Fler insatser behövs för bättre munhälsa och tandvård för placerade barn

Munhälsa

Placerade barn har generellt sämre munhälsa och besöker tandvården mer sällan än barn som inte är placerade. Det gäller både pojkar och flickor och yngre barn och tonåringar. Det behövs därför fler insatser för placerade barns munhälsa visar en ny analys från Socialstyrelsen – den första nationella studien på området.

Runt 3–4 procent av alla barn i Sverige placeras i heldygnsvård någon gång under sin uppväxt, som till exempel i familjehem, på HVB eller stödboende. Socialstyrelsen presenterar i dag den första svenska studien som på nationell nivå undersökt munhälsa och tandvårdskontakt hos placerade barn. Rapporten visar överlag på sämre munhälsa hos placerade barn än hos andra barn.

– Exempelvis har 6-8-åriga barn i kortare placeringar mer än dubbelt så många kariesskadade tänder jämfört med barn som inte är placerade, säger Álfheidur Ástvaldsdóttir, odontologiskt sakkunnig vid Socialstyrelsen.

Få barn får undersökning av munhälsan vid placering

År 2017 infördes lagbestämmelser om hälsoundersökning i samband med placering. Men kartläggningen visar att det var få barn och unga, 13 procent, som under 2019 genomgick en hälsoundersökning av munhälsan i samband med placering (ensamkommande ej medräknade).

– Socialtjänsten initierar sällan undersökning av munhälsan i samband med placering, trots att det i många fall finns överenskommelser mellan regioner och kommuner kring detta. Vår kartläggning visar tydligt att det finns behov av att fånga upp barns munhälsa i samband med att en placering inleds, eftersom den visat sig vara sämre än hos andra jämnåriga redan vid placeringstillfället, säger Kristin Larsson, utredare och projektledare vid Socialstyrelsen.

Analysen visar också att ungefär var femte placerat barn inte har kommit till tandvården för undersökning inom en tvåårsperiod efter placeringen, trots att de i genomsnitt har sämre munhälsa än barn som inte är placerade.

– Vi har bland annat sett risk för att regionernas nuvarande arbetssätt för att kalla till tandvården inte fångar upp alla barn. Systemet baseras på folkbokföringsregistret, men när det gäller placerade barn är det inte säkert att de är folkbokförda på den plats där de bor, eller så kanske de har flyttat ofta. Detta kan i sin tur leda till uteblivna besök, säger Kristin Larsson.

Flera förslag till utveckling

Sammanfattningsvis visar Socialstyrelsens studie att det finns ett antal områden som behöver utvecklas när det gäller insatser för placerade barns munhälsa, och att det behöver ske i samverkan mellan kommunernas socialtjänster, regioner och tandvårdskliniker samt de som vårdar barnen.

– Kunskapen om munhälsa och tandvård för placerade barn och unga behöver öka inom socialtjänsten och arbetet med de frågorna prioriteras högre. Socialstyrelsen kommer bidra genom att se över befintliga stöd till socialtjänsten och också överväga om det behövs ett nytt grundläggande kunskapsstöd om munhälsa och tandvård för barn riktat till socialtjänsten, säger Kristin Larsson.

Socialstyrelsen pekar också på att socialtjänstens arbete med att initiera hälsoundersökningar, där munhälsa inkluderas, behöver utvecklas. Även regionernas system med listning och kallelser behöver utvecklas så att alla barn och unga som är placerade erbjuds regelbunden tandvård. Dessutom kan det behövas ökat stöd till de som vårdar barn i placering.

– I dag hamnar en stor del av ansvaret för placerade barns munhälsa på de som står för barnens dagliga omsorg. Vi ser att de kan behöva ett ökat stöd från socialtjänsten och tandvården. Socialstyrelsen ser också ett behov av att myndighetens familjehemsutbildning utvidgas så att den innehåller mer om betydelsen av en god munhygien, säger Kristin Larsson.

Faktaruta
  • Socialstyrelsen har gjort en nationell analys av munhälsan hos placerade barn och av deras kontakt med tandvården. I analysen ingår en kartläggning av hur kommuner, regioner och tandvårdskliniker arbetar med munhälsa och tandvård hos placerade barn.
  • Ungefär 3–4 procent av alla barn i Sverige placeras i heldygnsvård någon gång under sin uppväxt, och varje år är det runt 30 000 barn som befinner sig i placering.
  • Vid en jämförelse mellan olika placeringslängder för yngre barn visade Socialstyrelsens registeranalys att munhälsosituationen är bättre hos långtidsplacerade pojkar och flickor än hos barn i kortare placeringar.
  • År 2017 infördes nya bestämmelser om hälsoundersökningar i samband med placering. Genom lagen om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet fick regionerna ett ansvar för att barn och unga som placeras erbjuds en hälsoundersökning. Samtidigt infördes också en ny bestämmelse i socialtjänstlagen om att socialnämnden ska initiera dem.
  • Den 1 januari 2020 kom Socialstyrelsen med nya föreskrifter om hälsoundersökningar av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet, där det förtydligas att hälsoundersökningen ska omfatta fysisk och psykisk hälsa samt munhälsa.

Källa: Socialstyrelsen

Taggar
Munhälsa