Vart är vi på väg?

Den frågan inleder varje omgång av ”På spåret”. Samma fråga är högaktuell för oss i tandvårdsbranschen.
10-poängsnivån: Utan tvekan är det uppdraget Veronica Palm fått att utreda, nämligen tandvårdsförsäkringen. Under titeln ”Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa”.

Vad kan det innebära?

Man kan tänka sig att oavsett vad Veronica Palm presenterar kommer det att innebära någon typ av förändring av stödet. I flera år har röster hörts för att låta tandvården närma sig, eller inkluderas, i den allmänna sjukförsäkringen.

Lite intressant är att regeringen i det inledande stycke som bakgrund nämner införandet av tandvårdsförsäkringen 1974. Det var en händelse som totalt omvälvde alla förutsättningar. Man undrar om det är något stort på gång igen? Vi får väl se, tids nog.

”År 1974 infördes i Sverige en allmän tandvårdsförsäkring som omfattade alla typer av behandlingar. Arvodet för respektive åtgärd reglerades genom en statlig tandvårdstaxa. Denna tandvårdsreform innebar också en utbyggnad av folktandvården, där landstingen fick ett lagstadgat ansvar för barn- och ungdomstandvården samt specialisttandvården.”

Vi är fortfarande på 10 poängsnivån och ingen vet vad som komma skall. Jag tycker ändå att det är dags att börja fundera. Min filosofi har alltid varit att försöka se så långt horisonten räcker. Det finns massor av ”om” på vägen, så klart. Vem vinner valen? Hur mottas Veronica Palms rapport 2020?

Vi kan ana hur tankarna går redan nu och det är vad vi får gå på. Det är självklart enklast att avvakta och se vad som händer, men kanske inte det smartaste.

Om det blir en utökad försäkring, vad händer då? Man har lite då, och då, utökat vissa delar. Om man kommer fram till att göra något större, vad betyder det? Kan man tänka att politikerna vill ta tillbaka kontrollen på kostnaderna, eftersom pengapåsen för staten blir betydligt större?

Förberedelse

Nu är jag långt ner på poängskalan i mina tankar, men som sagt tidigare, det är bra att ha en lång horisont. Man måste fundera på olika scenarier. Låt oss fundera på att tandvården skulle ingå i den allmänna sjukförsäkringen. Vad innebär det rent praktiskt för oss? Antagligen någon form av kostnadskontroll. Precis som inom läkemedelsindustrin. En klar uppsida för importlabb i Sverige. Vi har redan sett detta i många upphandlingar, vilket är hanterbart.

Det skulle kunna bli en återgång till en gemensam taxa, som läkarna har nu. Tandtekniska arbeten är nog att jämföra med ett recept på läkemedel då. Då ersätter man ett preparat med det billigaste motsvarande generika. Vill man ha originalet, får man betala mellanskillnaden.

Ett mycket större problem är om man beslutar om en större förändring på en gång. Det skapar kaos för oss.

Jag citerar min far om tandvårdsreformen 1974:
”1973 hade vi inget att göra. Alla väntade på den nya reformen. Vi fick ta andra arbeten under tiden. När reformen genomfördes klarade vi inte av alla jobb. De stod på hyllorna och gjordes när vi fick tid.”

Blir det en stor reform igen kommer många labb att få lägga ner. När efterfrågan kommer blir det så klart en ökad import.

Individuellt och kollektivt ansvar

Jag inser att jag går händelserna i förväg, men sådan är jag. Än så länge vet vi inget men man måste planera så långt man kan se. Om det skulle bli en stor förändring som 1974, hur många kan överleva under övergången? Troligen ganska få, och vem ska göra jobbet efteråt?

Nu när Veronica Palm utreder detta, utreder hon även konsekvenserna för oss? Tveksamt! Det är vårt eget ansvar. Något att tänka på.

Detta är en viktig tanke till våra förbund. De har inte svaren men bör i alla fall fundera lite.

 

– Vänta inte på alla svar. Tänk framåt!

 

/Mats Lindblom
Westdent AB
mats@westdent.se
www.westdent.se
www.facebook.com/halmstadsdental

 

Mats Lindblom är tandtekniker och VD på Westdent AB (f d Halmstads Dentaltekniska) med inriktning på CAD/CAM och helkeramik.

 

Senaste inläggen