En tandsköterskas tankar

Sista dagen med gänget

Då var det klappat och klart för start! Bebis i avfyrningsrampens startposition och jag i någon form av strandad val-position i soffan. Inget mer jobb på nio månader. Även om jag gjort detta förut så känns det lika konstigt att inte vara på jobbet mer. »

Att få vara människa på jobbet

Idag hör jag om alldeles för många som inte får lov att vara människor på jobbet. Vi förväntas ofta vara mer arbetsmaskiner, trots att vi ska arbeta med omhändertagande av människor! Detta återspeglas i arbetsgivares distans till den anställde, där endast utfört arbete som syns på papper i form av ekonomi premieras. Vi ser det även i Försäkringskassans syn på människan, då läkarutlåtanden från fysiskt möte med patienten inte sällan skrivs över till förmån för F-kassans förtroendeläkare som aldrig mött patienten. »

Outbildad tandläkare sökes

Så är det ibland för oss tandsköterskor. Vi saknar skyddad yrkestitel och rent krasst så kan vem som helst få jobb som tandsköterska idag. Därav blir det svårt för oss som värnar om vården att hålla fast vid yrkesstoltheten och kunna vara med och ställa krav på en högkvalitativ vård. Stämningen sotas när vi hör om kliniker som anställer outbildade ”tandsköterskor” och snacket går redan glödhett genom landet. Det både syns och hörs för den som söker tandsköterska med icke krav på utbildning. »

Vad en tandsköterska ser fram emot

Ny start hörrni! Då tycker jag om att fundera över vad jag ser fram emot med hösten, annars blir det lätt mest sommaren-är-slut-ångest och begynnande mörker i huvudet. Sensommar och höststart är fint, då kan man börja om och göra nytt. En bra chans. »

När jag älskar måndagar

I måndags när jag var på väg till jobbet infann sig den där fantastiska känslan som är ganska så ovärderlig... Att jag såg fram emot dagen, och att det skulle bli roligt att jobba! Det är underbart att få känna så, och att det dessutom är regel och inte undantag. Jag vet inte varför, men just denna måndag var känslan extra stark. Det blev en väldigt bra dag. »

Kalla mig inte för Göran

För det känns konstigt att bli kallad Göran när jag är kvinna och heter Johanna. Men då det är mer regel än undantag nu så kanske jag bör byta namn? Eller så kan folk ta och skärpa sig när de svarar på mail i arbetet. Om man nu läser ett mail så tycker jag att man kan anstränga sig så pass att blicken vandrar den extra raden till ”Med Vänliga Hälsningar Johanna, tandsköterska” för att ta reda på vem man har att göra med. »

Vad är lön?

Är det bara pengapåsen i slutet av månaden? Möjligheten till en vecka i solen? Lön för mödan eller besvikelse i sifferform varje månad? Vi säger ofta att vi vill ha högre lön, men vad menar vi med det, vad är det vi faktiskt vill ha? Så här ser jag på lön...
»

Lyckligt spysjuk?

Jag har ibland önskat mig att få spy den senaste tiden. Spy ut skiten som får mig att må så dåligt. För något skräp måste jag ha fått i mig, hur kan man annars må så här i flera månader? Jo tusan det var ju det där... med att jag är gravid! Ibland glömmer jag av att det är så, för det känns mest som om jag är långvarigt sjuk av någon elakartad parasit. »

Mobbingen finns

Varför är det de som blivit utsatta för mobbing eller orättvis behandling på en arbetsplats som tysta går och skäms? För så är det i de allra flesta fall. Varför? Svaren som kommer är oftast ”Jag vågade inte”, ”Tänk om ingen tror på mig”, ”Det kanske är mig det är fel på”, ”Ingen skulle lyssna”. Är det en bra arbetsgrupp om en enda person går och tänker så här? »

Vikten av att få ifrågasätta

Vilken sorts samhälle får vi om vi aldrig ifrågasätter, om vi bara snällt ställer oss i ledet när ett nytt direktiv kommer vår väg? Det samhälle vi just nu är på väg att bygga upp... höll jag på att säga. Jag vågar påstå att det börjar med just dig och mig, här i vår vardag där vi faktiskt än så länge får lov att fråga varför och hur då. »