingen lugnar patienten. Det är också viktigt att informera på rätt sätt och berätta vad som kommer att hända på nästa besök.

Men om inte detta fungerar, hur går vi tillväga för att hjälpa våra patienter? På specialistkliniken för sjukhustandvård/oral medicin på Odontologen i Göteborg arbetar tandvårdspersonal i team med KBT-utbildade psykologer. Här kan patienter i Västra Götaland med svår tandvårdsrädsla få hjälp.

Just nu pågår också ett arbete med att skapa tvärprofessionella behandlingsteam vid fler sjukhustandvårdskliniker i Västra Götalandsregionen. Målet är att skapa en mer jämlik tandvård, alla patienter ska få samma behandling oavsett var de bor.

Vi hörs!

Jill

 

Jill Kvarnström är tandhygienist på Folktandvården Västra Götaland. Hon jobbar på kliniken i Kvillebäcken, Göteborg, som är en kombinerad allmäntandvårds- och utvecklingsklinik.

 

 

Senaste inläggen