Din nyhets- och kunskapsportal inom odontologi

En tandsköterskas tankar

Tandsköterskan, det skrangliga sidohjulet

Nyligen var jag en av talarna på den renodlade tandsköterskekonferensen Tandsköterskan i Fokus, som Gothia Fortbildning arrangerade i Stockholm. Det är så otroligt häftigt att få stå där på scenen och dela med mig av idéer, tankar och inte minst känslor rörande vårt fantastiska yrke. En dag full av energi som sprutade åt alla håll, viktiga möten människor emellan och en dag efteråt då jag var totalt utmattad. Heh. »

Ett kravfyllt brev

Ett par veckor har det tagit. Veckor av prestationsångest, höga krav och konflikter inombords om hur jag borde skriva eller inte skriva. Att det skulle vara ett sådant massivt berg att bestiga, detta att skriva ett ynka personligt brev för en jobbansökan. Det var många år sedan sist och insatsen har ökat. »

Jag önskar mig ett jobb

Ja, så är det. Jag önskar mig ett jobb, men inte vilket som helst. En fin liten arbetsplats att plantera mig på, där jag gärna får gro och växa länge. Grodhopp i arbetslivet är inget för mig. Jag tror på långsiktiga relationer för en värdefull avkastning åt båda håll. »

Har du en dålig arbetsplats?

Det är brist på oss lite överallt. Jag tycker inte det finns någon anledning att sitta och häcka på en arbetsplats där man inte trivs eller inte är uppskattad. Herregud, vi spenderar mer tid på jobbet än med våra familjer. Att stanna där det inte är bra är helt enkelt slöseri med liv. »

Glädjen som tandsköterska

Så klart tänker jag på jobbet även nu när jag är hemma med små barn. Mer än ofta, även i drömmen. Reflektioner, funderingar och minnen. Idag tänker jag på alla fina möten, de gånger man gjort det lilla extra av bara farten och fått så mycket tillbaka. Tänkte dyka ner i några sådana minnen tillsammans med er. »

Den svenska välfärden

Såg precis första delen i programserien ”Den svenska välfärden” på SVT Play. Det handlar om vården och jag tycker att du ska sluta läsa här och se den nu. Nu. »

Har du kunder eller patienter?

Sitter och tittar på dokumentärfilmen ”Human”, som finns på SVT Play nu. Slås av insikten att jag behöver påminnas om vår mänsklighet. Jag behöver möta blickarna och orden om öden som filterlöst delges mig från TV-rutan. Ska man verkligen behöva påminnas om sådant? Ja kanske. För så som vi lever här och nu krymper tiden för att bara vara människa och se varandra för det. »

Moderslejonet

Nu är jag hemma med mina båda barn, en på 2,5 år och minstingen är nu tre veckor. Före min första föräldraledighet levde jag med fantasin om att jag då skulle kunna skriva och skapa med så mycket tid hemma. När verkligheten sedan nådde mig och barnlösa människor frågade ”Vad GÖR du hela dagarna då?” eller ”Det måste bli långtråkigt?” svarade jag med ett lite för gällt frustande skratt. Det där med att ha tid fick jag omvärdera på djupet. »

Sista dagen med gänget

Då var det klappat och klart för start! Bebis i avfyrningsrampens startposition och jag i någon form av strandad val-position i soffan. Inget mer jobb på nio månader. Även om jag gjort detta förut så känns det lika konstigt att inte vara på jobbet mer. »

Att få vara människa på jobbet

Idag hör jag om alldeles för många som inte får lov att vara människor på jobbet. Vi förväntas ofta vara mer arbetsmaskiner, trots att vi ska arbeta med omhändertagande av människor! Detta återspeglas i arbetsgivares distans till den anställde, där endast utfört arbete som syns på papper i form av ekonomi premieras. Vi ser det även i Försäkringskassans syn på människan, då läkarutlåtanden från fysiskt möte med patienten inte sällan skrivs över till förmån för F-kassans förtroendeläkare som aldrig mött patienten. »